Dag: 21 september 2023

Publicerat

Utmätningsauktion Alsarfve i Ardre socken.

Tisdagen den 29 nästkommande Maj kl. 12 middagen hålles här å landskansliet utmätningsanktion till försäljning af handlanden Emil Goerles konkursbo tillhörige 9/32 mantl. Kopungs och 3/16 mtl Alsarfve i Ardre socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Fastigheten vid Kopungs är försedd med bovings- och ladnugårdshus, innehar omkring 107 qvadr.-ref åker, 121 qv.-ref äng, 11 qv. ref odlingsmark och 979 qv.-ref afrösningsjord och är saluvärderad till 5,850 kronor. 3/16 mtl Alsarfve, som är obebygdt, utgöres af 47 qvadr.-ref 69 qv. stänger åker, 145 qv.-ref 78 qv.-st. ängsmark, 44 qv.-ref 79 qv.-st. odlingsmark, 952 qv.-ref 88 qv.-st. afrösningsmark och 3 qv.ref 94 qv.-st. impedimenter, samt bar blifvit saluvärderad till 3,500 kronor.
Visby i Landskansliet 11 April 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Publicerat

Utmätningsauktion Stora Bläsnungs i Vestkinde socken.

Tisdagen den 29 nästkommande Maj kl. 11 förre middagen hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af handlanden Emil Gerles konkursbo tillhöriga 5/8 mantl. Stora Bläsnungs i Vestkinde socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagag, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet, som är bebygd med bonings- och ladugårdsbus, innehar 29 hektar 8,1 ar tomter cch åker, 24 hektar 12,83 ar äng, 59 hektar 56,1 ar betesmark. 82 hektar 57,6 ar utmark, 8 hektar 45,4 ar myr, och har blifvit saluvärderad till 12,690 kronor.
Visby i Landskansliet 11 April 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Att stånda ansvar för sin öfverdådiga framfart å S:t Hansgatan 1 Mars var ånyo instäld drängen Otto Andersson från Qviums i Stenkumla. Han nekade fortfarande till att han varit öfverlastad och sökte styrka detta med 2 vittnen, som dock ej varit närvarade vid det omhandlade tillfället. Två vittnen, extra poliskonstaplar, togo på sin ed att svaranden varit drucken samt att han uppfört sig bråkigt och ej velat uppge sitt hemvist. Stadsfiskalen yrkade ansvar å Andersson för öfverdådig framfart utan att ha bjällror å hästarne samt för fylleri. Andersson dömdes till 20 kronors böter för den förra förseelsen samt till 5 kr.
för den senare.

För att ej ha bortflyttat sitt salustånd från bärvarande torg före kl. 12 på natten dömdes torghandlanden H. Jakobsson att böta 3 kronor.

Ett barnamord föröfvades nyligen i gården n:r 5 Klostergatan i Lund. En der boende familjs tjenstepersonal fick nämda dags afton besök af en i huset förut tjenande och sedan till hemorten återvänd piga. Hon anhöll att få förrätta tvätt af litet linne, och efter medgifvande nedgick hon i brygghuset och tände eld under bryggpannan för uppvärmning af vatten. Emellertid spred sig senare på aftonen i gården en obehaglig lukt af brändt kött och ben och vid efterseende fans under pannan i brygghuset resten af kolnade ben m. m.
tydande på qvarlefvor af en barnkropp. Genast efterspanades den besökandeqvinnan, och i måndags gripen, har hon erkänt sig vara moder till det enbgt hennes uppgift dödfödda gossebarn som hon på avgifna sätt velat förstöra. Qvinnanr, hvars namn af tido. >Luod> uppgifves vara Maria Persson från Norra Mellby i V. Göinge härad, har inmanats i häktet i Lund.

Prejudikat. För ett lån i Vesterviks sparbank hade 5 personer tecknat borgen å ett af bankens tryckta lånereversaler åt P. iN., men bankstyrelsen afelog P:s begäran. Reversen kom emellertid i andra personers händer och såldes å en konkursauktion, der den för 125 kr. inropades af stadsfiskal Phalén. Denne stämde borgesmännen med yrkan att utfå hela beloppet 2,000 kr. Svarandena invände häremot, att borgen tecknats endast för lån i sparbanken och att reversen ej kunde gälla i annans hand utan sparbankens order samt att reversen vore förfallen 6 månader efter det den belånats, men ju aldrig blifvit belånad m, m.. Häradsrätten resolverade dock, att reversen måste anses som pantsatt, hvilket vore liktydigt med belånad, och följaktligen förfallen efter 6 månader, hvadan svarandena dömdes att betala så väl reversens belopp som rättegångskostnaderna. Borgesmännen vädjade till hofrätten, hvilken upphäfde domen och qvittade rättegångskostnaderna; men k. m:t, dit saken sedan gick, upphäfde hofrättens och faststälde häradsrättens dom, utom i fråga om rättegångskostnaderna, hvilka qvittades.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 6 April.
Snö och vatten.
April månad ingick härstädes ovanligt blid, ej ens tecken till frost om nätterna förefans; men detta önskvärda förhållande blef ej af lång varaktighet. På tisdag (3:dje dag påsk), föll ymnigt snö, som med ett fotstjockt lager betäckte marken och på qvällen var det ett par graders kyla, hvilken sedermera under veckan uppgått ända till 10 C. om nätterna.
I slutet af förra veckan, under tövädret, hade landtmännen fullt upp att göra med snöskottning å sädesåkrarne i diken och kanaler, för att på detta sätt erhålla aflopp för det öfversvämmande vattnet, ja, sjelfvachelgdagarne måste många förrätta detta arbete, för att så mycket som möjligt blifva qvitt det myckna vattnet. På åtskilliga ställen har till och med vattnet inträngt i sjelfva boningshusen, så att man bokstafligen fått vada på golfvet, förrän man hunnit få bryta de af snö och is bestående fördämningarne. Att sådana vattenflöden mångenstädes förorsakat stor skada, och ej minst å höstsädesbrodden, behöfver ej sägas, ty de uppskottade afloppsdikena, bindas åter af den stränga kylan.

Sjömännen
gå nu med sorgsen uppsyn och skåda utöfver hafvet, der för deras blickar, stora isfält dagligen passera revy hvilka än drifva till sjös utom synhåll, och än till lands, allt efter vindens beskaffenhet, och det är ju ej egnadt att ingifva någon förhoppning om en snar sjöfart.

Ett hastigt dödsfall
har — enligt hvad för eder meddelare blifvit berättadt — för kort tid sedan inträffat i Hafdhem, då en hemmansägare, under det han satt till bords, plötsligt träffades af — som dot uppgifvits — hjertslag, så att han ögoublickligen vedföll död på golfvet.

Många personer,
från söder, som denna vår ämnat emigrera till det »stora landet i vester» ha måst inställa sin resa tillsvidare på grund af de vidriga naturförhållanden, som nu en tid varit rådande. Flere af dessa, som äro i beväringsåldern, ha utverkat sig lof af k. m:t dertill.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden.

Hörsne, 3 April.
En ovanlig fångst.
Den 28 Mars fångade en landtbrukare L. Pettersson härstädes en vanlig glada (Milvus regalis Briss.) i räfsax. Mig veterligt har ej mer än ett exemplar förut blifvit tillvararaget på Gotland, hvilket äfven fångades i räfsax i Kräklingbo och finnes förvaradt i Visby h. allm. läroverks museum.

En floek allar
flög 28 Mars kl. 9 e. m, häröfver och lät höra den välkända allsången. Det är högst sällan vi få höra allarne sträcka häröfver; men då deras kurs var norr åt söder, och vinden på qvällen var vestlig, hade de säkerligen sökt undfly drifisen.

Af flyttfåglarne
hafva följande anländt: Bläckan 21 Mars, den första dag på 2 månaders tid, då termometern visat öfver fryspunkten; staren 29, sånglärkan 30 och en individ af långhalen 31 Mars. I dag råder här en nordostlig snöyra, som tyckes vilja täcka marken, hvadan de stackars små kunna få det svårt nog.

Burs, 3 April.
Sparbanksräntan.
Nyligen hölls härstädes pastoralstämma med Burs och Stånga sockenmän angående pastostoratets sparbank.
Först upplästes revisionsberättelsen, hvaraf framgick att räkenskaperna med ordning och noggrannhet blifvit förda. Rörande bankens säkerhetshandlingar påpekades af revisorerna, att bankens bekymmersammaste ställning för närvarande torde befinnas uti säkerheterna i den under året på grund af inteckning öfvertagna fastigheten 9/80 mantal Dalbo och den äfven för sparbanken intecknade fastigheten 1/8 mantal Nixstjup3, båda i När socken.
Om den förra meddelades den upplysning, att styrelsen medels anktion försökt, men ej lyckats försälja densamma och derför nödgats att å auktion försälja årets skörd samt genom legda arbetare bruka och beså jordlägenheterna; hvarvid någon nämnvärd risk för banken likväl ännu icke uppkommit. Beträffande den senare fastigheten vore frågan derom ännu så outredd, att bankens ställning till den samma icke kunde föranleda till någon öfverläggning, utan finge ärendet vid extra stämma, om så påfordrades, afgöras. Derefter beviljades sparbanksstyrelsen full ansvarsfribet för räkenskapsåret 1887.
Kommissarien Svallingson anhöll att få förnya sitt förslag från år 1886 rörande nedsättning af såväl insättnings- som utlåningsräntorna i denna bankinrättning. Han anförde som stöd för sin åsigt, att icke allenast de större, vidt omfattande bankinrättningarne inom länet, utan ock en del sparbanker redan vidvidtagit denna, i anledning af kapitalets sjunkande värde nödiga åtgärd. Han sade sig vara väl underrättad och fullt öfvertygad derom, att omkringliggande sparbanker önskade besluta sig för en sådan förändring i ränteberäkningen och föreslog stämman att nu utse en komité för ärendets behandling. Detta gillades af stämman och utsågos till ledamöter i denna komité hrr M. E. Svallingson, V. Åkerman, H. Löfveberg samt J. Mellin. Till hvilka procent räntorna borde nedsättas öfverlemnades åt komitéa att i samråd med öfriga i omnejden varande sparbankssyrelser bestämma, — Till styrelseledamöter för innevarande år återvaldes enhälligt alla under förlidet år tjenstgörande näml.: hrr J. F. Fagerberg, H. Löfveberg, N. Grönström, M. Viman, V. Åkerman, L. K. Larsson och J. Uddin.

Stenkyrka, 4 April.
Agronomen Kihlbergs föredrag
i härvarande sockens skolhus idag var besökt af ett tjugutal landtmän.
Föreläsaren rörde sig hufvudsakligen om hvad i andra föredrag af honom blifvit sagdt om landthushållningen å ön, och hvilket andra brefskrifvare redan meddelat: Talaren afhandlade bland annat jordens bearbetoing och de olika slags verktyg man härtill borde använda. Spetsplog vore att föredraga framför vändplog. Särdeles förordades en s. k, ringvält, der vält ifrågakom. Huru denne skulle förfärdigas billigast afhandlande hr K. sedermera och underrättade åhörarna, att ringar med lager till dylik vält kunde tås i Fole gjuteri 30 at. för 50 kronor. Vi ha 100,000 tunland myrjord och blott 112,000 tunland odlad fast mark. Genom torrläggning af myrarne skulle vi få mera än dubbelt så stor skörd på ön än vi nu ha.
De närvarande kanske ej trodde på hr K:s tal sade han. En namngitven person hade på ett åkerland sått 3 1/2 tunna korn och fått 112 eller 115 tunnor igen förlidet år, och detta vore bevis nog.
Vidare hade myrodling den fördel med sig att alla slags skördar kunde fås deraf.
För att tillgodogöra oss ladugårdens afkastning skulle vi inrätta andelsmejerier, fotade på aktier lika med andra dylika på ön.
En del af socknens hemmansägare skulle lemna sin mjölk till Tingstäde, en del till Lummelunda. På förra stället hade ej mindre än 85 aktier tecknats från igår till i dag på middagen.
Mejerierna vore bondens sparbank. Då han på hösten sålde all säd, bade han ingen inkomstkälla nu på ett helt långt år; blefve det mejeri fick han kontanter hvarje månad.
En stor del af de närvarande sade sig vara villiga ingå som delägare i de i Tingstäde å Lummelunda troligen blifvande mejerierna, hvilkas aktiers totalsumma skulle vara 5,000 kr. hvardera, och skulle hvar aktie lyda å 50 kronor.
Utsigt finnes att vi snart ha mejerier i gång både vid Slite och i Lärbro.

Burgsvik, 4 April.
Mejeriet på Burgsvik
har nu genomgått sin allra första verksamhetstid och derunder haft en och annan olägenhet att kämpa med, i det att mjölktillförseln under nysslidne vinter varit något ringa till följd af det snart sagdt på dagordningen stående yrvädret, som gjort vägarne ofarbara för mjölkleverantörerna, hufvudsakligen aktieägarne, och derjämte brist på platsen af tillräckligt vatten, som derför måst forslas från annat ställe, hvarigenom kostnaderna ökats. Då den vid mejeriet upptagna nya brunnen, nedsprängd till omkring 20 fots djup och som kostat omkring 100 kronor, visat sig icke lemna erforderligt vatten (måhända en följd af den torka som förlidet års sommar var rådande), har man varit betänkt på att flyita mejeriet till annat ställe inom socknen. Vid bolagsstämma i Mars månad enades man likväl om att, åtminstone tills vidare, bibehålla samma plats, och spränga brunnen några fot djupare.
Man ger hvilka svårigheter nya företag hafva att bekämpa, och det fordras i sanning ingigtsfulla och företagsamma samt energiska personer i spetsen derför, och i detta afseende förtjena ock berörda bolags medlemmar och dess styrelse all heder.
Under vintern har den dagliga tillförseln af mjölk varit 100 till 150 kannor, men nu uppgår den till omkring 200 kannor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Publicerat

Hastig död.

Förre kronobåtsmannen Jonas Valfred Hejdenberg Lifinan i Follingbo befans påskdsagens morgon liggande i sängen död bredvid sin hustru, som låg med minsta barnet påarmen. Kl. 3 hade han varit uppe, utan att då känna det minsta illamående, och dagen förut hade han hemkört ved från skogen. Man kan tänka sig hustruos förskräckelse. Den aflidne var 64 år: gammal och gratialist.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Publicerat

Vår blifvande stadsplan.

Såsom kändt torde vara har det af fullmäktige en gång pröfvade förslaget till ny plan för stadens framtida bebyggande af vittterhets- historie och antiqvitetsakademien infordrats för att tillse i hvad mån detta förslag kunde beröra statens här befintliga fornlemningar, särskildt stadsmuren, den förnämsta bland dem.
Akademien har dervid i vissa punkter icke ansett sig kunna godkänna förslaget, men i andra åter gillat de ändringar, som stadsfullmäktige vidtagit i bygnadsnämdens förslag.
I fråga om den del af stadsmuren, som sträcker sig mellan hörntornet och Strandporten anser akademien det vara önskligt om åtskilliga vester derom liggande tomter kunde inlösas och afrödjas, hvarigenom ett ännu större stycke af ringmuren åt sjösidan blefve frigjordt.
Mot en sådan dragning af korsgatan från Donners plats till stranden att någon del af det gamla Burmeisterska huset derigenom måste borttagas, protesterar akademien på det bestämdaste. Något sådant har icke heller, så vidt vi känna, varit meningen.
Förtjust är åter akademien nti förslaget att i en framtid inköpa ett större antal sammanhängande tomter utmed insidan af muren på Klinten.
Ett förslag af bygnadsnämden (underkändt af stadsfullmäktige) att utmed S:t Olofs ruin bilda en regelbunden gata, utmynnande på Strandgatan vid ingången till studentallén, finner icke heller akademiens gillande, då den nya gatan skulle komma att gå utöfver den ännu icke utgräfda delen af S:t Olofs kyrkoruin, hvilket icke vore bra. De f. d. hospitalstomter, hvilka öfvergått till kronan, böra, anser akad., helt visst, när lämplig tid kommer, afrödjas, på det att återstoden af den märkliga ruinen må kunna blottas.
I fråga om det framtida ordnandet af området utanför muren i norr, öster och söder om staden hafva två förslag upprättats, ett af stadsfullmäktige och ett af landshöfding Poignant. Akademien skänker företrädet åt det senare och finner i likhet med detta att lägenheten Grafvarne bör upptagas i stadsplanen såsom öppet, för planteringar afsedt område, att de ännu förekommande lemningarne af de forna grafvarne utanför stadsmuren ej böra rubbas, hvarigenom fästningsverkens ursprungliga plan skulle göras otydlig, att det från bygnader befriade området utmed muren bör göras bredare än hvad stadsf. föreslagit och att det icke må genomskäras af mot muren riktade tvärgator, samt att slutligen det ojämna området söder om staden, inom hvilket gömmas mursträckor hörande till Visborg, icke bör bebyggas.
Stadsfullmäktiges förslag upptager flere nya öppningar i stadsmuren, landshöfding Poignants två. Akademien kan icke finna Visby stads utveckling i nuvarande tid vara sådan att man kan tänka möjligheten af att många nya utfärdsvägar från staden till landet skola behöfvas. Särskildt vill akad. framhålla att den nya öppning, som i båda förslagen fins upptagen i södra mursträckan i Skeppargatans ända, icke kan skäligen anses behöflig, då en öppning i muren för några år sedan blifvit upptagen helt nära detta ställe (vid Magasinsgatan). Ur arkeologisk synpunkt kan den föreslagna portöppningen icke tillåtas, alldenstund den skulle upptagas inom Visborgs mur, ej den vanliga stadsmuren.
Akad. anser det vara ytterst betänkligt att vanställa muren och beröfva den dess ursprungliga karaktär genom upptagande af nya öppningar och anser akad. det på grund deraf vara nödigt att i den blifvande stadsplanen inga nya portöppningar medgifvas, utan att, derest en sådan framdeles skulle finnas oundgängligen nödig, särskild framställning i ärendet må göras för att underställas vederbörandes pröfning.
Å intetdera förslaget till stadsplan finnes utmärkt den plats, der det till minne af Visby borgarnes nederlag istriden mot konung Valdemar Atterdag resta stenkorset befinner sig. Akad. hemställer, att denna plats måtte utprickas och att den omgifvande marken må för alltid hållas som öppen plats.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Mot handlanden Emil Gerle hade riksbanken och Gotlands enskilda bank yrkat ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i e: så lydande stämning: »Enär handlanden Emil Gorle, hvilken 7 December 1887 afträdt sin egendom till konkurs, dels genom vingleri i växeirörelse, dels genom oordentlig bokföring och dels derigenom att han, sedan han kommit på sådant obestånd, att han, bort inse, att han ej kunnat rätt för sig göra, i uppenbar afsigt att fördröja konkursens utbrott fortsatt sin rörelse och derusder upplånvat penningar och varor, gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet mot sina borgenärer, får styrelsen för Riksbankens afdelningskontor i Visby härmed vördsamt anhålla om !aga kallelse och stämning å honom med yrkande, att han härför måtte ådömas ansvar enligt 23 kap. 3 $ strafflagen.» I den berättelse som köpmannaföreningens ombud herr A. Agrell afgifvit till borgeaärerna efter granskninger af gäldenärens böcker anmärker hen att för år 1883-visserligen synes vara en vinst å rörelsen af 500 kr., men att sedan under de 3 följande åren en brist uppstått af öfver 37,000 kr., deraf för 1886 ensamt 19,000 kronor. Tagenstädes kunde egentligen skönjas huru affärerna stått, då aldrig något lagenligt bukslut gjorts eller någon verklig balansräkning förefans. Dessutom voro inventarierna upptagna till skäligen höga värden. Mot bokföringen i öfrigt anmärktes, att gäldenären ej fört dagbok, samt ej noterat sina växlar och de borgensförbindelser, han dels gifvit cch dels erhållit, det senare af J. P. Åberg till nästan oinskränkt belopp. Kassaboken hade ej varit pagiverad och journalen ofullständig. Då sålunda gäldenären, gjort sig skyldig till vingleri och bort inse under flere år att ställningen vore ohålibar, men ändå för att fördröja konkursens utbrott upplåvat penningar och varor och då dessutom oivan anmärkta oegentligheter och fel i bokföringen förekomma, anser han gäldenären hafva gjort sig skyldig till uppenbar, grof vårdslöshet mot sina borgenärer.
Med öfverlemnande af ofvanstående berättelse, öfverlemnades också från kärandesidan målet, men svaranden begärde genom sitt ombud skriftligen 6 veckors uppskof för att afgilva slutligt svaromål. Rätten nedsatte dröjsnålet till 4 veckor.

Målet mellan bryggeribolaget och Johanna Vesterlund förevar i dag ånyo, hvarvid genkäranden, Vesterlund, fick såsom vittnen hörda twullförvaltare Lyth, hand!. J. EF. Nilszon, bokh, R. Pettersson och J. G. Herli:z, hvilka skulle intyga att det egentligen varit för Vesterlunds räkning konsul Romdahl 1883 i Dec. köpt huset 57—58 söder för staden.
Detta tycktes dock ej framgå af vittnesmålen.
Genkäranden begärde uppskof, käranden öfverlemnade målet och yrkade ansvar å Vesterlund för obehörig rättegång samt för äreröriga beskyllningar mot käranden att han skulle svikl:gen tillskansat sig en hennes utskänkningsrättighet. Målet uppsköts 3 veckor.

För barnuppfostringsbidrag bade ogifta Ida Karlsson från Hästnäs instämt snickaregesällen Karl Lindvall. Svaranden hade aldrig nekat att betala uppfostringsbjelp och hade också erlagt derna med 3 kr. i månaden från barnets födelse 17 April 1887 till 17 Mars i år. Nu fordrades 5 kronor i månaden. Lindvall sade sig ej hafva råd att betala mera än 3, om hvilken summa hau kommit öfverens med Ida Karlsson. För att höra vittnen angåeude detta uppsköts målet.

Hvad vi sluppit äta. Under Mars månad bafva af länsveterinären till försäljning förbjudits här i staden 3 lösa och sladdriga kalfkött, torgförda af hemmansägaren Karl Pettersson, Homa i Stenkumla, Båtsman F. Qviberg, Endre, och hemmanosägaren Petterson från Sjonhem.

Nedsatt straff. Arbetaren Fredrik Vilhelm Nyman, gom af Gotlands södra häradsrätt 3 Januari i år dömdes för 4 resan stöld till 10 års straffarbete och 10 års vanfräjd har besvärat sig hos hofrätten, som nedsatt strafftiden till 5 år och 6 månader.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27

Publicerat

Gotländing knifskärare.

Stockholm, 30 Mars. Bageriarbetaren J. J. Löfqvist, född 1869 å Gotland, har häktats för svårare knifskäring å en annan bageriarbetare och en tjenstflicka. De vårdas nu å serafimerlasarettet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 26 Mars.
Messfall
har tre gånger denna vinter inträffat i Hamra kyrka i följd af snöhinder, något som ej inträffat på omkring 50 år.

Kråkorna
ha i följd af den starka kölden i vinter måst tillsätta sina lif. Ofta påträffar man kråkor ihjälfrasna och utsvultna. Doe öfverlefvande ha nu på senare tiden varit så medtagna, att man någon gång kunnat fånga dem lefvande, och om man utsatt något \’födoämne, så ha de samlat sig tjogtals till detsamma, och har då händt att en vild strid uppstått dem emellan, gr hård att somliga af dem fått plikta med lifvet.

I valet och qvalet
kom häromdagen en fattig arbetare, som af en händelse nedkommit till hafskusten, Mannen i fråga hade blifvit varse något ovanligt stort svart föremål röra sig långt ute på hafsisen liknande en säl. I valet och qvalet om huruvida han skulle utgå eller ej, beslöt vår man till sist att försöka den äfventyrliga färden. Försedd med en duktigt stor ledsbalk begaf vår man sig af på färden, dock med stor försigtighet ty isen var ej att narras med. Utkommen befann han det vara en större säl, som genom något hål på isen eller vak uppkommit. Nu gälde det för vår man om han kuade bruka sitt medförda vapen eller ej, ett försök måste dock göras. Balken höjdescoch ett slag träffade djuret, men utan synbar verkan, det andra föll och men med samma utgång. Det tredje — och balken brister af i flera stycken. Nu står vår stackars man der rådlös och utan vspen. Under tiden hade djuret krafsat sig mer och mer ut och till sist hände det sig ej bättre, än att vår sagesman brast ned genom den tunna isen på ett cjup &f fl:re famnar. Nu blef det något för vår man att göra, ty efter hand han upp kom brast isen ånyo och efter en timmes tid under en kamp på lif eller död uppkom han ur det våta elementet på hållbar is med en förlust af ena stöfveln. Hans helsotillstånd är betänkligt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27