Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Vår käre uppoffrande Far Morfar och Farfar Konrad Löfgren född 12/2 1885 insomnade lugnt och fridfullt i dag i tron på sin Frälsare, efter ett tåligt buret lidande: Djupt sörjd och saknad samt i tacksamt minne bevarad av oss, systrar, släkt och vänner samt Martebo Missionsförsamling. Lokrume den 25/3 1960. ASTRID och MALTE Agneta BERTIL och INGRID Margot Ingegärd Daniel
Trygg i min Jesu armar Trygg i hans HKerdefamn Gömd i hans rika kärlek Finner min själ sin hamn.
För dem som önska följa den avlidne till graven meddelas att jordfästningen äger rum i Lo- krume kyrka onsdagen den 6 april kl. 14.00, där samling sker kl. 13.50. Efter gravsättningen inbjudes till minnesstund i Martebo Missionshus. Meddelas endast på detta sätt.
På söndagen var det två trafikolyckor i Visby. Den första inträffade kl. 13 i korsningen Hästgatan – Mellangatan. En personbil söderifrån skulle svänga upp Hästgatan åt höger. Samtidigt kom en tung mc Hästgatan uppifrån och körde in i framändan på bilen. Motorcyklisten kom relativt lindrigt ifrån smällen men måste dock åka till lasarettet för röntgning av en fotled. Plåtskador av rätt stor omfattning blev följden av krocken som givetvis berodde på för hög hastighet i Hästgatsbacken. Den andra krocken inträffade kl. 18.10 i kvarterets andra hörn där S:t Hansgatan korsar Hästgatan. Det var en personbil som kom S:t Hansgatan norrifrån och en Vespa Hästgatan nerifrån som körde ihop den här gångån. Resultatet av denna krock blev i stort sett endast plåtskador trots att vespaföraren åkte upp på bilens motorhuv och rev sönder rocken på kylarprydnaden.
I Öja kyrka jordfästes i lördags stoftet efter hemmansägaren Verner Pettersson, Unghanse i Öja. Kistan var i förväg bisatt i koret, som nästan helt fylldes av den överväldigande bloms-terskörden. När deltagarna samlades utförde kantor Åke Bergqvist stilla orgelmusik, och akten inleddes sedan med ps. 89:3—4. Kyrkoherde Joh:s Siltberg höll en betraktelse med text från Luk. 1: 45 och förrättade jordfästningen, varefter följde ps. 73: 2—4 samt begravningsmässan och till sist ps. 332. Under musik och klockringning bars kistan sedan ut och sänktes i graven. I samband med kransnedläggningen förekom korta minnesord av grannar till den avlidne, Helge Söderström och Henning Martell. Officianten lyste till sist frid över graven, varefter sjöngs ps. 400: 11. Efteråt hölls minneshögtid i hemmet.
— Till den sista vilan fördes i lördags stoftet: efter f. hemmansägaren Albert Kolmodin, Allekvie i Vallstena. Samlingen skedde i Vallstena kyrka, i vars synnerligen vackert med kransar och blommor och levande ljus smyckade kor kistan i förväg placerats. Under samlingen utförde \”kantor LarsEwe Nilsson stilla orgelmusik.: Den högtidliga akten inleddes med ps. 579: 1—3, varefter kyrkoherde Thure Åberg höll en betraktelse med textord från Hebr. 11:16 om det himmelska fäderneslandet och hur hjärtats djupa längtan att en gång nå detta himmelska mål är utmärkande för Herrens folk och fromma under alla tider. I ett minnestal tecknade officianten några drag av den hänsovnes liv, hans redlighet, rättrådighet och hjälpsamhet och hans kärlek till gudstjänsten i helgedomen. Efter jordfästningen sjöngs ps. 567: 24. Kantor Nilsson sjöng sedan »Gud, lär, mig dock besinna…» och under orgelmusik utbars så kistan och sänktesti familjegraven. Här nedlades en mycket rik och vacker blomstergärd till den hänsovnes minne, som också hedrats genom gåvor till Vallstena kyrkas blomsterfond. Efter en psalmvers som avslutning lyste kyrkoherden frid över det sista vilorummet. I bygdegården var efter begravningen en minnesstund anordnad och den avslöts med en aftonpsalm samt några minnesord.
Efter en tids sjuklighet avled i fredags mekanikern Konrad Löfgren, Hammars i Lokrume. Den bortgångne, som i förra månaden fyllde sjuttiofem år, var innan han kom till Lokrume lantbrukare i Garda, där han också var född. I sin ungdom ägnade han sig åt arbeten på det mekaniska området. Efter anställning vid Etelhems mejeri kom han till Visby, där han hade anställning dels vid mudderverket i Visby hamn, dels också vid Visby-Västerhejdebanan. För omkring 45 år sedan återkom han till Garda, där han övertog sin svärfaders gård vid Autsarve, en 1500-talsgård, och där nedlade han ett intresserat arbete på gårdens skötsel samt gjorde omfattande förbättringar särskilt när det gällde byggnaderna. Sin ungdoms intresse för det mekaniska släppte han inte heller, utan han hade ordnat en välförsedd verkstad, där han var bygdens folk behjälplig med allehanda arbeten, särskult när det gällde jordbruksmaskiner . Förett femtontal år sedan överlämnade han gården till dotter och måg och flyttade själv till en son i Lokrume, som ävenledes är mekaniker, och var sonen behjälplig med arbetet i verkstaden. På senare år har han företrädesvis ägnat sig åt snickerier och bl a tillverkade han den kända gotlandsljusstaken.
I det kommunala livet tog Konrad Löfgren på sin tid livlig del under tiden i Garda. Sålunda tillhörde han kommunalfullmäktige, var ordförande i fattigvårdsstyrelsen i många år, vidare föreståndare för sockenmagasinet m. m. I den religiösa verksamheten deltog han alltsedan ungdomsåren. Under många år var han ordförande och kassör i Garda friförsamling samt föreståndare för dess söndagsskola. Då församlingen uppförde sitt missionshus tog L livlig del däri och gjorde f ö upp ritningarna till detta. Den praktiska utformningen denna lokal fått är till mycket stor del hans förtjänst. Slutligen kan nämnas att den nu bortgångne, sedan han kom till Lokrume, anförtroddes ordförandeskapet för Martebo friförsamling, inom vilken han också var föreståndare för söndagsskolan. Närmast sörjes den avlidne, som var änkeman, av dottern Astrid och hennes make i Garda, sonen Bertil, verkstadsägare i Lokrume, och hans maka samt barnbarn och systerar.
Förre hemmansägaren Johan Hansson, Grinds i Vallstena, avled på söndagskvällen i sitt hem. Han skulle på tisdagen ha fyllt 89 år. I unga år övertog han fädernegården vid Grinds och brukade den sedan på ett mönstergillt sätt, byggde och reparerade. Han anförtroddes också under åren en mängd kommunala uppdrag såsom ledamotskap av kyrko- och skolråden, kommunalnämnden m fl. I jordbrukarnas föreningsrörelse och dess politiska sammanslutningar tog han livlig del och var även med som initiativtagare och kassör i Linamyrs utdikningsföretag. Gården hade han sedan en del år överlåtit till en av sönerna. Den bortgångne hedersmannen sörjes närmast av barnen, Hilding, lantbrukare vid Nygårds i Vallstena, Klara, gift med bilmontör Lennart Hellgren, Visby, och Gustav, som övertagit hemmet, samt sonhustrur och barnbarn. Makan avled för 30 år sedan.
Uttalande om sysselsättningen Det låg något av klang- och jubelstämning över Borgen i Visby på söndagen när c:a 600 gotländska SLU-are samlades till års- och jubileumsstämma. Nationalkädda ungdomar paraderade med gröna SLU-fanor, förbundsordföranden, Olof Jonsson, talade och de övriga centerorganisationerna gratulerade.
Stämman inleddes med ett specialkomponerat jubileumsprogram som fick en ståtlig upptakt genom att 8 nationalklädda ungdomar tågade in med fanor. Därefter läste lantbrukare Per Andersson, Stenkyrka, Justus Elgeskogs vackra dikt ”Ungdom”. Stämmobesökarna hälsade välkomna av distriktsordföranden, Carl-Erik Nilsson, som erinrade om vad SLU betytt under de 30 år rörelsen varit versam på Gotland. Med SLU har en mycket stor uppgift även i framtiden, rörelsen måste ta som sin främsta uppgift att tillvarata ungdomens intressen, det mest angelägna i detta sammanhang är ungdomens sysselsättningsmöjligheter. Dessa blev f. ö. Föremål för särskild behandling på stämman vilken gjorde ett uttalande i detta avseende.
Men vi har även problem utanför vårt eget lands gränser som påkallar vår uppmärksamhet, sade Carl-Erik Nilsson, med bestörtning och avsky har vi de senaste dagarna sett hur de vita i Sydafrika går fram mot den färgade befolkningen. Med denna politik kommer hela västerlandet i uppenbar fara. Olika raser och olika folk måste kunna leva sida vid sida. Hr Nilsson hälsade ?????? välkomna till stämman. Särskilt vände han sig därvid till de f. d. Distriktsordförande som kommit tillstädes. Henric Levander, Havdhem, hade lovat att närvara, men tyvärr blivit förhindrad av sjukdom, han är den äldste nu levande som suttit i distriktets ledning. Men hans efterföljare Nils Franzén, Erik Forslund och Eric Carlsson fanns med.
SLU jämngammalt med den svenska demokratien SLU har kommit till och utvecklats i ungefär samma takt som den svenska demokratien, sade förbundsordförande Olof Jonsson i sitt högtadstal. SLU har varit i verksamhet i 40 år, och dess tillkomst härleder sig följaktligen till samma tidsperiod som det demokratiska genombrottet. SLU:s fortbestånd är även beroende av vår demokratis fortbestånd. Vår rörelse har gamla principer att arbeta för, men arbetsmetoderna måste anpassas efter utvecklingen, fortsatte Olof Jonsson. Vi måste ändra verksamhetsformerna i vår kamp om ungdomen. SLU inför 60-talet har stora saker att kämpa för på det politiska området. Det är kampen mellan den enskilde och kollektivet som kommer att hårdna mer och mer. Vi måste vidare slå vakt om näringspolitiken så att den anpassas efter utvecklingen. Näringslivet i glesbygderna måste stimuleras på olika sätt. Bl. A. Genom skattepolitiken. Jubileumsprogrammet omramades av sång av distriktskören som för dagen hade rekordartad anslutning. Dess ordinarie dirigent, kamrer Bengt Ekedahl, hade insjuknat och i hans ställe dirigerades kören av Bertil Engquist.
Stämmoförhandlingar Efter en kort paus vidtog stämmans förhandlinar med Carl-Erik Nilsson som ordförande, Bengt Söderdahl som vice ordf och med ombudsman Arvid Andersson. Av den årsberättelse som förelades stämman framgick det som vid tidigare omnämnt att distriktet under 1959 nått den högsta medlemssiffran i sin historia, eller 3.375. Till ordförande i distriktet omvaldes med acklamation Carl-Erik Nisson. Till övriga ledamöter i distriktsstyrelsen utsågs (suppleanter inom parentes) Nils-Torsten Falk, Hellvi (Karl-Gustav Henriksson, Stenkyrka), Berndt Norström, Ganthem (Lars-Ulle Gadefors, Norrlanda), Bengt Söderdahl, Stenkumla (Bertil Pettersson, Hejde), Folke Wedin, Etelhem (Arne Österberg, Burs), Folke Larsson, Levide (Nils Kotz, Fardhem), Börje Smitterberg, Hablingbo (Berndt Söderlund, Näs), Carin Häglund, När (Maj-Britt Mattiasson, Bara), Karl Pettersson, Klinte (Thure Larsson, Väskinde), Mats Hermansson, Havdhem (G. A. Gandå, Endre). Ledamöter i förbundets förtroenderåd blev Carl-Erik Nilsson och Bengt Söderdahl och till ombud vid årets reksstämma valdes Barbro Johansson, Ekeby, Robert Brunsberg, Fårö, Marianne Bendelin, Väte, Arnold Melander, Etelhem, Nils Kotz, Fardhem, Birger Andersson, Fide, och Gideon Thomasson, Rone. Till representation i cp:s distriktsstyrelse valdes Carl-Erik Nilsson och Carin Häglund fick samma funktion i SLKF-styrelsen. Innan stämmoförhandlingarna avslutades pasade ordföranden på att framföra ett tack till de som efter dagens stämma lämnar distriktsledningen. Det var Evert Jacobsson, Linde, och Berit Williamsson, Norrlanda, vilka båda på egen begäran nu lämnade distriktsstyrelsen. Ett tack uttalades vidare till Thure Ström, Bunge, som under året lämnat posten som distriktstävlingslesare.
Uppvaktningar Före det inledande jubileumsprogrammet avslutades blev det jubilerande SLU-distriktet föremål för en hel del uppvaktningar och lyckönskningar inför framtiden. Centerpartidistriktet gratulerade genom Erik Forslund SLKF genom Matilda Olofsson och slutligen SLS genom Ingvar Johansson. En blomsterkorg hade även kommit från Gotlandsdistrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund. Några telegrafiska lyckönskningar anlände även under dagens lopp, bl a från distriktets förste sekreterare Eric Larsson.
Kåseri och undrhållning Vid 18-tiden hade man hunnit med en kaffepaus och kunde åter bänka sig i teatersalongen för att avnjuta stämmans underhållningsprogram. Dessförinnan kåserade Erik Forslund lätt och trevligt som vanligt om några minnen från distriktets tidigare år. Underhållningsprogrammet hade sammanställts av distriktets programråd, och det upptog bl a några avsnitt ur När-revyn. Livligt applåder vittnade om publikens uppskattning. Carl-Erik Nilsson tackade de medverkande programkrafterna och meddelade samtidigt att SLU-arna i framtiden kommer att möta en av de medverkande i mera allvarliga sammanhang. Distriktsstyrelsen har nämligen beslutat utse Allan Nilsson, När till distriktets ombudsman fr o m 1 juli.
Slite kyrko- och hembygdskör och Boge kyrkokör 20-årsjubilerade på söndagen och höll i samband med detta en vacker sånggudstjänst i Othems kyrka under ledning av musikdirektör Nils O. Bergström. Biskopen medverkade med tal och delade ut förtjänsttecken till inte mindre än 21 sångare, däribland dirigenten, vilka varit verksamma i körsången i många år. Rekordet hade fruarna Hanna Westergren i Othemkören med sina 45 år i Musica Sacras tjänst, nära följd av Elsie Larsson med 45 år och Sigrid Engström med 34. Av Bogekörens medlemmar fick sju förtjänsttecknet. Där var tjänsteåren 33 och nedåt till 29. Dirigenten själv har 35 år som körsångare. — Högtidsstunden inleddes med Preludium och Fuga a-moll av J. S. Bach utförd på orgeln av dir. Bergström, varefter de förenade körerna sjöng fyra hymner av respektive John Moren, Nathan Söderblom, Anton Bruckner och J. Christian Bach. Framförandet var vårdat och välnyanserat.
Efter ett par verser ur ps. 16 talade sedan biskop Algot Anderberg över Mariebebådelsedagstexten ur Marias lovsång: \”Hädanefter skola alla släkten prisa mig salig\”. Biskopen anknöt till barnabönens ord \”lyckan kommer, lyckan går\” och talade om lycka och salighet. Alla talar om lyckan men ingen har sett den. Ordet lycka finns heller inte nämnt i Nya testamentet. Kristendomen har aldrig utlovat en beständig lycka. Många menar att framgång, välgång och vunna positioner i livet innebär att man funnit lyckan som man eftertraktar, men den fanns inte där. Jag blir irriterad, sade biskopen, när jag hör någon säga så här: \”Kom till Jesus, så blir du lycklig!\”. Det är inte sant! Lyckan kommer och går! Kristendomen har inte utlovat beständig lycka men den utlovar beständig salighet. Saligheten ligger på livets djupskikt och är frihet jag vinner i Guds frid, \”som övergår allt förstånd\”. Biskopen manade till sist alla att söka och tacksamt taga emot den salighet som det behagar Gud att skänka oss. \”Det Gud älskar\” får inte alltid lyckan, men den Gud älskar får saligheten. Efter predikan tackade biskopen körens medlemmar för deras insatser under de tjugå åren och riktade ett särskilt tack till dirigenten Nils Bergström, som genom sin kärlek till sången och genom sin kärlek till sången och musiken fått förmedla så mycken glädje och välsignelse till bygd och församling. Han gladdes också över att det här på ön finns inte mindre än 45 kyrkokörer med 600 medlemmar, vilket vittnar om stor kärlek till Musica Sacra. Under psalmsång gjordes sedan en insamling till dem som drabbats av katastrofen i Agadir, och därefter sjöng kören Koral ur kantat av J. S. Bach och Requiem av Josephson, varpå följde utdelning av förtjänsttecknen till sångarna. Församlingen gav uttryck för sin känsla i sången Tidevarv komma. Kören avslöt sedan högtidsstunden med Beckers hymn Den sig åt Herrens namn förtror. Församlingarna på norr är att lyckönska till att ha en så välsjungande kör. Tyvärr tänker dirigenten dock inom kort lämna ön och tillträda en tjänst på fastlandet, troligen var det sista gången han framträdde här i större sammanhang. Han har emellertid gjort en god insats i musiklivet här, både som organist, dirigent och lärare. Kören samlades efteråt till ett samkväm på Slitebadens hotell, där kyrkoherden tackade kören o. biskop Anderberg och domkyrkoorganist Siedberg tackade musikdirektör Bergström för hans insatser inom Gotlands förenade körer. Kommunalkamrer Erik Jakobsson frambar till sist de inbjudnas tack. Jige