Månad: september 2023

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Slutransakning har i dag hå\’lits med för förfalskning häktade K. J. Löfqvist från Hägvide i Lärbro. I skrifvelse förklarade målsägarne, att de aldrig gifvit Löfqvist i uppdrag hembära deras bref, och den tilltalade sjelf medgaf att något löfte hade han ej haft, men det hade brukats så. Såväl åklagaren som svaranden öfverlemnade målet och dömdes Löfqvist för förfalskningarne och undaphållande af andras bref till 3 år 6 måRE straffarbete samt 6 års vanfräjd derutöfver.

Södra häradsrätten.
För skogsåverkan hade hemmansägaren Lars Nyman från Bockes i Fröjel instämt hemmansägaren Jakob Pettersson derstädes, men sedan återtagit sitt yrkande. Häradsrätten lät bero härvid, men som svaranden erkänt att han olofligt afverkat och bort\’ört från kärandens skog ved, balkar, slipers och stängselvirke, dömdes han att ersätta detta med 20 kronor samt utgifva kärandens kostnader i målet.

För barnuppfostringsbidrag hade pigan Jakobina Gardelin från Tiffride i Stånga instämt båtsmannen Johan Käck. Svaranden ålades edgång.

För egenmäktigt förfarande hade skolläraren A. Lingström i Klinte i egenskap af syssloman i aflidne hemmansägaren Oskar Jakobssons från Gustafs i Fröjel konkurs instämt hemmansägarne Gustaf Larsson från Alstäde och Lars Nyman från Bockes i Fröjel. Mot den förre hade ej talan fullföljts. Men som Nyman erkänt, att, sedan Oskar Jakobsson genom förskrifning såsom säkerhet för borgen, som Niklas Nymander och Gustaf Larsson iklädt sig å en af Oskar Jakobson till Oskar Pettersson från Gustafs utgifven skuldsedel lemnat ett par draghästar, en kooch en qviga, hvilken förblifvit i Jacobssons vård samt efter Nymanders död dennes och Nymans fader såsom ende arftagare jämte i Gustaf Larsson inlöst förbindelsen, Nyman och Gustaf Larsson i April månad detta år, trots förbud af O.
Jacobssons moder tagit och bortfört Nymans en häst värd 20 kr. och en ko värd 40 kronor, dömde häradsrätten Nyman för det han egenmäktigt skilt annan vid dot han innehar att böta 25 kronor och att ersätta eller återetälla de bortförda kreaturen samt att betala Lingströms rättegångskostnader.

För olofligt begagnande af hästar och vagn tillhöriga Jakob Petter Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo, dömdes drängen Johan Nyström från Vamlingbo prestgård att böta 5 kronor.

För misshandel dömdes skomakaren Oskar Jakobsson från Lavide att böta 25 kronor.
Han hade 5 Sept. detta år å allmänna landsvägen vid Hemse i berusadt tillstånd tilldelat Karl Ekström från Hallvide i Eke en spark på benet och ett slag för munnen.

Faststält har hofrätten södra häradsrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse ålades att med ed fria sig från att vara fader till ett af ogifta Johanna Jakobsson framfödt barn och öfver hvilket utslag Bokström besvärat sig.

Norra häradsrätten.
För olofligt afvikande ur tjenst dömdes pigan Hilda Friberg, Vestöös i Hall, att böta lönens halfva belopp, 24 kronor.

Tagit oloflig väg öfver en mark kallad Vikemyr, tillnörigt hemmanet Vika i Boge, och detta så att marken tagit skada, dömdes bemmansägaren Olof Bogren att böta 5 kronor och Josefina Ahlberg 10 kronor.

För olofligt tillarepp var Maria Lind från Lilla Vellarfve i Roma instämd. Då åklagaren ej kunnat lagligen styrka förbrytelsen, kunde Lind ej fällas till ansvar.

Till tio kronors böter dömdes hemmansägaen A. P. Björkander, Björkarfve i Björke enär han låtit under en längre tid sina kreatur beta på frånskiftad mark. Likaledes fick han lemna 10 kronors ersättning för betet.

Till edgång dömde häradsrätten hemmansägaren Alfred Holmberg, Ytlings i Bro, hvilken instämts för barnuppfostringsbidrag af ogifta Augusta Elander, men nekat för faderskapet.

För ärekränkning dömdes hemmansägaren Oskar Nyström, Hellvigs i Fole att böta 25 kronor. Han hade beskylt arbetaren Johan Östergrens hustru Elisabst Östergren för att ha mjölkat svarandens i bet gående kreatur.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 29 November.
Borttappadt barn. Eu högst ovanlig händelse tilldrog sig för någon tid sedan i Öja socken. Vid en gård skulle en nyss född verldsmedborgare, erhå!la dop, hvarför slägtingar och vänner inbjödos att deltaga i aäten, som skulle försiggå i kyrkan, dit man ockeå färdades, åkande. Allt gick lyckligt och väl, tills man kom på hemvägen, då man helt plötsligt saknade ingen mer och ingen mindre, än sjelfva barnet som nyss erhållit dopet. Allmän uppståndelse, naturligtvis. Kuddar, sjalar och kläder, hvarmed den lille var ombonad, genomsöktes, men förgäfves. Den qvinna åt hvilken var anförtrodd vården om barnet, var nära att svimma af ångest och förskräckelse öfver missödet. Ändtligen anlände en skjuts som kört efter, och nu blef det upplyst att barnet fans, friskt och oskadadt i deras ägo; de hade bokstafligen hittat den lilla på landsvägen, och sedan i sina egna kläder insvept barnet.
På tal om barndvp, rann mig justi minnet en liten episod från ett sådant i Hamra s0cken. Gästerna voro församlade, en i huset nära beslägtad qvinna tog barnet, och så bar det i väg till kyrkan. Dopförrättaren började och kommen till det ställe der sjelfva dophandlingen skulle försiggå, frågade han qvinnan hvad barnet skulle heta? Hon framlemnade nu till presten ea papperslapp hvarpå stod skrifvet ungefärligen så här: Y. — har betalt sin skuld kronor — som härmed qvittes af ett. Pastorn upplyste nu om misstaget, och framstälde ånyo sin fråga till qvinnan, som stod der slagen med häprad. Lyckligtvis befann sig någon i sällskapet (föräldrarne till barnet voro ej närvarande) som hade hört namnet. Misstaget med namnsedeln hade uppstått derigenom att denna som varit lagd i ett öppet fönster, bade förts derifrån af vinden, och när afresan till kyrkan skulle äga rum, fick man tag i qvittot i stället.

Hastigt dödsfall.
Ena arbetarehustru från en socken på sydöstra Gotland afled för några dagar sedan mycket hastigt. Hon satt nämligen till bords i sällskap med, — bland andra sin broder som var på besök, och hade nyss slutat sin måltid, då hon efter att hafva tackat Gud för mat, vände sig, sittande på stolen, ifrån bordet och föll med detsamma medvetslös till golfvet. Kort derefter var hon ett lik. Den aflidnas man befinner sig i Amerika, och hon var hemma och skötte jorden, med tre små barn vid sin sida.

Hård orkanlik storm,
i tisdags förorsakade åtskilliga oordningar bland fiskarebåtar o. d. som slungades flere famnar från sina platser och sönderbrötos; gärdesgårder, på hela sträckor, jämnades med marken, tegelpannor, fönsterruter m. m. susade stundtals i luften, till stor fara för dem som voro i närheten. Fartygen på sjön länsade allt hvad skoten höllo.

Vamlingbo, 29 Nov.
Ångaren »Eskdale». En del af lasten efter denna ångare har nu flutit i land och bergats af kustbefolkningen, emot en ersättning af 25 procent af det bergades värde, Stora staplar af plank och bräder, ligga nu långs sjöstranden i vrakets närhet, hvilket ser tämligen förmöget» ut i denna skogfattiga trakt. Detta bergningsarbete har fortgått alltsedan sistlidne fredag med en arbetstyrka af 50—100 man och deröfver hvarje dag. Förskeppet, som ännu qvarstår på grundet, har af den hårda blåsten vräkts närmare land. Lasten i förrammet qvarligger ännu då detta skrifves, och tros ej komma derifrån förrän vraket går i spillror, så hårdt sitter den sammanbonad, Akterskeppet, ligger ett godt stycke derifrån, sjunket, men synes dock i vattenytan till någon del. — Ombord, vid strandningstillfället, befuano sig äfven ett parti lefvande gäss och ankor samt fyra stycken kättor. Af de sistnämda voro tvänne qvar å vraket tills i går, då de af kustbor hämtades i land.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96

Publicerat

Ett minne från 1808—1809.

Gust. Andersin.
(Ur finska tidn. »Wasabladet».)
Under en flat stenhäll å Wisby begrafningsplats hvilar stoftet af kapten Gust. Abr. Åudersin, Om den aflidne, som var född finne, innehåller havs egenhändigt »den 10:de Martii 1818» i Wisby upprättade tjensteförteckning pågra data, förtjenta törhända att tagas vara på. Förteckningen, som är uppgjord med kolummer och all vederbörlig formalitet, är af följande innehåll:

»Tjenste Förteckning
För Undertecknad Tyg Officer vid Gottlauds Natjonal Beväring med Capitains Namn, heder och värdighet. Innehafvande Grad, I Regementet: Tygofficer med Capit:s namn heder och värdigh. I Armen: Löjtnant. Innehafvande Lön eller Indelning: Tyg Officers arvode.
Namn — Gustaf Andersin, Födelse år 1784 den 18 Januarii, börjat Tjenstgörningen som Uuader Officer — 1801 Den 13 Junii, Börjat Tjensgöringen som officer — 1804 den 9 October, Sista Fallmagts Datum — I Regementet : Den 27 aug. 1816, I Arméen: 1810 den 1 Maij. Aunotatjoner: Examens och Fullmagts Datum — 1791 den 12:te Martii inskrifven till Wolontaire vid f. d. kong. Carelska Dragone Regemente 1801 den 18:de Junii befordrad till Corporal med Sergeants Caractaire vid ofvannemhde Regemente. 1804 den 9:de October i nåder utnemnd till Under Löjtn: vid för d: kong: Savolax Jägare Regemente. 1810 den 1:sta Maij i nåder Betordad till Löjtnant i Armen. 1810 den 19 Junii erhållit Transport på kong: Wermelands Fält Jägare Bataillon. 1812 den 3:die Martiil erhållit kong: Maijst:s nådiga — Trauspor: på att vara Första Löjtnant vid kong: Wermelands Jägare Regem:te och sedermera i slutet af året på Underdånig begäran erhållit afsked från ofvahnemnde Regemente med Capitains namn, heder och värdighet — 1816 Den 27 Augusti i nåder förordnad till TygOificer vid Gottlands Natjonal Beväring. Tjenste Förrättningar: Bövistat 1808 och 1809 årens Fälttåg emot Rysland, hvarunder varit med i följande Affairer: 1808. Den 11:te Martii vid Leppävirda kyrkoby och Carlvik, den 17:de Martii vid Idensalmi och Toifvola, den 27 Aprill vid Revolax Kyrkoby; den 12:te Julii en Chermitzel vid Kauhajoki; Den 14:de Julli Affairen vid Lappo, för hvilken jag erhöll tapperhets medaille af guld; Den 17 Augusti Affairen vid Allavo; Dan 31 Augustii affairen vid Ruona, hvilken affaire äfven fortfor den 1:sta September; Den 2:dra September vid Salmis; Den 10 September vid Ylistaro; Den 14 September vid Oravais; Den 27 October vid Idensalmi kyrkoby. 1809. Den 21 Martti affairen vid Holmö; Den 5:te Julii vid Hörnefors; Den 21 Augusti vid Umeå Elf.

  1. Den 7 Maij kommit i tjenst som Compag. Officer vid Kongl: Carlbergs Krigs Academie; hvarifrån jag den 26 Martii 1811 erhöll ordres att resa till Gottland för att exercera ett Compag. vid Natjonal Baväringen. Tjent 23 år och är nu 34 år gammal.
    Wisby, den 10 Martii 1818.

Gust. Andersin,»
Samme man har efterlemnat en »Journal förd Under Fälttåget 1808 af Gust. Andersin», numera under n:r 1,346 tillhörig Gotlands Fornsal, som erhållit den samma af Audersins systerson d:r P. A, Säve, Journalen, som omfattar både 1808 och 1809 års händelser, är ett slags dagbok deri förf. nedskrifvit hvarje dags småhändelser mera sällan en reflexion, aldrig en kritik af de betydelsefulla tilldragelser, af hvilka, förf. omgafs. Man skulle tro att förf. hela tiden rörde sig på sin hemgård, det kära Skinnari (nära St. Michel), så lugnt antecknar han huru officerarne spela boston mellan >affairerne> eller dricka >duchtigt> eller dansa på sina »skrelduser>. Om affärerna antecknar han i regeln endast när de började och när de slutade. Någon öfverblick af krigshädelserna synes han ej egt.
1808 börjar på Skinnari med änteckningen: »Måtte pjutningen af detta år framskrida i nöjen befriade från ledsamma efterföljder», och slutar i närheten af Torneå, i Laivaniemi by, der sergeant Artgilatder och förf. »voro tillsammans samt slutade efter att hafva ätit Gröten detta år 1808 glada öfver helsa himlen vare ärad och prisad derföre, Amen.»
1809 började förf. med önskan: »måtte Försynen under loppet af detta år skänka oss en lyckligare pariod än den vi ägt.» — Slutet af samma år passerar förf. på »stora Antola» och nedskrifvér med anledning derat följ: reflexion: »Försynen vare högeligen ärad för ett lyckligt slut på detta år 1809, hvars början såg så rysam ut.»
»Att nu icke allenast allestädes se Ryssar (ett folk, med hvilka man stridt och hvilka i ansBende till deras nedriga förhållande gjort sig förhatlige af alla Rodligt sinnade Svenskar) utan ru äfven vara tvungen på alla ställen tillbringa tiden med dem kunde ej annat än upväcka en faselig känsla — I synnerhet då hoppet om att blifva befriade från desga Vilddjar var ganska svagt.»
Jag tröstar mig dock med att på den ännu varande svenska jord kunna finna min föpa — Skilsmässan från Föräldrar, Slägt vänner och andta bekanta oroar en endast — Den högste förläng blott tålamod.
»Detta år 1809 är jämte ett Faseligt krig lyckligen slutadt. Dan alvisa försynen kan ju äfven på de tilkommande vara oss lika nådig. Hans godhet är stor oaktadt vi ej förtjent den minsta. Måtte vi högt derföre tacka honom och han skall visst aldrig undandraga en bjelpsam hand. Skinnari den 31 December 1809

Gust; Andersimn».
Hvad »Journalens» anteckningar i öfrigt vidkommer, torde desamma sakna historiskt värde. Ett och annat karaktäristiskt erbjuda de dock — särskildt förf:s inom parentes på dålig franska berättade kärleksäfventyr. — Häftet består af 66 tätskrifna sidor 8:o.
Ofvanstående nedskrefs af mig sommaren 1879 vid ett besök i Visby. Jag hade då dagboken i fråga till låns från nämda forneal genom dess föreståndare, den numera hädangångne bekante forskaren i Gotlands odlingshäfder doktor P. A. Säve. Denne tycktes sätta synnerligen högt värde på densamma, då han för dess utfående fordrade till och med borgen, som äfven beredvilligt erbjöds af tväune upsaliensare, filos.doktorerne Persson och Skog, hvarpå aktstycket lemaades i mina händer, Badlitvet och dåsigheten derunder jemte frånvaron af specialinsigter i 1808–09 års krigshistoria, hvilken brist törhända bragte mig att underkänna värdet af de upplysvingar aktstycket i fråga lemnar, verkade likväl i förening, att jag icke såsom min första afsigt var, kom att af detsamma taga en fullständig afskrift. Helst skulle jag hemfört klenoden och tillfälle erbjöd sig äfven efter återställandet, men då mitt namn ej var — Gottlund, skedde det ej.
Senare kom jag under årens lopp på andra tankar om anteckningarnas möjliga värde och sommaren 1887, då jag åter besökte Visby och fornsälen samt der träffade Säve, efterfrågade jag ännu en gång dagboken. Stapplande på grafvens rand, med försvagad hörsel syn och minne, hade ban svårt att få klart för sig min önskan, kände ej heller igen mig, ja tycktes ej ens erinra gig hela böken — åtminstone kan jag icke påminna mig att jag derom skulle erhållit redigt besked. Det blef dervid.
Nu tänker jag visst med min älsklingsskald Snoilsky:
Hvad kan en ruin väl vara
för tidernas yngste son!
men om verlden fortfarande har sin gång på det gamla sättet, så kunde det ej vara ur vägen att en eller annan specialist skulle kopiera häftet eller åtminstone derur utplocka det som kan vara af något intresse. För vår kulturhistoria Kunde den i alla fall erbjuda något — i de franska anteckningarna. Ty dessa äro af en rätt intim natur, ange t. o. m. i siffertal huru många baisers (kyssar) författaren och — om jag ej mins orätt — äfven hans kamrater erhöllo af de och de prestgårdsmamsellerna o. s. v.
Det är för denna orsaks skull jag härmed velat bringa till offentligheten de af mig gjorda knapphändiga anteckningarna ur häftet i fråga. Ansas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 November 1888
N:r 95

Publicerat

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:Till Visby: 26 Nov., jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Norrköping, barlast (vinddrifvare). — Till Slite: 18 Nov., koff Konkordia, Hejdenberg, Femern, barlast; 19 Nov., jakt Alvine, Jacobsson, Norrköping, förpassade och förpassningsfria varor. — Till Kappelshamn: 14 Nov., skonert Orädd, Viklander, Wismar, barlast; 17 Nov., ångf. Dagmar, Christophersson, från Norrköping till Königsberg i barlast (för storm); lotsångaren Ring Stockholm, storm och motvind; jakt Fremad, Hargaut, Nyköping till Hull, plankstump (för storm); skonert Favoriten Hägvall, Wismar, barlast; 18 Nov. skoaert Sofia, Hägvall, Eckersförde, barlast; 21 Nov., skonert Gustaf, Johansson, Århus, barläst 23 Nov., skonert Albion, Siltberg, Norrköping, styckegods; ångaren Visby, Falk, (förstorm). — Till Klinte: 19 Nov., skonert Lina, Pettersson, Femern, barlast; skonert Fritiof, Afvelin, Lübeck, barlast.

Utgångna: Från Slite: 20 Nov.,jakt Mathilda, Lundberg, Libau, osläckt kalk; 21 Nov., skonert Henrik, Nyström, Liibeck, trävaror. — Från Kappelshamn 15 Nov., skonert Karolina, Pettersson, Stockholm, kalk; 18 Nov., ångarne Dagmar och Ring.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 November 1888
N:r 95

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Om ansvar och ersättning hade handlanden Karl Lyberg å Slite instämt sjökaptenen K. F. Degerman, under yrkande att svaranden måtte åläggas ersätta käranden den förlust han lidit genom den af svaranden förda, under hans befäl förolyckade skonerten Anna, (Oiyckan, som på sin tid omtalades, skedde, som bekant, uppe i Bottniska viken i slutet af September månad). Käranden ansåg svaranden genom vårdslöshet varit vållande till olyckan, hvilket enligt en framlemnad skrift skulle framgå af den inför Lule rådhusrätt afgifna sjöförklaringen. I ersättning fordrades inalles 5,411 kr. jämterättegångskostnader.
Som svarandens ombud uppträdde auditör Envgström, hvilken bestred de af käranden gjorda påståendena, samt anhöll om uppskof för att inkomma med svaromål. Käranden anhöll att rätten måtte förordna ett par ojäfviga sakkunniga män att yt ra sig öfver sjöförklaringen, hvilket likaledes bestreds af svaranden.
Rätten förklarade sig hindrad upptaga målet till pröfning, enär den ej vore rätt forum.

Med yrkan om ersättning för några förstörda fisknät hade fiskaren O. Tofftéa, Dyple i Tofta, instämt kapten I. Wulferona å »Klintehamm». Svaranden skulle nämligen måndagen 5& dennes, då han med »Klintehamn» passerade Blåhälls fiskläge trots tillsägelsen påseglat 10 strömmingsgarn, hvilka släpades med fartyget ungefär 1/8 mil, så att 3 bletvo alldeles obrukbara och de öfriga 7 sådana, att käranden urståndsattes att under någon tid ntöfva sin näring. För de 3 näten fordrade han i ersättning 45 kronor samt 50 kronor för de förluster han lidit genom att ej kunna fiska.
Skriftligen genmälde svaranden, att han den ifrågavarande dagen ej kunde helt och hållet väja för alla fiskarbåtar, enär de voro ovanligt många. Han hade gått medstoppad maskin öfver ett par nät, båten gick 10 fot djup och fiskarena sjelf hade sagt att näten lågo 2 famnar. Han hade väl lagt märke till att intet nät medföljde båten.
Käranden bestred svaromålet och fick uppskof för att höra vittnen.

För ärekränkning hade arb. Frans Öhman instämt sin gårdsgranne tjärsmörjaren Karl Nordström med påstående att svaranden gifvit kärandens hustru sådana namn att han ej kunde upprepa dem i stämningen, men som voro de mest kränkande för en gift qvinna. Han fordrade härför 50 kronors ersättning jämte rättegångskostnader.
Svaranden medgaf att han som af kär:s hustru blifvit beskyld för osanning väl kallat henne »kona», men ej vidare, att orgier tillstäldes inne hos Öhman m. m. Båda parterna ville höra vittnen, men förmåddes slutligen efter åtskilligt gräl att öfverlemna målet. Svaranden dömdes att böta 5 kronor för ärekränkning; kärandens öfriga påståenden underkändes.

Utslag afkunnades i dag i målet mot makarne Sellberg från Stockholm, hvilka suttit häktade här för olofligt tillgrepp. Rådhusrätten frikände dem.

Ett snuskigt mål förekom i dag inför rådhusrätten mellan allmänna åklagaren, på angifvelse af sakföraren Stenmark, och sergeant Vikander, svarande, rörande hemfridsbrott, ärekränkning och våld mot person. Då målet under handläggvingen blef af den beskaffenhet att det ej rätt väl låter referera sig i en anständig tidning, nöja vi oss med att i största korthet antyda hvad som förekom.
Svarandan skulle en lördags afton ha inträngt i målsägareng bostad öfverlastad, och öfverfallit Stenmark, kallat honom med en mängd tillmälen och uppfört sig mycket våldsamt. I en längre svarsskrift bestred svaranden hvad som lades honom till last.
Som vittnen hördes vagnmakare Lindell, som händelsevis varit hos Stenmark vid ifrågavarande tillfälle, samt fru Björkegren, som bor i våningen ofvanpå. För ytterligare vittnesförhör uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 November 1888
N:r 95

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 22 November.
Strandning.
Sistlidre tisdags morgon 20 dennes omkring kl. 6 på morgonen blefvo ett par kustbor härstädes varse en ångare, som styrde tätt in under landet med ungefärligen ostlig kurs, och som med raketkastning och signaler med hvisselpipan gaf tillkänna att ej allt stod väl till. Kommen framåt den s. k. Noreviken i Vamlingbo törnade han plötsligt och blef stående. Da båda åskådarne, som följt fartyget långs sjöstranden, ilade nu till Neptunbolagets ombud med underrättelse om strandningenhvarefter man begaf sig ut till haveristen och och fick veta att den strandade var engelska ångaren »Eskdale», kapt. Burke på resa från Riga till England med last af plank och bräder. Kaptenen, åtföljd af maskinisten, begaf sig nu i land och till Burgsvik för att meddela sig med vederbörande. Om sjelfva förloppet, före och efter strandningen har mig berättats sålunda: Ångaren som på fredag i förra veckan varit på grund utanför Ösel med egen hjelp kommit flott, fortsatte derpå resan, alldenstund den ej var myckst läck, och således trodde man heller icke att den var skadad något allvarsamt; men då man var ungefärligen 40 min. från Hoburg, natten mellan måndagen och tisdagen, eprang skutan plötsligen läck så hårdt att alla pumpar måste sättas i verksamhet och då man såg att detta ej bjelpte, utan vattnet alltmera inträngde, sattes kurs på Hoburgs fyr, der man till följd af vindens beskaffenhet (hård vestlig blåst) lättast kunde angöra land; och då fartyget kom närmare land, fyldes det alltmer så att då grundstötningen ägde rum var detsamma vära att sjunka. Vid samma tid upphörde maskinen äfven att arbeta till följd af vattnets inverkan, som släckte elden under maskinen. Tvänne båtar sattes nu i ejön hvaruti besättningen [som bestod af 17 man] nedlade en del af sina tillhörigheter, jämte något proviant, för att vara i ordning i den händelse det skulle blifva så svårt väder att man nödgades lemna fartyget. Under dagens lopp qvarstannade dock besättningen ombord men på qvällen gingo de i land [med undantag af styrmannen] och blefvo inqvarterade vid närmaste bondgård, Nora. På onsdagsmorgon ankommo dykeribåtarne »Neptun», kapten Everlöf och »Poseidon, kapten Wiksell, till strandningsstället, den förra från Fårösund och den senare från Bergqvara. Omedelbart derefter erhöll »Neptun» order att återvända för att åtsrupptaga ett afbrutet bergningsarbete, hvaremot Poseidon under dagens lopp vidtog åtskilliga bergningsåtgärder med det strandade fartyget, hvilket arbete ännu fortgår under gynsam väderlek, då detta skrifves.
utan att man ävnu lyckats få ångaren flott, I går var äfven ett 30-tal arbetare från land sysselsatta på haveristen, och i dag är arbetsstyrkan något höjd. Länspumpning skulle i dag företagas å haveristen af Poseidon. Den strandade ångaren är pu full af vatten, och antages vara ganska allvarsamt skadad i botten.
I qväll (torsdag) hitkom Neptunbolagets ångare »Belos» och båda fartygen (»Belos» och »Poseidon») skola i natt försöka med länspumpning af haveristen — Poseidons försök i dag med puwpning har ej krönts med framgång.

Gotlands Allehanda
Fredagen 23 November 1888
N:r 94