Nordvestra Gotland, 24 Maj.
Vårsådden är nu i det närmaste afslutad, men att kornet mäktar gro med denna torra väderlek (vi ha ej haft regn mera än ett par timmar i år), det tviflar man på.
Rågen ser mestadels usel ut, dels på grund af den bristande nederbörden, dels af den stora mängden af snö i vintras. — Ett och annat ax kan man visserligen somligstädes spåra, men i allmänhet komma ej rågstånden att bära ax förr än sista dagarne i månaden.
Potatis och rotfrukter sätter man i dagarne
Foderbristen har flerstädes tvingat nötkreaturen ut i hagarne, men gräset är ännu så a att det på sin höjd blott kan duga till fårbete.
Liksom annorstädes ha äfven här olycksfall förekommit bland kreaturen, som i regel naturligtvis ej försäkras. Icke hade farfars farfars far försäkrat sina nöt, och ej behöfver min då försäkra dem nu! Hate de gamla råd förlora sina kräk kunna vi väl ha så med, resonnerar man, »Den gamla tiden är oss kär», och Gud bevara hvar och en för nya idéer om än aldrig så kloka.
Så fiskfattigt år som 1889 har man ej här sett på länge — ja kanske ej någonsin.
Strömming fås blott till »angelbete» och torsk knapt till husbehof. Det är bekymmersamt för fiskarea i dessa dyra tider.
Lefnadskostnaderna på landet påstå stadsborna vara billiga gent emot i staden För roskull en liten priskurant på det nödvändigaste: Ved 11 kr. famnen, hvetemjöl 2:25 till 2:50 kr. för, 8,5 kg (gamla pundet), rågmjöl 1,25 för samma vigt, smör och ägg efter Visby torgpris, mjölk 9 öre litern, kalfkött 58 öre kilogram; att specerier hos landthandl. ej äro billigare än i staden, är tydligt.
Stor konkurrens råder här på andliga området, De frikyrkligas och Ev. fosterlandsstiftelsens ombud hålla stundom ett par möten om dagen; så höllos i söndags ej mindre än 5 »mötem. Här har aldrig varit sådan rörelse som nu, och att folk kan ha tillfälle besöka mötena nu i brådaste tiden, är besynnerligt.
Posten. Fastän 7 veckor ha förflutit sedan bref med posten afläts till poststyrelsen med anhållan om poststation; inrättande i Stenkyrka, har ej än svar i någon form ingått.
Rask åldring. Enkan Lovisa Stenhoff född Cassel, kan trots sina 88 år utan glasögon läsa i bok och med raskhet förrätta sina sysslor. Hon har en dotter gift, men vet ej hvar.
Skulle denna läsa detta, vore den gamla tacksam, om dottern ville gifva sig tillkänna.
Vid måndagens kommunalstämma blir fråga om inrättande af värmledning i Stenkyrka kyrka. Många äro för förslaget, många emot detsamma, så det kan hända ej blir mer värme af annat än den heta debatten om frågan, och det är ju ändå något.
Stenkyrka, 28 Maj.
En välbehöflig regnskur kom i dag och afbröt den långa torkan.
Kyrko- och kommunalstämma hölls igår i Stenkyrka församling, Först upplästes kyrko- och skolräkenskaperna samt orgelfondens räkenskapar, hvilka samtliga utan anmärkning godkändes och underskrefvos. Kyrkokassan hads nu stigit till 3,828 kronor.
Klockarelönen bestämdes fortfarande att utgå in natura, enär svårigheter ansågos göra det mindre lätt, att denna lön skulle utgå i penningar.
I likhet med hvad på de flesta andra ställen gjorts, var fråga väckt om, att folkskolan med dertill hörande bygnader, som nu lågo på prestgårdens mark, skulle afskiljas från presthemmanet och läggas på egen laglig grund.
Härom utspann sig en liflig diskussion både för och emot. Några ville, att allt skulle vara såsom nu, tills man tvingades af nödvändigheten (exempelvis genom ombyte af prest, som hade inhumana tänkesätt) till afgäld eller flyttning af skolan på egen jord, men som man var osäker om, huruvida ej vid möjligen blifvande laga skifte folkskolans tomt komme att tillhöra annan person än presthemmanet, och detta i så fall skulle kunna vålla mycket större «ostnader än ordnandet af saken nu, så beslöt man sig för tillkalla landtmätare i och för jordens afmätning och att sedermera med saken skulle förfaras så att skolan komme på egen fri grund.
I omedelbart sammanhang härmed beslöts att till planteringsland för folkskolan skulle afmätas 25 ar åkerjord och till trädgård åt folkskoleläraren lika stor areal.
Värmledning. Motion hade väckts om tätning af kyrkan samt om anuskaffande af en värmeapparat derstädes. Det mötte envist motstånd. En (och det var t. o. m. en 15årig »kyrkans värd») påstod, att kyrkan hade stått i så och så många hundra år utan värmledning och då kunde hon gerna stå nu med. Gent emot detta skulle man kunna sätta åtskilligt. Hvarför kostar man på sig fjedervagn, då »träaxelanrret» fans vid ijedervagnens uppfinnande? Hvarför begagnar man tändstickor, då eld förnt kunde frambringas med flinta och fnöske, hvarför skördar man potatis, då rofvorua smakade våra förfäder så rart? o. s. v.
Jag undrar om ej derför, att bättre undantränger sämre? En påstod att lönerna till socknens tjenstemän voro stora nog ech detta kunde ej en annan fråogå, men sade sig hellre vilja betala för en del värme i kyrkan än till doktor och apotekare för förkylningar ådragna i Guds hu;, och på skämt, att eftersom kyrkan i nu varande vintertillstånd är vådlig för helsan då gerna kunde stänga henne vintermånad rna och laga att vi blefve fria från lönen under den tiden till prest och klockare. Till slut bordlades ärendet till December. Att till nästa stämma framkomma med kostnadsförslag till ifrågavarande ändring utsågos 5 personer.
I kommunalstämman, som var extra, utsågos blott taxeripgsvämd, hvilken skall bestå af samma personer som förut och en värderare för brandscodsbolaget i stället för en avnan, com ej uppnått laga ålder. I öfrigt afgjordes ett par fattigvårdsmål angående understöd, och tyckes denna »budget» tilltaga i allt större omfång.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
