12 oktober 2023

Från landsbygden.

Öja, 19 Juni.
Hoburgskretsen, som består af 21 medlemmar, och hvartill kyrkoherdarne i Vamlingbo, Öja och Grötlingbo anslutit sig, hade sitt sommarmöte 14 Juni i Öja, der kretsen på invbjudving af kyrkoherden Gadd samlades först i prestgården, hvarefter det egentliga mötet tog sin början med bön och predikan i kyrkan, dervid kyrkoherden Gadd talade öfver 1 Petr.
5: 6,7. frarhållande i allvarliga och till hjertat gående ord, »det ödmjuka bjertats falla öfverlåtande åt Herren i allt !» Derefter togo mötets förhandlingar sin början med tvänne proflektioner: i »geografi», globlära med folkskolans lärjungar af skoll. Dahlqvist Fide, och i »ljudmetoden» med småskolans lärjungar af lärarinnan Emma Gadd, tr. Hafdhem.
Vid det samtal, som öfver dessa 1 ktioner hölls, anknöts en ganska liflig diskussion om fördelar och olägenheter af ljudmetoden ijämförelse med stafmetoden och ansågos de förra i öfvervägande, nämligen om lärarinnan rätt förestår sin sak. I sammanhang härmed uttalade sig kretsen för att skolan bör med all makt söka utrota det orena uttalet af vissa ljud i folkspråket.
Härefter företogs till, diskussion frågan: »Hurna bör läsdagarnes antal, då skolan »bort» vara i verksamhet, rätteligen beräknas?» Efter en stunds diskussion enades kretsen om följande: lästiden 34,5 veckor mångfaldigas med 5, då den tid skolan »bort» vara i verksamhet erhålles, hvarifrån sedan lof- och helgdagar frånräknas, hvarvid den tid skolan »varit» i verksamhet erhålles, Härmed afslöts förmiddagens förbandlingar och alla mötesdeltagare blefvo af kyrkoherden på stället välvilligt inbjudna till gemensam middag i prestgården. På e.m. fortsattes diskussionen öfver följande frågor: »Fylla d.s. k. repetitionsskolorna, sådana de för närvarande äro organiserade, sitt ändamål». Tvänne olika åsigter gjorde sig gällande under diskussionen.
1.) repetitionsskolorna, såsom de nu oftast äro anordnade, d. v. s. i samband med uadervisningen i folkskolans öfre afdelning, fylla icke sitt ändamål, utan verka tvärtom till afbräck för den egentliga folkskolan, enär föräldrarne beräkna att repetitionsekolan skall fylla hvad barnen icke hunnit inhämta i folkskolan och derför allt för tidigt låta dem afslata undervisningen derstädes, utan bör hellre repetitionsskolan hållas på särskild tid och anordnas såsom fortsättningsskola.
2). repetitionsskoloraa verka till välsignelse och böra, tills egentliga fortsättningaskolor blifva obligatoriska, hållas isamband med folkskolans tvänne öfversta årsklasser och upptättas i alla skoldistrikt så framt ej anmälda barns antal öfverstiger tio, då repetitionsskola bör hållas å särskild tid.
»Anses den dagliga lästiden för lång och skulle det vara ändamålsenligt att hafva lästimmarne i sammanhängande tidsfölj I, utan något längre middagslof?»
Om denna fråga uttalades skiftande åsigter, Den dagliga lästiden kunde icke inskränkas, såvida ej lördagsläsnivg anordnades; lästidens förläggande mera till förmiddagen, utan längre middagsrast, ansågs bättre passa för städerna än för landsbygden med de ofta långa skolvägarne som hindrar barnen från att kl. 8 vara tillstädes i skolan.
Andra förmenade, att en daglig lästid af fem timmar vore tillräcklig, och att läraren under färre timmar skulle med större friskhet och lit kunna sköta undervisniogen och lärjuugarne med större intresse tillegna sig den samma, och att läsningen derför borde pågå från kl. 8 f. m, till kl. 1 e.m., åtminstone under den varma årstiden, Läraren borde ock vara mera tillfreds med fem tria eftermiddagar än med endast en lördag fri i veckan.
Mötet afslöts på öfligt sätt med bön och psalmsång.

Norra Gotland, 20 Juni.
Hastigt dödsfall. Nyligen afled hemmansiä garen F. Björkegren, Gräne i Stenkyrka, Mannen hade frisk och kry lagt sig på aftonen, och då hustrun vaknade påföljande morgon, fann hon ett lik liggande bredvid sig. Ett slaganfall hade oförmärkt ändat den 62årige mannens lif.

Regn kom nu ändtligen för ett par dagar sedan och afbröt den långa torkan! Växligheten tycks ha tagit fart häraf.

Vattenbrist råder på sina ställen härstädes.

Senaste stormen beröfvade fiskare många af deras utsatta strömmingsgarn.

Södra Gotland, 20 Juni.
Återigen har en strandning inträffat å södra Gotlands kuster. Denna gång var det Londoaångaren »Katy» kapten Paton, som i tisdagsqväll vid half tio tiden törnade å grundet Flytan utanför Sundre, men kom åter flott med samma, hvarefter fartyget omedelbart derpå delvis vattenfyldes så att kurs måste sättas på s. k, »Sandviken» på gränsen mellan Sundre och Vamlingbo socknar, der ångaren kort derpå stod fast. Fartygets styrman och en man gingo derpå i land och inträffade på natten vid Others gård i Sundre, der skjuts bestäldes till Burgsvik. Under tiden underrättades Neptunbolagets ombud på p:atsen som genast infann sig, sedan han vederbörligen unperrättat bolaget on den timadestrandningen, hvilket genast beordrade sina båtar »Eol» kap, Wolff från Slite och »Poseidon» kapten Vicksell från Kalmar till strandningsstället. »Eol» ankom till platsen kl. 2,30 e.m. på orsdagen och började genast länespumpningen. På qvällen anlände äfven »Poseidon» som äfven förde sin. slangar ombord på haveristen och började verkställa pumpningen med den påföljd att vattnet sjönk helt hastigt i »Katy»; hvarefter en del af lasten, som bestod af steokol, kastades öfver bord af det biträdande arbstsmanskapet från land. Medan lastez lossades lågo de båda bergningsångarne vid havaristens sida sysselsatta med länspumpniog och dykareundersökning. I dag, sedan »Poseidon» halat »för öfver» om haveristen lyckades det vid pass kl. 2 e.m. att med förenade ansträngningar draga ångaren ef grundet, hvarefter, sedan den blifvit provisionelt tätad af dykare, »>Poseidon bogserade densamma till Oskarshamn för att derstädes undergå besigtning. Den engelska ångaren som mäter omkring 1,400 registertons var stadd på .esa från Shields i England till Kronstadt i Ryssland, då han så oförmodadt rände på i tjockan här på kusten.

Ett utmärkt godt och välgörande regn föll på södra landsbygden natten till sist). tisdag och äfven under loppet af samma dag. Den naturliga ängsvallen trifves nu och växer som bäst, helst på de låga markerna, äfvenså öfriga sädesslag och rotfrukter, som ej fått dödsknäppen förut.