Dag: 20 september 2023

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 22 Febr.
Afliden åldring.
I den höga åldarn af nära 96 år afled i förra veckan fattighjonet Anna Kajsa i härvarande fattigbus. Öaktadt den höga åldern var hon ända till för kort tid sedan i besittnivg af både kropps- och själsförmögenheter; höll sig städse snygg och renlig och lagade sjelt den mat som blef buren till henne. På sista tiden blef hon dock behäftad med flere krämpor. Enligt hvad eder meddelare har sig bekant, var hon den äldsta innevånarinnan i såväl patoratet, som flera kyrksocknar på södra landsbygden.

Sin stora brandspruta,
har en socken på söder mycket säkert fövarad både för tjufvar och äfven för den som med hastighet vill hafva henne till hands vid förekommande eldsolyckor. Den befinner sig nämligen inom dubbla lås i en uti kyrkan brefintlig s. k. materialbod, och då den skall forslas ut i det fria skola ej mindre än fyra dörrar öppnas, deraf två med lås, Detta ansåg en af kommunens medlemmar vara ett olämpligt förvaringsställe, hvarför han bäromdagen vid stämman föreslagit att en lämpligare plats till sprutans förvarande skulle anskaffas, men det mötte motstånd från de fleste stämmoledamöternas sida, hvilka helt enkelt ansågo den nuvarande platsen ändam ilsenlig och säker och det skulle kosta för mycket att få en annan plats.

Snöfall
med stark storm ha vi nu haft en tid i förening. Vägar och stigar hafva stundom varit ofarbara på långa sträckor, och för snöns undanskottande ba landtmännen mångenstädes flere dagar å rad varit sysselsatta. Till följd häraf ha skogskörslor och dylikt måst inställas på många platser.

Skydda rapphönsen.
Detta är en uppmening som ej för ofta kan upprepas både till jägare och djurvänner. Här ser man dagligen hela flockar af dessa fåglar, vära nog halfdöda af hunger, krafsa i snön å sädesfälten för att erhålla någon föda, om än aldrig så sparsam. Huru man bör gå tillväga för att hjelpa dem härvid, är föruti denna tidning ofta påpekadt och det är ett nöje att omtala hurusom, då hundratals rapphöns sam lat sig å en åker, en barmhertig jägare och landtman der undanskaffat snön å några qvadratfamnars yta, för att förse fåglarna med föda. Skall något göras måste det göras nu.

Egendomlig fångst.
Att fånga kringströfvande kattor på s. k. torskanglar hör nog till ovanligheterna. Detta inträftade dock för kort tid sedan här i trakten, då en fiskare som stält sina anglar, Lvarå betet mångenstädes satt qvar, utanför dörren till boningshuset. En katt fick syn på det rara lockbetet och tog det till lifs; men misse blef grymt bedragen, ty helt plötsligt fastnade en krok i halsen, och så bar det i väg med ett förfärligt jamande. Fiskaren begaf sig ut på jagt efter tjufven som med fiskredskapen i släptåg lopp undan allt hvad han förmådde. Omsidor lyckades det vår man att få fast i djuret och sina anglar; men det värsta återstod dock ännu, ty att klorna voro skarpa för katten då kroken skulle ur svalget det fick fiskaren nogsamt erfara.

Olyckshändelse.
En snickarehustru från Vamlingbo råkade i går stjelpa ut en med kokande vatten fyld panna, med den olyckliga påföljd att fötterna erhöllo högst svåra brännskador. Läkarehjelp måste genast efterskickas till den arma qvinnan, som ett par gånger förut varit utsatt för olyckshändelser.

Ett ofrivilligt bad
fick en landsman härom dagen, som färdades med sitt släklass öfver sjöisen ett stycke, då helt plötsligt isen brast och hästar med åkdon och lass stör:ade i vattnet, som på platsen hade ett djup af 5—6 fot. Bonden var dock nog rådig att genast med sin knit sönderskära seldonen, så att hästarne blefvo befriade från lasset, hvarefter de åter med erhållen hjelp omsider kommo upp på isen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Publicerat

Tillfälle att roa sig

har man under de närmaste dagarne i Visby. I afton ger Pettersenska kapellet sin andra och sista familjekonsert och att döma af måndagens torde det ej bli brist på besökande, I morgon afton kl. 7 går balen på stadshotellet af stapeln, och underligt vore, om ej det omtyckta musiksällskapet skulle förmå att samla allt hvad danslysten ungdom heter. Efter hvad vi veta, kommer kapellmästaren att bjuda på ett utsökt program.
Så kommer söndagen med ej mindre än 2 goodtemplarfester, en i ordenshuset vid Mellangatan, der Iogen Fridsförbundet firar sin fjerde årsfest, och en uppe vid södra Murgatan till förmån för bygnadskassan. Der bjudes, bland annat, på föredrag af lektor Höjer. Och slutligen har arbetareförenipgen ånyo anordnat ett aftonsamqväm, uppmuntrad af den allmänna belåtenhet, somjförsports efter det föregående. Der bjudes på många goda saker, hvarom annonsen i dagens nummer värmare upplyser.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Publicerat

En samhällsangelägenhet

af högsta vigt, som vi kär i Visby länge försummat och i fråga hvarom vi ännu stå efter de flesta svenska samhällen af samma storlek i afseende på folkmängd och betydelse, är vården om de lokala förhållandena beträffande vårt folkskoleväsende, Under det man på andra orter bygt det ena »skolpalatset» efter det andra med ljusa, trefliga, sundt uppförda och centralt beläg na undervisningslokaler, befinna vi oss här ännu i ett tillstånd som icke längre bör få fortfara, ty frågan är trängande och behofvet i hög grad behjertansvärdt.
För pågra år sedan gjordes en ansats till afhjelpande af de värsta olägenheterna, men saken stannade vid uppgörandet af en numera förkommen ritning till nybygnad.
Folkskoleinspektören kyrkoh. Odin har emellertid nu ånyo tagit upp denna fråga, som han särskildt innesluter i skolrådets åtanke.
Isyonerhet beträffande småskolorna är tillståndet rent af jämmerligt: Placerade vid de trångaste, mörkaste och mest trafikerade gatorna uti hus, der undervisningen störes dels af gatubullret, dels af närboerde grannar, och med gårdsplarer för barnens lekar på osunda bakgårdar af stundom blott några qvadratalnars vidd, sakna dessa skolor afklädningsrum; ja ett bland dem till och med förstuga, hvadan barnen inne i skolsalen måste förvara ytterplagg och mössor. Hurudan luften vid tillfällen af nederbörd skall blifva efter 2—3 timmars vistelse derinne, kan man lätt föreställa sig. Och hvad beträffar utrymmet, så har hvarje barn i dessa lokaler att förfoga öfver blott 12 qv. fots golfyta och 109 kub.-fots luftrymd, då i väl ventilerade skolrum hvarje barn behöfver minst 17 qv. fots golfyta och 200 kub:fots rymd. Stor bristfällighet råder ock med afseende på ljusförhållandena och fönsterytans förhållande till golfytan. Så utgör den förra i en lokal 48 qvadratfot, motsvarande icke fullt 8 proc. af golfytan, då den i normala fall bör utgöra omkr. 20 procent.
Vid sådant förhållande må man skänka skolrådet samhällets tack att det på allvar tagit itu med en angelägenhet så ingripande som denna uti det uppväxande slägtets fysiska utveckling och välbefinnande.
Skolrådet har, såsom man kunde vänta, icke inskränkt sig till frågan om förbättring endast med hänsyn till småskolorna, utan har — då äfven mot de för folkskolan använda lokalerna berättigade anmärkningar kunna göras icke minst i afseende på utrymmet –— åt en komité bestående af hrr Bokström, Melin och adj. Berglund uppdragit att vidtaga förberedande åtgärder för realiserandet af frågan om förbättrade lokaler för folkskoleväsendet inom staden i allmänhet.
För att bedöma behofvet af de ifrågasatta förbättringarne hafva dessa komiterade uppgjort en tablå öfver samtlige skollokaler i staden, hvaraf inhämtas, att det nuvarande folkskolehuset, så länge lärarebostad.der är anvisad, är otillräckligt till utrymme för den fasta skolan, hvadan en klass måst söka en tillfällig fristad i stadens f. d. fattighus, samt att småskolornas lokaler äro otillräckliga äfven till antalet, hvarförutom komiterade bestyrka, att läsrummen i allmänhet äro i hög grad vanlottade med hänsyn till normal golfyta och luftrymd för barnen.
Komiterade hafva till en början tillsett, huruvida behofvet — som man med tanke på framtida utveckling velat bestämma till 8 läsesalar — skulle kunna med fördel fyllas . genom inköp af någon för ändamålet lämplig fastighet och hafva dervid kastat sina blickar på stadens nuvarande epidemisjukbussamt f. d. tändsticksfabriken.
Beträffande den förra lägenheten äro komiterade snart färdiga med sitt omdöme: den skulle kräfva för genomgripande ändringar, huset är för smalt och tomten för liten för tillbygnad, om nödig hänsyn skall tagas till behofvet af lekplats.
F. d. tändsticksfabriken åter har med hänsyn till läge, storlek och gårdsutrymme åtskilligt, som till en början synes hafva tilltalat komiterade. Men vid en närmare undersökning har emellertid visat sig, att äfven denna bygnad icke är egnad att kunna för ändamålet lämpligen användas. Ty nedre våningen, hvars golf ligger i jemnhöjd med marken, är endast 10 3/4 fot hög, Skulle au rytt golf författningsenligt 1 fot öfver jordytan — inläggas så komme man långt under den föreskrifna minimihöjden i skolrum, som är 12 fot. Detta skulle nödvändiggöra nya bjelklag i så väl nedre som öfre våningep samt murarnes påbyggande. Häraf skulle åter följa, att fönsteröppningarna måste höjas och för öfrigt göras betydligt större. Bygnadens svaga grund, ådagalagd genom sprickor och sättningar, gör det tvifvelaktigt, om den skulle tåla en ytterligare påbygnad. Men äfven oafsedt detta synes tanken på dess apterande till skollokaler böra förfalla, då sådant, enligt sakkunnigas omdöme, skulle belöpa sig till 19 tusen kr. Lägger man härtill inköpseumman för fastigheten, som antagits till 15 tusen kronor, så springer totalkostnanaden upp till 34 tusen kronor.
Då man å andra sidan har utsigt att för 30 tusen kr. — om tomt erhålles kostnadsfritt — få ett alldeles nytt, särskildt för skolbehof inredt och fullt tillräckligt envånings skolhus, så afstyrka komiterade all vidare tanke på f. d. fabrikens inköpande.
Då någon lämplig tomt inom staden icke står att finna, måste den sökas utom dess murar. Genom stadens långsträckta läge i norr och söder och ringa bredd i sträckningen öster och vester skulle emellertid en tomt, som ligger på ungefär halfva afståndet mellan stadens nordligaste och sydligaste delar, öster om staden, kunna anses relativt centralt belägen.
En sådan staden tillhörig tomt finnes ock i den klockaren på lön förut anslagna s. k. vensteråker om 31 kappland, f. n. disponerad till skolträdgård, ehuru dertill icke använd, och belägen strex till venster utanför Österport.
Komiterade förslå derför skolrådet att söka förvärfva dispositionsrätt öfver denna tomt jämte så stor del af »östra grafvarne>, som ansss erforderlig till skoltomt och planterisgsland, äfvensom att åt sakkunnig peréon uppdraga att i enlighet med normalplan uppgöra ritning och kostnadsförslag för uppförande dewstädes af ett i alla hänseenden ändamålsenligt folkskolehbus af tegel eller reveteradt trä, med utrymme på vindsvåningen för bostäder åt en lärare och en vaktmästare äfvensom en undervisningslokal för qvinlig slöjd.
Men — tycka vi oss här höra invändag — är det alltså ånyo fråga om höjning af vår kommunalskatt? — Å nej.
Det är nämligen så, att staden f. n. betalar en årlig hyra för småskolornas lokaler af 1,050 kronor. Tänker man sig nu denna summa kapitaliserad genom ett amorteringslån på längre tid och i sammanhang dermed en konvertering af församlingarnes äldre, för kyrkliga eller skoländamål upptagna lån till nya lån med en ränta af 4 procent, så bör man kunna hoppas, att den årliga uttsxeringen icke skall röna afsevärdt inflytande af detta företag, som utgör ett af samhällets mest behbjertansvärda behof.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Publicerat

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Arbetaren Anton Aug. Petter Hellgrens son, skräddaren Niklas Gustaf Åkerbloms son, mejerist Per Svensson-Ståls dotter.

Döda:
Gossen Ludvig Al:xander Fahlström, 1 år, 4 mån., 5 dagar; Flickan Kally Fredrika Johansson, 1 år, 5 mån., 19 dagar; Niklas Anton Norberg, 381 år, 4 dagar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För bristande redovisning hade, som vi förut omtalat, konsul G. T. Romdahl instämt ogifta Johanna Vesterlund. Utom ofvannämda påstående yrkade käranden också erhålla 4 års ogulden hyra med 400 kronor. Svaranden bestred allt hvad stämningen innehöll: hon var ej skyldig för några varor, ej för hyra, hade mycket större motfordran, käranden hade afhändt henne en utskänkningsrättighet m. m. Käranden bara pratade, påstod hon, och hon viile minsann ej stå på svarandesidan, då hon egentligen borde ha sin plats midt emot. Käranden påstod att svarandens auförande var bara gallimatias, och som hon anhöll om genstämning, yrkade käranden, om denna bifölles, ansvar för obefogad rä tegång. Målet uppsköts.

Ett ovanligare hundmål. På kärandesidan instälde sig hustru Gustafva Karlsson med sin lille son Johan, kvilken ena afton skulle blifvit biten i låret af en svaranden, f. artilleristen Ytterberg tillhörig hund. Svaranden inlemnade »å sina och hundan Prans» vägnar en skrift, hållen i mera skämtsam ton. Häri omförmälde han, att Pran sålts till en handlande Stenholm i Stenkumla, hos hvilken han tycktes trifvas väl, men att han ibland tog permission till staden, helst nu då förhållavdena på landet genom tullarnes införande blifvit outhärdliga …

Borgmästaren (ond): Tycker ni att det är skickligt att komma in till rätten med sådana här skrifvelser? Det kan jag tala om för er, att det kostar mera än det smakar.
(Fortsätter läsningen): Svaranden var visserligen ej inskrifven i djurskyddsföreningen, men af brist på mynt. Dock ville han ej vid Prans påhelsningar traktera honom med spark, utan han fick sig en matbit, hvilket gjorde att han följde sin förra herre. Pran måtte ha fuanit ordaingen i staden mindre tillfredsställande och dea myckna kälkåkningen mindre på sin plats, hvarför han opponerat sig mot densamma och de hojtande pojkarne. Svar. bestred allt yrkande å ansvar då han ej vore Bär ägare oeh begärde ersättning för inställelsen.
Muntligen upplyste han, att han med vittnen kunde styrka att pojken halkat omkull.
Om hunden bitit honom visste han ej.
Modern till gossen anförde: Johan följde med ett par tidningspojkar vid deras utbäring af tidningar. Ytterberg hade den afton Johan blef biten, bedt en af pojkarne att få en tidning, hvarpå de svarat nej, då Ytterberg tussat hunden på dem, med den påföjld att han bitit hennes Johan, som af bettet fått feber och varit orolig ett par nätter. Detta vore tidningspojkarne villiga att aflägga vittnesmål öfver.
Under sådana förhållanden uppsköts målet, sedan Ytterberg af rättens ordförande erhållit uppmaning att ej komma med flere humoristiska inlagor samt en vänlig försäkran om att gömdt inte är glömdt.
För brott mot bygnadsstadgan hade allmänna åklagaren instämt handlanden Ax. Sjöström.
Svaranden hade i sitt hus nr 24 söder om staden utan anmälan låtit inreda ett boningsrum och ett kök samt uppsatt eldstad utan tillstånd af bygnadsnämden. Han anförde till sitt försvar att han trodde sig hafva uppfyllt allan rättfärdighet genom ett muntligt tillkännagifvaude för nämdens sekreterare. Utslag afkunnas om 8 dagar.

För samma förseelse var likaledes instämd fiskaren J. F. Nygren, hvilken i ett nybygt hus, nr 34 Klinterotens 1 qvarter, utan tillstånd inredt kök på öfre botten samt uppbygdt en treppa vid ena ändan af huset. Svaranden erkände. Utslag afkunnas om 8 dagar.

För uraktlåtenhet att hålla gatan ren var handlanden Sandelius instämd, hvarjämte yrkades att svaranden skulle utgifva 60 öre, som upphuggniogen kostat staden, Svaranden bestred stämningens befogenhet, förklarade att hans åsigt var, det stadens skyldigher varit att verkställa upphuggningsn, men att ban ändå utan påstötning låtit börja upphuggningsarbetet, som sedan på tillsägelse af polis af anvan person fortsatts, då svarandens karl för en stund varit hindrad, Allmänna åklagaren erhöll 8 dagars uppsko? för att närmare utreda saken.

Ärekränkningsmålet mellan snickaren K. Dahlgren, kärande och hattmakaren J. B. de Brun, svarande, förevar i dag ånyo. Svaranden har redan genom sitt ombud erkänt och bedt att få taga tillbaka hvad han möjligen yttrat om käranden. Denne bad att få höra 2 vittnen som skulle intyga att svaranden gått ur hus och i hus och utspridt dåliga rykten om käranden.
Mosaiska trosbekännaren Markus Zakarias och hans hustru Rebecka berättade att svaranden sagt, det käranden vore skyldig svaranden 600 kronor samt åt hans hushållerska 50, men sedan ändrat sig derhän att det var 50 till honom och 600 till hushållerskan, samt att han tillagt att han väl hade förbindelse, men att Dahlgren ej ville kännas vid den.
Han hade vidare yttrat att käranden bedragit honom.
Målet öfverlemnades härefter af partena och afkunnas utslag om 8 dagar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15

Publicerat

Från landsbygden.

Fårö, 17 Febr.
Ett sjelfmord
har blifvit begånget här på ön. Skräddaren Johan Stenholm försvann, från. sitt hem vid Landsnäsa gård härstädes i tiedagsafton. Han spårades i Onsdags ner till iskanten i Fårösunds norra gatt, samt hittades omkr, 10 Hur ute i sjön. — Anledningen till sjeltmordet vet man ej bestämdt. I lördagsnatt hade han ensam nedslagtat deras enda ko, antagligen i någon öfverilning eller sinnesrubbning, och tros det att han kommit att ångra sitt tilltag samt af bekymmer deröfver tagit sig bjelf afdaga. . Han var en omkring 60 års man, känd Som en arbetsam och ordentlig person i temligen goda ekonomiska omständigheter; efterlemnar hustru men inga barn.
I dag valdes här på

extra kommunalstämma
löjtnanten L. von Scheven, Lauters, till ordförande i Fårö sockens kommunalnämd och till vies ordförande hr Mikael J. Ekström i Gåsemora.

Mycken snö
har här fallit som genom stormen hopat sig i qvierna , så at nya vintervägar måst utstakas ötver trädgårdar, ängar, åkrar och hagmark, tills väderleken blir stadigare och de rätta vägarne hiona uppkastas.
Öfver Fårösund köres med en häst, men isen är mycket svag.

Vesterhejde, 18 Febr.
Gotland kommer icke att mista sin prins, om än sin hertig.
Enligt trovärdig meddelare lär prinsessan Engenie hafva testamenterat sitt kära Fridhem på Gotland till prins Oskar och hans snart blifvande gemål, hvadan testamentstagarne, efter den högsinnade gifvarinnans dagar, — och kanske dessförinnan någon gång såsom gäster, — komma att göra sommarturer till vår ö, hvarest de säkerligen blifva lika mycket välkomna som den första bebyggarinnan i skogsbrynet vid Högklints närhet.

Ejsta, 17 Febr.
Skogsköp ock afverkning
Landtbrukaren Adolf Kolmodin, Tjängdarfve i Sproge, som för några år sedan tillhandlade sig en ångsåg, har nyligen med hemmansägaren Johan Matsson, Kruse i samma socken, afslutat köp af ståndskog växande å omkring 10 tunl. till värde af 6,000 kronor.
Handlanden Karl Smitterbe:g å Klintehamn och hemmansägaren O. Cedergren, Bopparfve, hvilka äga en gemensam ångsåg vid sist nämda gård, hafva af hemmanägaren Karl Hultberg, Mellings, köpt ståndskog på gränsen af Ejsta och Levide för 2,300 kronor.
Hemmansägaren O. Pettersson i Lerdarfve m. fl. hatva af hemmnnsägaren J. Jakosson i Uggårds tillhandlat sig skog för 1,000 kronor.
Afverkningen och forslingen häraf pågå nu som bäst i långa banor under för sådant ändamål nu gynnsam vinter.

Mejerifrågan i Ejsta.
Kyrkoherden Altvegren hads till i torsdags e. m. kallat vederbörande inom Ejsta och Sproge till sammauträde i Ejsta skolhus på det att ett afgörande måtte ske, huruvida ett mejeri inom pastoratet skulle komma till stånd eller icke.
Sedan protokollet fråa ett föregående tillfälle blifvit uppläst och lemnats utan anmärkning, och ur hvilket framgick att endast sjuttiofem aktier blifvit tecknade, men ej flere kunnat anskaffas, upplystes, det en stor del af Ejsta socken, den vestra, ännu låge under laga skifte, och på grund deraf ett ordnadt jordbruk ej ännu på länge der kunde påräknas; att den östra delen af socknen låge mejeriet i Levide mycket nära och att der mjölken med fördel kunde få afyttras; att Sproge sockenmän väl icke kunde med fördel transportera sin mjölk så långt som till Levide, men ägaren at Tjängdarfve, hr A. Kolmodin, hade erbjudit sig att utan gengäld upplåta sitt gamla mejeri, med tillbehör, med skyldighet för dem, som kunde vara intresserade för saken inköpa en separator.
Sedan allt detta tagits i betraktande beslöts uppå framställning att något ångmejeri inom Ejsta pastorat icke skulle anläggas för närvarande.

Mellersta Gotland, 18 Febr.
Ehuru för några år sedan en behjertansvärd uppsats om

Rapphönsens skydd
af en af det nyttiga villebrådets mest nitiske beskyddare var införd i Gotlands Allehanda och blef väl beaktad af allmogen, vågar jag dock komma med en begären till våra jägare och landtmän, att en hvar i sin stad efter sin förmåga måtte bringa de små rödkullorna den hjelp, som de utan någon synnerlig tidspillan kunna tillskyoda dem. Snön ligger nu djup på fälten, ehuru jämförelsevis ännu lös, så att de småttingarna förmå krafsa sig ner till brodden; men skulle ett töväder med påföljande köld inträffa, då blir det för de s\’nå varelserna svårt, ja kanske omöjligt att genomtränga skaren för att nå sin föda och stilla hungern. Att vid boningsbusen och !ladugårdarne utströ säd för rapphönsen och sålunda vänja dem att der infinna sig är nog en vacker bavdling, men icke särdeles rådligt, emedan den falske: misse kan få sigte på dem. Bäst är är att ute på åkerfälten skotta undan snön från brodden på några qvadratsalnars vidd samt till skydd mot roffåglarne nedsticka några små tallgrenar vid detta ställe; rapphönsen infinna sig snart och må bra. Den på stället qvarlemnade snön smälter något af rappbönsens kroppsvärme samt fryser pånatten, hvarför en ny fläck påföljande dag bör öppnas och tallqvistar kringsättas. Kråkorna infiona sig ofta och oroa rapphönsen, men några bösskott ibland äro merendels tillräckliga att afhålla dem från den platsen.
En och anvan invänder kanske, att rapphönsen skada fälten genom att afäta brodden, men det är noga utforskadt, att skadan blir så ringa och mångfaldt uppväges af den nytta, de tillfoga landtmannen genom bortplockandet af myriader små skadedjur från sädesfälten. Jag har sjelf på många ställen befriat brodden helt och hållet från snö och låtit rapphönsen äta så rent, att ej en grön nacke synts till samt derefter nedsatt käppar vid dessa ställen för att förvissa mig, om skadan kunde blifva särdeles stor; men då skördetiden kom, befunnos dessa afbetade ställen bära den vackraste säd. Jag är ej den ende och förste, som gjort detta försök.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15