Dag: 26 oktober 2023

hölls i fredags, lördags och i går i Sanda, Mästerby och Vestergarns pastorat, dervid biskopen i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Budin. Under fredagen och lördagen förrättades specialvisitation, hvarvid inspekterades folk. och småskolorna i alla tre socknarne, dervid biskopen höll förhör med barnen och fann undervisningen väl skött. I Sanda skola framhöll visitator, på förekommen anledning, att, ehuru kristendomen borde vara skolans vigtigaste ämne, modersmålet dock, såsom grundläggande, ingalunda finge försummas. I samtliga skolor meddelades undervisning i samtliga öfningsämnen. Åskådningsmateriel fans i tillräcklig mängd, samt sockenbibliotek med årligt anslag. Rörande folk- och småskolan i Mästerby, bvilken är gemensam, ville biskopen icke nu göra något yrkande om upprättande af en särskild småskola, då barnantalet inalles föga öfversteg 40, men lade församlingen på hjertat att, så snart förhållandena det kräfde, tänka på skolornas särskiljande. Äfven här betonade biskopen starkt församlingarnes skyldighet att understödja fattiga barn, så att deras skolgång ej hindrades.
Samtliga socknarnes kyrkor befunno sig i godt och prydligt skick. Vidkommande Sanda kyrka hade kyrkorådet beslutit till stämman göra hemställan om att de nu igenmurade öppningarne på tornet, der så ske kunde, skulle återställas i sitt gamla skick. Äfven skulle åtskilliga mindre bristfälligheter i ett par af portalerna afbjelpas. I Vestergarns och Mästerby kyrkor saknades ett par kolonner i portalerna, som man beslöt skola återställas.
Kyrkogårdarne voro välbållna och prydliga. Magasinsbygnaden inordvestra hörnet af Mästerby kyrkogård borde erhålla en ny dörr utåt vägen.
Kyrkornas arkiv och inventarier samt räkenskaper för såväl skolor som kyrkor befunno sig i vederbörligt skick.
Åtskilliga smärre afskrifningar gjordes bland inventarierna, deribland af alla tre messkrudarne, en i hvarje socken. Kyrkoherden jämte kyrkoråden åtogo sig att på frivillighetens väg avskaffa en ny skrud, hvilken biskopen förklarade kunde användas af församlingarna gemensamt.
En ny dopskål behöfde Mästerby. Kyrkorådet förklarade sig villigt gå i författning om anskaffande af en sådan.
Ministerialböckorna voro med noggranhet förda.
I går hölls gemensam gudstjenst i Sanda kyrka, dervid altartjensten förrättades af komminister Ekman och kyrkoherde Uddin predikade öfver dagens evangelium, om den barmhertige samariten.
Biskopen steg härefter för altaret hvarifrån han höll ett helsnivgs- och förmaniogstal till församlingarna, dervid utgående från 5 Mosebok 4: 29—31. Med årets nattvardsungdom höll biskopen sedan samtal öfver Herrans bön samt med de äldre församlingsmedlemmarne öfver Höga visan 1 kap. 5—8 verserna.
Vid efter gudstjenstens slut hållen kyrkostämma biföllo församlingarne de ofvan omnämda hemställandena rörande kyrkor och skolor.
Pastors embetsmemorial upplästes och var helt kort, beroende på den utförligare berättelse rörande församlingarnes tillstånd, som afgifvits till prestmötet och af hvilken utdrag förut meddelats i denna tid ning. Om förhållandet inom kyrkan meddelade pastor dock nu, att gudstjensten i allmänhet flitigt besöktes och sakramenten begagnades. Att på sabbaten vara stilla vore regel. Husandaktöfvades. Rörande det sedliga lifvet hade dryckenskapslasten aftagit, men otuktslasten beklagligt Så tilltagit. Passionsgudstjensterna voro mindre besökta än bibelförklaringarna. Kommunionförhör hade hållits i Mästerby och skulle nu införas äfven i de båda andra församlingarna. Kopfirmation ägde rum hvarje år.
Okyrkligheten hade framträdt dels som baptism, dels som valdenströmianism. Båda hade det gemensamt, att de hölle enskilda nattvardsgångar. Rörande dopet rådde stor förbistriog, i det somliga döpte sina barn sjelfva, andra undanhöllo dem från dopet, åter andra läto presterna döpa dem. Dessutom fans ännu ett slag af okyrklige, nämligen de som med förakt afhöllo sig från gudstjensten och sakramentens bruk.
I fråga om skolgången upplyste pastor att den inom pastoratet var god och regelbunden.
Med anledning af embetsmemorialet uttalade biskopen sin glädje öfver att dopet i kyrkan vore regel samt uppmanade att iakttaga värdighet när det måste äga rum i hemmet. Genom att man visade vördnad för dopet, skulle baptismen indirekt motarbetas.
Likaledes gladde det biskopen att söndagen i allmänhet användes till hvilodag samt att husandakt öfvades, och skedde det också här och der endast för ordningens skull vore redan det ett godt.
Med oro och ängslan hörde biskopen att otuktslasten tilltagit inom församlingarna, hvarpå han stälde några allvarliga, behjertansvärda ord till församlingsmedlemmarne att icke genom fortsatt gående på denna väg åsamka sig ea förfärlig dom.
I fråga om de okyrkliga uppmanade biskopen att der hopp om bättring fins stödja det goda, men de der fortforo att vara enträgna i sin afvoghet mot kyrkan, dem borde man möta med kärlekens heliga allvar, låta dem veta, att man ej ville draga i ok med dem. De som föraktade kristendomen voro dock de farligaste. Bättre vore att ha ett ovisst nit om Gud än att ej ha något alls.
Då slutligen församlingarna ej hade någon anmärkning att göra mot boställenas häfd och det inbördes förhållandet befans vara godt, afslutades stämman och visitationen kl. 1/2 4 på e.m.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 September 1889
N:r 106