Väghinder.

En bro å landsvägen mellan Burge och Boxarfve gårdar i Levide socken kommer att omläggas måndagen 29:de uti innevarande månad, då sagde väg derigenom blir ofarbar.
Likaledes kommer en bro å allmänna vägen midtför Tejnings gård i Hangvar socken att omläggas fredagen 3 instundande Maj, då i stället för sagde väg kan begagnas vägen förbi Qvie och Olarfve gårdar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Dödsfall.

I tisdags afton kl. 8,45 afled härstädes efter några månaders sjuklighet helt hastigt skeppsombudsmannen sjökapten George Fredrik Olof Thomson i en ålder af något öfver 55 år. Dödsorsaken var organiskt hjertfel jämte njurlidande.
Kapten Thomson, som under sin helsas dagar var en driftig och duktig skeppare, hvilken fört fartyg för flere redare i Visby, blef, sedan han upphört att segla, år 1879 tillförordnad ombudsman vid härvarande sjömanshus till 1886, då han utnämdes till ordinarie tjensteman. Med nit, skicklighet och stor plikttrohet skötte han denna sin befattning äfvensom alla andra hvilka anförtroddes honom.
Som menniska var den aflidne vänsäll och afhållen af alla, som kommo i närmare beröring med honom, och säkerligen efteriemnar han ett tomrum i en stor krets i vår stad.
Strax på nyåret började Thomson få känning sjukdom, som lade honom i, en menskligt att döma, för tidig graf. Ända in i sista stund skötte han dock sin plats. Samma dag han dog, medföljde han som besigtningsman på ångf. Visbys profresa.
Han föll, kan man säga, på sin post, och de, som ha haft att göra med honom, sända honom helt säkert ett bjertligt: »tack för god vakt.»
Den aflidne sörjes närmast af enka och nio barn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Under sommarens vapenöfningar

härstädes ha cficerarne samt uaderofficerarne tills vidare placerats som följer:
På Visby kompani: major Törnqvist och kapten Ternstedt, löjtvant Thorén, underlöjtnanterna A. Bolin och G. Falk, fanjunkarne Ö. A. Pettersson och Alyhr samt sergeanterna Segerdahl och A. E. Engström;
Roma kompani: kaptenerna Arnelius, O. Gyllenram och Gardell, Iöjtuvant Hoppe, underlöjtnanterna Elert och Zetterling, favjunkaren O. N. Pettersson samt sergeanterne G. Bolin, Hemström och J. Enagström;
Tingstäde kompani: kaptenerna Ericsson och v. Gerber, löjtnanterna Hammarström och Bergenström, underlöjtnant Hiibner, fanjunkarne Veström, Engvall och Hedvall samt sergeanterna K. Bäckström och K. O. Pettersson;
Lärbro kompani: kaptsnerna Kistner och Noréa, löjtnanterna Sellergren och Vickström, underlöjtnant E. Sillén, favjunkare J. A. Bäckström samt sergeanterna Blomgren, Hamberg och Böttiger;
Klinte kompani: kapten Lange, löjtnant Christersson, underlöjtnanterna Peterson och Broander, favjunkarne Hafström och Krusell, samt sergeanterna Sjöberg och Källström;
Garda kompani: Kapten Ytterberg, löjtnant Karl Bolin, underlöjtnanterna Mel lerborg och Öfverberg, fanjunkare Hägg samt sergeanterna K. Carlsson, Hansson och Alfvegren;
Hemse kompani: kaptenerna Leatz och Aspegren, löjtnanterna Gyllenram och Löwenberg, underlöjtoanterna Gyllensvärd och K. Falk, fanjankare Häglund samt sergeanterna Petersson, A. Nilsson och Björk samt
på Hafdhems kompani: kaptenerna Cederström och Vensemo, löjtnanterna von Vicken och Cederblad, underlöjtnant ÖstInnd, favjunkaren Söderström samt sergeanterna Nilsson och Cederlund.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Sofia grundstött — och flott

lydde den underrättelse vi genom extrablad meddelade våra läsare i Visby i onsdags middag.
Om de närmare omständigheterna vid grundstötningen, rörande hvilken sjöförklaringen kommer att afges, äro vi i tillfälle meddela:
Sofia afgick härifrån strax efter kl. 12 natten till onsdagen. En intensiv tjocka rådde och mörkret var becksvart.
Hunnen ut på sjön, hade Sofia således att kämpa motsamfäldt mörker och dimma. Härtill kom, att ett isband nödgade befälhafvaren att gå så nära land som möjligt för att slippa komma in i detsamma. Klhalé två på morgonen, utan att man egentligen visste hvar man befann sig i tjockan, rände Sofia plötsligt upp på grund. Då dimman sedan något skingrades befansstrandningsstället vara strax söder om Högklint mellan s. k. Lill- och Korpklint Först försökte befälhavaren nä turligtvis att komma loss med egen bjelp, hvilket dock visade sig fruktlöst, enär Sofia stod väl 2 fot pgo på grund. Med roddbåt sändes då ett bud till kapten Ewerlöf å Neptun att genast skynda till hjelp. Detta bud inträffade här strax före half 5 på morgonen, och kl. 5 ångade Neptun ut ur hamnen.
Bergningsarbetet började genast. För att lätta Sofia måste större delen af ångarens kolförråd kastas öfver bord. Först vid pass klockan 9 på morgonen efter åtskiliiga ryckningar af bergningsbåten, lyckades Sofia komma flott och efter någon stund sattes kurs på Visby.
Dimman hade sänkt sig än tätare, så att de båda ångarne måste gå fram med största försigtighet under idkeligt signalerande Med ånghvisslorna. Från hamnen lossades skott och gafs tecken med mistluren. Slutligen rodde man ångarne till mötes, och vid half 12-tiden inkommo såväl Neptun som Sofia i inre hamnen.
Så fort sig göra lät anstäldes dykareundersökning för att utröna, om Sofia möjligen tagit någon skada af grundstötningen. Detta befans dock dess bättre ej vara alls fallet, utan kunde fartyget redan samma natt afgå till Kåreholm, hvarifrån det återvände med post igår eftermiddag efter en resa på ej fullt tretton timmar.
Bergarelönen inskränkte sig till endast 5 tusen kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Prinsessan Eugenies dödsfall

har, såsom var att vänta, öf. verallt på Gotland väckt den djupaste sorg och uppriktigaste saknad. Till minne af än: hädangångna furstinnan kommer 23 Maj att i Visby domkyrka firas en sorgegudstjenst. Medlems af stater och kårer komma då att samlas å läroverkets högtidssal för att i procession afgå till kyrkan.
Styrelserna för de under prinsessans protektion stående stiftelserna ha skyndat att hedra den aflidnas minne. Så afsändes igår från Sjukhemmets, Drottning Desiderias arbetsskolas, Stadsmissionens, Blindföreningens, Föreningens för nödstälda sjuka och Skyddsföreningens styreleer en gemensam större vacker krans. Om söndag afgår en liknande från Skyddsföreningen och Sedlighetsföreningen.
Såsom ett rörande drag må omnämnas, att en mängd fattiga barn i stadens småskolor äfven velat ge prinsessan — barnens vän — en sista helsning i form af en mängd lösa blommor hvilka uppsändts till slottet.
Kransar ha också afgått eller skola afgå från flere enskilda personer.
I staden varande militärer ha anlagt sorg efter prinsessan.
Till bisättningen uppresa härifrån till hufvudstaden landshöfding Poignant och biskop von Schéele.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Prinsessan Eugenies död.

Ur de med gårdagens post hitkomna hufvudstadstidningarna meddela vi om den ädla farstinnans frånfälle:
Prinsessan Eugenies död kom stilla och efter en mycket kort dödskamp. Konungen, drottningen och kronprinsen, som underrättats om, att man befarade dödens annalkande, skyndade genast till prinsessans sjukbädd, men då de anlände, var hennes ande redan flydd.
Prinsessan ägde till det sista qvar talförmågan. Kort innan döden kom, anmärkte prinsessan, att det tycktes henne så mörkt irummet. Då tvänneljus brunno, kunde man förstå, att det var dödsskymningen, som förmörkade hennes ögon. Kort derefter reste sig prinsessan hastigt i bädden, men sjönk ånyo ned mot kudden, och hennes ande var flydd.
De officiela bulletinerna om prinsessan Eugenies sista stunder och död lyda:
Prinsessan Eagenie, hvilkens helsotillstånd under sista tiden allt mer försämrats, har under den sista natten njutit något mera sömn än under den föregående. Tillståndet denna dag ungefär som som i går. Kraftuttömningen stor, dock ej ökad. H. k. bh. kunde i går vara uppe några timmar.
Stockholms slott 21 April 1889.
A. Werner.

Under den senaste natten bar prinsessan Engenie haft några få timmars, då och då afbruten, sömn. Upphostningen har under natten varit minskad, slemsamlingen i lungorna i dag ökad; andhämtningen något hastigare.Prinsessan kunde i går eadast under ett par timmar lemna sängen.
Stockholms slott 22 April 1889.
A. Werner.

Prinsessans tillstånd i måndags afton syntes vara oförändradt. Hon hade under dagens lopp kunnat intaga några förfriskningar.
Bulletinen om hennes död är af följande lydelse:
Under fortgående nedsättning af de svaga krafterna utandades h. k. b, prinsessan Eugenie utan dödskamp sin sista suck idag kl. 3/4 till ett förmiddagen.
Stockholms slott 23 April 1889,
A. Werner.

I tisdags kl, 2 e.m. hölls i Slottskapellet tacksägelsegndstjenst i anledning af prinsessans frånfälle. Gundstjensten bevistades af konungen, drottningen, kronprinsen samt storhertigen och storhertiginnan af Baden ifrån den kongl. tribunen. I kyrkan hade infunnit sig ett stort antal af rikets hössta funktionärer, embetsmän och militärer, corps diplomatique samt damer at hofvet och societeten.
Kyrkans kor och altare samt predikatolen voro florbehängda. Tacksägelsegudstjensten inleddes med afsjungandet från orgelläktaren af ps. 484 v. 2, hvarefter hofpredikanfen Vallin besteg predikstolen och utgående från Davids psalm 113: »>Lofven, I Herrens tjenare, Herrans namn» etc., i varma och vältaliga ord tolkade den aflidnas lifgerning, hennes varma och rika bjerta, hennes outtröttliga kärlek för lidande och nöd samt slutligen lyste välsignelsen öfver den ädla furstinnan, ou gången till Guds Fridhem.
Djup rörelse rådde i den talrika församliogen och tårar skimrade i många ögon vid predikantens stämningsfulla ord.
Tacksägelsen lydde:
Till lifvet: och dödens allsvåldige Herre, vår barmhertige Gud och Fader i himmelen, hembäre vi nu med djupt bedröfvade men undergifna hjertan vår innerliga tacksägelse, då Han efter sitt allvisa råd och Sin heliga skic kelsa behagat 23 April 1889 klockan 12 och 45 minuter förmiddagen från detta jordelifvet hädankalla Hennes Kongl. Höghet Pringassan CHARLOTTA EUGENIA AUGUSTA AMALIA ALBERTINA efter en lefaad af 58 år, 11 månader, 29 dagar.
Den ädla Prinsessans bortgång framkallar djup smärta och sakvad i palats som koja.
Tidigt hade henves bjerta vändt sig sig till Vår Frälsare i lefvande tro, och denua Sin tro bekände Hon med sia hela vandel. Mildhet, innerligt deltagande i andras fröjder och sorger samt en uppoffrande kärlek voro isällsynt mått hos Henne förenade. Att göra väl var hennes största glädje. Många äro de, som i tacksam hågkomst skola bevara minnet af den hjelp, Hon i tysthet lät räcka dem, Särskildt riktades Hennes kärleksrika omtanke på sjuka, fattiga och värnlösa barn. Hon var outtröttlig i sina bemödanden att åt dem bereda bjelp och vård, och många små händer lyftas nu mot höjden välsignande den ädla välgörarinnan.
Vi tacke Dig, barmhertige Gud, för den kristliga föresya Hon genom Din nåd fått vara ibland oss, ja, för allt det goda, Du låtit Henne verka. Vi tacka Dig för all den nåd och alla de välgerningar, du här bevisat henne. Vi tacke Dig, att Du förlossat Henne från de lidanden och vedermödor, som alla menniskor äro i denna förgängelsens verld underkastede. Vi tacke och ne Dig för det härliga hoppet, att Du af nåd för Jesu Kristi skull skänkt Henne det eviga lifvets ovanskliga krona.
Värdes, kärleksrike Gud och Fader, med Din tröst mildra vår älskade Konungs och Drottnings samt det Kongl. Husets sorg och saknad! Styrk och hugsvala alla sörjande bjertan i vårt kära fosterland! Vänd till oss alla i nåd Ditt anlete och låt, så under mörka som under ljusa skiften, Din faderliga vård, Ditt välsignande hägn hvila öfver Konung, Konungahus och folk! Hör vår bön för Jesa Kristi, vår dyre Frälsares skull! Amen.
Gnudstjensten afslöts med afsjungandet af ps. 443 v. 4.
I minnesteckningarna uppehålla sig alla hufyndstadstidningarna särskildt vid prinsessans verksamhet här på Gotland. Så säger Posttidningen:
Såsom bevis på prinsessans menniskovänlighet, kristliga kärlek och innerliga deltagande i medmenniskors nöd må här endast anföras följande:
Barnhemmet vid Fridtorp nära Fridhem med omkring 30 barn var bygdt och underhölls af prinsessan; sjukhemmet för obotligt sjuka var af prinsessan bygdt och doteradt; hushållsskolan i Visby var stiftad af henne; slöjdskolan i Visby samt skyddsföreningarna i Visby och i Vesterhejde voro likaledes af henne stiftade; småskolan i Vesterhejde var stiftad och underhölls af prinsessan; fattighuset i Vesterhejde underhölls också af prinsessan; sällskapet Pauvres hontenx i Visby erhöll af henne årligt understöd.
Hennes sista stiftelse torde vara ett blindhem i Visby och ett dylikt i Stockholm.
Klockan 10 f.m. i tisdags tillkännagat konungen i sammansatt svenskt och norskt statsråd prinsessans död, hvarpå beslöts att underrättelse om dödsfallet skulle meddelas vederbörande myndigheter, hvaribland länsstyrelserna och militärbefälhafvaren på Gotland.
Med anledning af dödsfallet instäldes i tisdags föreställningarna på de k. teatrarne.
Öfverallt i hufvudstaden flaggades på half stång.
Fotografen Gösta Florman fotograferade på tisdags morgonen prinsessan Engenie på hennes dödsbädd.
Bografoingen äger, som telegram förut meddelat, rum om tisdag:30 dennes. Det lär vara ifrågasatt att danska kronpriosparet skall öfvervara densamma.
Prinsessan Engenies helsa har länge varit svag och vacklande, och denna hennes svaghet och bräcklighet datera sig ända från 1857, då hon nedlades på sjuksängen, angripen af en svårare gulsot och om hvilken det i den läkarebulletin, som utfärdades 31 Oktobor, heter, att »den gulsot, hvaraf hon sedan några dagar lidit, tyckes genom tillstötande symptomer häntyda på ett svårare lefverlidande, hvars utveckling påskyndats genom den djupa sorg, prins Gustafs bortgång framkallat».
Hex veckors sorg har inom hofvet anlagts efter den bortgångna furstinnan.
Fruntimren begagna sorgdrägt af slätt siden och dertiil svart hufvndbonad med smala fållar till och med 138 Maj;
å hufvudbonaden svarta spetsar i stället för emala fållar från och med 14 Maj till och med 27 i samma månad;
hvit hufvudbonad, blonder och spetsar från och med 28 Maj till och med 8 Juni; och
Herrarne nytija till uniformen : väst och underkläder af svart kläde, samt flor om armen, med korta hängande ändar, till och med 13 Maj;
floret lindadt om armen, men sorgdrägten i öfrigt oförändrad, från och med 14 Moj till och med 27 i samma månad.
väst af svart siden och vanliga uniformsunderkläder, med floret fortfarande lindadt om armen, från och med 28 Maj till och med 8 Juni, hvarefter sorgen aflägges.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Födda och Döda i Visby.

Födda:
F. kronobåtsman Johan Alfred Lundström-Bergatröms dotter, gjutaren Josef Teodor Johanssons son.

Döda:
Arbetaren Per Persson, 35 år, 10 mån.; enkan Dorothea Maria Karlqvist 70 år, 8 mån., 10 dagar.

Vigda:
Sjöman Petter Magnus Edvard Pettersson och Anna Kristina Svensson, skomakare Mattias Elis Pettersson och Emelie Maria Altrida Elisabeth Isakssson, alla från Visby dombyrkoförsamling.
Lysning till äktenskap afkupnades i Visby domkyrka 1:a ggn sönd. 21 April 1889 emellan drängen Karl Petter Nyström från Tibbles i Hejdeby och Matilda Sofia Andersson från Visby domkyrkoförsamling.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47