Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 22 Aug. skon. Lars, Hultman, Lybeck, styckegods; jakt Karolina, Österberg, Fårösund, sten. — Till Slite: 17 Aug. jakt Karolina Lyders, Kahl, Ume; 19 Aug. jakt Matilda, Lundberg, Sundsvall; 22 Aug. skon. August, Nilezan, Aarhus, alla i barlest. — Till Ronehamn: 12 Aug. skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, berlast. 15 Aug. skonert Antio, Joher2son, Helsingborg, gödningsämnen; 16 Aug. skon. Ellen, Backe, Kiel, barlast; 22 Aug. skon. Kampanus, Larsson, Åhus, barlest.

Utgångna: Från Visby: 23 Aug. jakt Dolli, Kellström, Ke!mar, Kalksten. — Från Slite: 16 Aug. jakt Minas, Godman, Södertelie; 21 Aug., skon. Axel, Hellström, Ume; 22 Aug. jakt Karolina Lyders, Viberg, Sundsvall, alla med kalklaster. — Från Ronehamn: 17 Aug., skon. Antio, Johansson, Vestervik, barlast; 20 Aug., skouert Laurentius, Vestberg, Kie!\’, träveror.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 23 Aug.: öfverstelöjtn. Carlstedt, lektor Höjer med fru och moder, ingeniör Hoffstedt med fru, konsul Stenberg med dotter, grosshandl. Tommander med biträde; fröknarna Halling, Jacobsson, Waltman samt 8 däckspassagerare. — Med »Dagmar» 23 Aug.: skollärarne Andersson, Pettersson, Bendelin, hrr Johansson, Persson; fru Hansson; fröknarna Enogbom, Gadd, Peyron, Pettersson samt 17 däckspassagerare. — Med »Klintehamn» 24 Aug.: fabrikör Hellgren, hrr Klein, Genberg, Fogelberg; fröken Cronvall samt 11 däckspassagerare.

Från Stettin med »Tjelvar» 23 Aug.: hr Veberg; fröken Åkerstrand.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Medeltredingens årsmöte

i Mästerby skolhus 22 Aug.
Under förmiddagens lopp anlände så småningom en stor del utaf tredingens medlemmar samt dessutom inspektören kyrkoh. Uddin och komminister Ekman jämte några andra utom kretsen stående lärarinnor, lärare och skolvänner.
Till ordf. för dagen valdes skoll. Lindah och till sekreterare skoll. Rosvall från Eskelhem. Öfvergick man så till behandling af del till centralstyrelsen hörande ärenden. Resultaten blefvo följande:
1.) Kretsen beviljade centralstyrelsens embetemän ansvarsfrihet för år 1887.
2.) Vid val af fyra ledamöter i centralstyrelsen för åren 1889, 1890 erhöll A. F.Skoglund i Bränkyrka 8 röster, Emil Hammarlund, Stockholm 8 röster, K. O. Sjölander i Asker 7 röster, J. J. Dahlström, Stockholm 5 röster, A. M. Stefanson, Stockholm 3 röster samt 8.
A. Viderbeck 1 röst, hvarvid således de fyra förstnämda blefvo valda.
3.) Val af tre revisorer för 1888 utföll sålunda: Alexander Jonsson, Stockholm, P. L gerblad, Tumba, och G. M. Celander Arboga hvardera 6 töstet samt Aug. Viderbeck och A. Bergman hvardera 1 röst.
4.) Vid beslut om arvoden åt sekreteraren och kassaförvaltaren för 1888 enade sig mötet i centralstyrelsens hemställan, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren måtte utgå med samma belopp som under de föregående åren näml. med 200 kr. för den förre och 100 kr. för den senare.
5.) Val af nämd för insamlande inom kretsen af material till en svenska undervisningens historia företogs. Nämdens första omsorg blifver att skaffa sig fullständig kännedom om hvilka källor till denna historia, som inom hvarje församling äro till finnandes, t. ex. skildringar af ännu lefvande personer, företrädesvis lärare och prester, skriftliga framställningar: husförhör och andra kyrkoböcker, protokoll vid biskops- och prost-visitationer, sockepstämmor, gamla skolreglementen, skoltal, donation-bref m. m. samt derom vederbörligen underrätta central!s:yrelsen. Följande folkskoll. blefvo härtill valde: Björkegren, Sjonhem, Bandelin, Vänge, J. Björkander, Väte, Lindahl, Atlingbo, L. P. Qviberg, Gammalgarn, Lindström, Björke, Lithberg, Vall, V. Karlssop, Gothem, Nyström, Mästerby, Sahlstep, Stenkumla, Boberg Fröjel, K. J. Björkander, Hörsne samt f. d. folkskol!. Enderberg, Endre och Dahlgren, Dalhem.
6.) Angående uttalande i fråga om läsebok för folkskolan enade sig mötet med kyrkoh.
Uddin uti att till regeringen ingå med anhållan att utsätta ett visst pris till den eller de personer, som frambragte det bästa i den vägen.
Den sista af centralstyrelsens frågor, näml. uttalande i fråga om skol-helsovården, sammanföll i hufvudsak som det hör på mötet framstälda diskussionsämnet:
Hvad kan skolläraren göra för befordran af hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan? Härom yttrade sig följande af de på mötet närvarande.
Thimgren. I och med detsamma som samhället infört skoltvång, har det åtagit sig ansvaret för detta skollifs inflytande på bernens kreppsutveckling samt dermed äfven törpliktelse att göra nämda inflytande så hälsosamt eller åtminstone gå litet hälsovådligt, som möjligt. Hvad folkskolan särskidt anginge, så fannc3 det många seker, som nogsamt vittnade, att denna samhällets förpliktelse hittills blifvit på ganska otillfredsställande sätt uppfyld. Här funnos tyvärr mångenstädes mörka, trånga och dåligt inredda skolsalar, ofullständiga ventilati.nsapparater; på vissa ställen avvändes skolsalen äfven till afklädnings- och matrum m. m. Icke alla dessa hinder kunde skolläraren undanrödja, men hvad han kunde göra, det vore att tillse att barnen finge en lämplig omväxling mellan det kroppsliga och det intellektuela. Och detta had ej liten betydelse för barnens välbefionaude. Förordade en omväxling med sång, gymnestik, elöjd och trädgårdsskötsel.
Lindahl. Jämförelsevis kan skolläraren härvidlag ej göra mycket, utan ganska litet. Han hade alldeles för liten makt. Kan för skolråden endast påpeka bristfälligheter. Nyttigt vore att hafva ändamålsenliga bänkar. Skoll. kan dock släppa in frisk luft samt få barnen att iasttaga .snygghet, ordning och skick. En eller flere timmar borde man undervisa i helsovård. Tillgång på friskt vatten borde finnas. Framför allt renlighet. Det funnes flere skolor, der skurning företags endast 1 gång, säger en gång, i terminen och härmed proportionsvis städning. Undrade öfver att menskligheten verkligen vore så frisk, som den är.
Kyrkoh. Uddin: Många oegentligheter hos en sak kunde framdragas. Man finge härvidlag hålla sig endast till de största. Bortsedt från alla öfverdrifter, är det bästa att hålla skolsalarne rena. Läraren bör tillse, att den person, som fått i uppdrag af städa skolan, verkställer detsamma ordentligt. I annat fall anbålla hos skolrådet att få en annan städerska. Läraren borde angående de brister han finner underrätta skolinspektören, hvilken då tillskrifver skolrådet derom. Ägde klagomålet skäl för sig, och vore det ej allt för obilligt, hoppades han, att skolrådet nog efterkom lärarens önskan, En nödvändig sak vore, att hafva golfven oljedränkta och att dubbeltönster under den kalla årstiden isattes, dock skulle det alltid gifvas tillfälle till ventilation. Talaren hade midsommartid besökt en skola i södret, i hvilkens sal innanfönstren ännu ej voro uttagna. Den osundaste luft herskade derinne. Förordade renlighet i allt samt träds och buskars planterande omkring skolan.
Dahlström från Hejde. En omväxling borde man hafva mellan själs- och kroppsarbeten.
Trädgårdsskötsel, slöjd och gymnastik borde ej öfvas på fristunder, utan på ordinarie tid.
Tostämde föröfrigt liksom äfven de öfriga närvarande med de föregående talarne.
Mötets resolution blef om berörda ämne följande:
Skolläraren äger för närvarande för liten makt för att på kraftigt sätt ingripa uti samt befordra hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan. Dock skall han tillse och laga att renlighet herskar såväl inom som utom skolsalarne, att ventilation verkställas i skolan mt tillbålla barnen renlighet, snygghet och tukt.
Bestegs så talarestolen af kyrkoh. Uddin, som höll ett föredrag om Luthers ord: En skollärare som ej kan sjunga ser jag ej på. I hufvudsak yttrade talaren härom föjjande: Såvgens varma och flitiga öfvande i skolan vore af stor vigt. Bland alla sköna gåfvor en allvis försyn skänkt oss, intoge utan tvifvel sångföreningen främsta platsen. David förnöjde ju äfven med sin sång och sitt harpospel den nedstämde Saul. Och genom sina spalmer var det, som Luther vann sina framgåagar, tröstande de sorgsna, styrkande de svaga. Katolska kyrkau föker ju äfven under sitt mörka välde medels sin tjusande sång locka till sig vår kyrkas bekännare. Ifrån en annan sida bestormas vår kyrka af sekterna med deras sång. Vår kyrkosång, som talaren stälde högt i den vägen, borde derför uppryckas till lif. Hvar och en kyrkobesökare borde sjunga med. Kyrkorgeln borde endast vara tjenare, ej berre. Men huru skulle man få våra församlingsmedlemmar att sjunga med? Jo, i skolan skulle sången utbildas. Honom tycktes det vara en skön mission att lära slägten efter slägten våra härliga koraler. Psalmerna blifva aldrig slagdängor. En stark, samfäldt uppstämd koralsång är det mest bitande svärdet på gudsförnekarnes hjertan. Men sången fordrade ett friskt och gladt sinne. Kunde man derför icke alltid sjunga af glädje, borde man sjunga af plikt. Lydnad vore bättre än offer, Och äfven fosterländska sånger borde komma till heders, ty bland dem funnos perlor af sällspord skönhet.
Det om klarbet i åskådning och en sällsynt förmåga att framställa sina tankar vittnande föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet. Och hvad talet verkade, visade sig, då efter några minuters förlopp »Vår Gud är oss en väldig borg» med »Guds ord och löfte skall bestå» dånade från det i närheten liggande templets läktare mäktigt fram mellan hvalfvets åldriga väggar med en kraft, som endast ett sådant föredrag kunde åstadkomma. Och när sedan nere i koret »Integer vite» utan ord, sakta, mildt, kanske vemodsfullt framsjöngs, hördes det som ett gillande eko af talarens ord.
Sedån härefter middag intagits ute i ett för tillfället i den grönskande ängsträdgården uppfördt paviljongstält, började efter en liten frist eftermiddagens förhandlingar med diskussionsämnet: Är fortsättningsskolan nödvändig, och om så är, huru bör den organiseras ?
Härom yttrade sig först
Nyström. Fortsättningsskolan vore på grund af vissa skäl lika nödvändig som småskolan.
Åldern för barnen i fortsättningsskolan borde ligga mellan 14 till 18 års ålder. I en fortsättningsskola borde strängt hållas på, att inga andra fingo bevista densamma än de, som som hade godkändt afgångsbetyg från folkskolan. Aftonskola vore ej fullt tjenlig. Fortsättningsskolan borde ej vara obligatorisk, utan stå på fri grund. Ville att undervisning i geografi deri skulle inrymmas.
Talade härefter kyrkoh. Uddin, skoll. Thimgren, Lindahl, Rosvall, Qviberg från Garda, Dahlström från Hejde samt faojunkare Karlström från Atlingbo i ungefär samma anda som inledaren.
Resolutionen blef derför: Fortsättningsskolan är nödvändig. Barn med godkändt afgångsfå här utvidgad undervisning i de ämnen, som folkskolstadgan ålägger. Skolan bör fortgå i 6 veckor, hvaraf en månad tages af vanlig skoltid med förutsättning, att skolgången blefve jämnare uuder de 7 öfriga månaderna.
Härefter framstäldes det sista och tredje diskussionsämnet: Hvilka äro de förnämsta orsakerna till gymnastikens låga ståndpunkt, och hvad bör göras för dess befordran? Denna fråga inleddes af Zindahl: Folkskolan såsom gymnastiklokal vore otillräcklig och alldeles för liten, Barnen vore olämpligt klädda, Med afseende på fötternas beklädnad varieradeklädedrögtena mellan läderstöflar, skor, träbottnar. Huru gymnastisera med en sådan blandad hop? Skullegymnestiken verka gagneligt, borde lämpliga redskap anskaffas, och åt lärarne sjelfva gifvas en större öfning i gymnastik. Sedan flere talare yttrat ungefår detsamma, instämde mötet i följande resolution: Skollärarne få försöka skaffa sig Liedbecks gymnastiklära och med tillhjelp deraf gymnastisera med barnen, men synnerligast är det vigtigt, att en auskulteringskurs i gymnastik upprättas för lärarne.
Härefter valdes till ordf. i stället för Lindahl, som nedlade sitt ämbete, Thimgren från Roma och till justerare af dagens protokoll Nyström och Sahlsten irån Stenkyrka. Nästa tredingsmöte utsatte att hållas i Gothem. Härefter tackade den afgående ordf. alla de personer, som hedrat mötet med sin närvaro, nedkallande till sist öfver mötet Herrens välsignelse.
Efter mötet slut bjöds på för/riskningar ute i den täcka trädgården, men ej endast på materiela förfriskningar, utan äfven på sånvg af en dubbelqvartett, sovi ej tystnade förr än i uppbrottets stund. Och tacksamhetstal till värden och sångarne saknades ej heller vid skålarne. Och under allt detta var nejden upplyst af kulörta lyktor, hvilkas sken då och då bleknade bort för bengaliska eldar, som med sitt ömsom starka, ömsom bleka, men i bådadera fallen behagliga färgspel gjorde naturens skönhet ännu mera storartad och inhöljde allt i ett romantiskt skimmer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Från landsbygden.

Södra Gotland 23 Aug.
Med rågens afmejande äro nu landtmännen gom bäst sysselsatta å södra landsbygden, der detta arbete redan i senare hälften af förra veckan tog sin början på åtskilliga ställen.
En utomordentlig brådska råder nu, för att kunna få skörda, tröska och sådemelsat erhålla råg till utsäde. Ena och annan har visserligen redan börjit sin rågsådd med utsäde af fjorårets skörd, men desses antal är högst fåtaligt, hvadan landtmännen i år får nöja sig med en sen sådd till följd af den sena skörden, Brist på arbetsmauskap i dessa brådskande dagar förspörjes äfven här och hvar. Beträffande rågskörden kan sägas att den i allmänhet lofvar att lemna en jämförelsevis god afkestning.
Rörande det förut i denna tidning omnämda plankfyndet som gjorts å sydliga delen af ön, kan jag nu ytterligare meddela, att planken utgjort däckslast å engelska ångaren »Newburgh» som varit på grund utanför Rone, men med egen hjelp kommit flott. Sedan fartyget blitvit avårt läck, har däckslasten kastats öfver bord ungefärligen VSV riktning från Hoburgs fyr, emellan Gotland och Ölands södra udde. Genom konsul Öfverberg å Ronehamn, anmäler sig nu Engelska assuransbolaget »Loyds» som ägare till planken, sedan äganderätten vederbörligen blifvit styrkt ooh den uppgifoa stämpeln befunnits stämma öfverens mod planokens stämpel. Såsom något ovanligt, kan antecknas att en särskild »razzia» eller visitation i dagarne blifvit verkstäld i åtskilliga plankhittares hemvist af ett parpersoner, dervid på åtskilliga platser anträffats plank som omsorgsfullt varit förvarade i höet å ladugårdsloftet m. fl. ställen, utan att anmälan i vederbörlig ordning blifvit gjord af upphittarne.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Från sjön.

Gotlandsskonerten Hilmer, fr. Karlshamn med slespers, har för tredje gången i år varit inne i Ystad för några dagar sedan.
— Neptunbolagets bergningsångare Belos återkom i onsdags förmiddag efter att ha varit ute för att assistera norska barkskeppet »Finella» från Tönsberg, som med last af trävaror för några dagar sedan grundstötte på vestra Fiongrundet. Rigg, ankare, ketting och diverse inventarier samt däcks- och en del af rumslasten är bergad; hvaremot fartyget är vrak.
— Galeasen Gefion, förd af kapten Elling, sen, stadd på resa från Hamburg till Norrköping med last af lumpor, har då fartygetutan kronolots ombord, ämnade inlöpa Arkövägen, stött på grund vid Gränsö, men blef dock påföljande dag tagen flott af kanonbåten Aslög. Fartyget blef ej läck och fortsatte dagen derpå resan till Norrköping.
— Ångaren Liberta, på resa från Newyork till Stettin, har lidit skeppsbrott vid Nya Skotland.
Alla om bord räddades.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Stor Auktion.

I anseende till fastigheternas försäljning, låter herr öfverstlöjtnanten och riddaren Anton Gahne, medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Gane i Bäl torsdagen den 6 och fredagen den 7 nästinstunde September och: börjas begge dagarna kl. 9 f.m,, tillden högstbjudande försälja alla sina i särdeles godt och fullt ändamålsenligt skick varande körredskap, jordbruksinventarier samt kreatur m. m.; bestående af en finare landåvago, en droska, en trilla, en lastvagn, 2:ne bättre resslädar, en yrsitsigz kälkrack samt andra släddon, arbetsvagoar, kälkar, en kärra, 1 rad: såningsmaskin, -skörde- och slåttermaskiner, 1 klöfversåningsmaskin, 1 hästräfsa, väond- och spetsplogar, kärr-, drill- och enbetsplogar, klös- och slät: pionharfvar, myllkammar, 1 rollbarf, 1 potatisrensare, mullfösor, 1 kornvält, 1 bättre tröskverk med vindmaskin, flere andra viodmaskiner, ved- och foderhäckar, potatiskistor och sättrar, 2:ne par bättre reg- och andra arbetsselar, oxok med kettingar och tömmar, säd- och potatisrisslar, skyfflar, spadar, grepar, jernspett, högafflar och liar m. m.; kreatur såsom ett par goda vagushästar, 1 ungsto och 7 arbetshästar, 23 st. mjölkkor, 4 qvigor, 2 tjurar samt får, svin och höns; en mändg träkärl, en gårdsklocka, diverse trädgårdsredskap, en större mängd snickare- och smedjeredskap, hvaribland särskildt må nämnas en jernsvarf; ett parti trävaror, läder och skinn; diverse stenbrottsaker jämte annan här ej närmare specificerad egendom, Kreaturen komma att utbjudas första dagen kl. 2 e.m. Med betalningen lemnas endast fullt kände och säkre inropare 3:ne månaders anstånd, hvare mot andia böra vara beredda betala kontant eller ställa antaglig säkerhet.
Othem den 8 Aug. 1888.
Efter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Utmätningsanktion.

Fredagen den 28 nästkommande September kl. 11 före middagea hålles här å landskansliet utmätningsanktion till försäljning af M. J. Gutbenbergs konkursbo tillhöriga 11/32 mant. Gute i Bäl socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka. Denna fastighet är försedd med boningsoch ladngårdshus, ianehar 113,55 qvadratref tomter och åker, 313,77 qv.-ref äng, 285,02 qv.-ref. odlingsmark, 90086 qv-ref afrösningsjord och 1,05 qv. ref impedimenter samt har blifvit salnvärderaå till 10,546 kr. 58 öre.
Visby i Landskanslist 17 Augusti 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Auktionskammaren.

Torsdagan den 30 Aug. kl. 12 på dagen låta sterbbusdelägarne efter framlidne doktor P. A. Säve genom offentlig auktion å stadens-anktionskammare försälja; fastigheten nr 27 S:t Hansrotans ? qvarter vidjLäroverksplanen. Af köpeskillingen skall 500 kr. erläggas vid klubbslaget. Närmare upplysningar meddelar bandl. Hugo Pettersson. Vid samma tillfälle försäljes äfven sterbhusets. qvarvarande lösören, bestående hufvudsakligast af Linne såsom: lakan, örongottsvar, bord dukar, bordkläden, servietter och hauddokar m.m. hvarföre betalningen skall erläggas kontant.
Visby i Aug. 1888.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Slite: 10 Aug., jakt Mina Godman, Gefle; 11 Aug., skonert Axel, Hellström, Ume; 13 Aug., jakt Maria, Hansson, Gefle, alla i barlast.

Utgångna: Från Visby: 17 Aug., skonert Åugusta Maria, Österberg, Davzig, barlast; 18 Augusti skonert Tjelvar, Thomasson, Hull via Oskarshamn, barlast. — Från Katthammarsvik: 16 Aug., skonert Amor, Ahnqvist, Köbenhavn, trävaror. — Från Slite: 9 Aug., jakt Alvine, Strömlund, Wismar, kalk och trävaror; 10 Aug.,jakt Två Systrar, Herlitz, Sundsvall, kalk; skonert John, Carlsson, Jakobstad, kalk; 11 Aug., koff Konkordia, Hejdenberg, Flensburg via Ljugsrn, kalk och trävaror, galeas Albertine, Viman, Sundsvall, 14 Aug., slup Maria, Jacobson, Söderhamn; 15 Aug., galeas Vilhelm, Bergedahl, Libau, alla med kalklaster.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Augusti 1888
N:r 67.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Gotland» 18 Aug.: kandidat Lindström, rådman Vallin, herrar Söderberg, Cramér, Falck, Stauffer, Lundqvist, Trybom; fruarna Vretling, Olde. — Med »Tjelvar» 19 Aug.: herrar Schubert, Magnuson, Alstréa, Carlsson, Goldensohn; fruarna Michel, Malmquist, Sellergren, Johansson; fröknarna Boström, Erson, Johansson, Ohlson, Signe Andersson. — Via Visby till Stettin: grefve Snoilsky, hrr Carlsson, Grafe, Zahn, Miletzky, fruarna Hornstelten, Bath, Weerge; fröken Sjöholm, Sjöman, Thers. — Via Norrköping med »Dagmar» 19 Aug.: löjtnant Engström, inspektor Johnson, herrar Rosvall, med fru, Modé, Stenmark med fru, Eneqvist, Modé, Gardelius, Österberg, Wemes, Carlsson, Eriksson, Stierna, Pettersson, Johansson, Johansson, Mattsson; fröknarna Vesterberg, Meukow, Norrby samt 60 lustresande.

Från Kalmar med »Visby» 19 Aug., hrr Carlsson, Andersson, Nilsson, Lindell, Magnusson; fröknarna Pettersson, Weimer, Pettersson samt 17 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Augusti 1888
N:r 67.