Visby domkyrkas reparation.

Domkapitlet har åt arkitekten G. Pettersson uppdragit att verkställa och leda de beslutade reparationsarbetena i domkyrkan. Vidare har domkapitlet beslutit att för kyrkans uppvärmning använda det Vestinska systemet, hvilket ställer sig något billigare än öfriga föreslagna, hvarför arkitekten Pettersson fått i uppdrag att anmoda aktiebolaget Atlas att uppgöra kontrakt samt hitsända ingeniör för virmeledningens anbringande, under förutsättning att detta låter sig göra redan denna höst, hvilket domkapitlet önskar måtte kunna ske, då värmeledningen kunde få afprofvas instundande vintar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 25 September 1889
N:r 110

En afsättningsfråga.

På grund af kungörelse i Posttidningen 1 December 1881, afinnehåll att skolläraretjonsten i Dalhem vore ledig till ansökning samt att med denna tjenst vid ordinarie innehafvares afgång komme att förenas organist- och klockaretjensterna på så sätt att, när skollärarebefattniogen lemnades, dermed skulle följa afgång äfven från de båda andra tjensterna, hade skolläraren Hjalmar Olsson sökt och erhållit sagda befattningar. Då Olsson ej kunde till belåtenhet leda kyrkosången inom församlingen, ålade honom kyrkostämma 20 Maj 1889 attskaffa kantorsvikarie. Den 24 i samma mbnad begärde då Olsson hos kyrkorådet att få afsäga sig kyrkotjensterna, dervid tillkännagifvande, att denna anhållan ej vore ovilkorlig. Kyrkostämma 17 Juni förklarade emellertid Olsson entledigad från alla tre befattningarna.
Häröfver besvärade sig Olsson hos dom: kapitlet och anförde som stöd för besvären hufvudsakligen:
Klaganden ansåg sig på grund af ansökningskupgörelsens form icke förmenad rätt att ej blott begära utan jämväl erhålla entledigande från kyrkotjensterna med bibehållande af läraretjensten. Från den sistnämda hade aldrig begärt afsked, hvarmed skulle följa förlust af de båda andra.
På grund häraf anhöll klaganden, att domkapitlet måtte upphäfva såväl det kyrkostämmans beslut, hvarigenom han blifvit skild från tjensterna, som det, hvarigenom han ålagts att hålla kantorsvikarie.
Hörda öfver besvären, ha kyrko- och skolråden förklarat, att Olsson vid flere tillfällen erkänt sig. sakna röst och öra för musik, att han ej kunnat leda försången i kyrkan samt att han i regsl ej tjenstgjort vid begrafningar, barndop m. m., utan sändt sin klockarevikarie, som ej kunde upptaga psalmmelodierna. Dessutom hade Olsson mycket väl haft känne:dom om alla tre tjensternas permanenta sammanslagning, evär den ytterligare betonats af en kyrkstämma 1882, då Olsson tjenstgjorde som vikarie inom församlingen.
På dessa grunder hade stämman ansett sig äga laglig rätt, att när Olsson begärt afsked från en af tjensterna, entlediga honom äfven från de båda andra.
Vid föredragningen af dessa Olssons besvär inför domkapitlet antörde rektor Jacobson, med hvilken lektorerna Lemke och Fagerholm instämde: När ej i ansökningskungörelsen sagts något om följderna för lemnandet af klockare- eller organisttjensterna, torde ej komma Olsson något vid, om vederbörande dervidlag gjort sig skyldiga till ett förbiseende af några vigtiga ord. Likaledes vore ej styrkt, att Olsson förklarat sig villig att underkasta sig det kyrkostämmobeslut, hvarigenom de tre tjensterna gjordes oupplösliga från alla sidor. Under sådana förhållanden hade kyrkostämman saknat all befogenhet att taga ifrån Olsson lärareplatsen och såsom kyrko- och skolråden handlat, får det hela smak af en afsättning, hvarför domkapitlet borde till all kraft och verkan upphäfva det gjorda entledigandet.
Lektor Höjer, med hvilken biskopen instämde, anförde: Ehuru i ansöknings: kungörelsen oupplösligheten mellan tjensterna angifvits blott från ena sidan, torde dock ej derför tillräcklig gruvd finnas för upphäfvande af kyrkostämmans beslut, så mycket mer som Olsson måste, då han begärde entledigande från kyrkobefattningarne, anses ha ägt kännedom om det ofvan nämda stämmobeslutet om oupplösligheten från alla sidor. Stämman hade alltså varit i sin goda rätt att afskeda honom. Men då afsägelsen af kyrkotjensterna ej var ovilkorlig, instämde de sistnämda med domkapitlets majoritet, hvadan Olssons entledigande sålunda blifvit af kapitlet upphäfdt.
Vid besvären angående åläggandet att skaffa kantorsvikarie fäste domkapitlet ej något afseende.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 25 September 1889
N:r 110

Dödsfall Axel Teodor Hultman

Att min älskade son Qvarnägaren Axel Teodor Hultman, stilla och fridfullt afled å Bingersqvarn tisdagen den 24 September 1889 kl. 12,30 f.m. i en ålder af 34 år, 1 månad 27 dag., djupt sörjd och saknad af mig, broder slägt och många vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet Anna Hultman

Gotlands Allehanda
Onsdagen 25 September 1889
N:r 110

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 20 Sept. jakt Hanna, Andersson, Stavanger, sill, 22 Sept. skonert Retzia, Sandqvist, Lübeck, koks; skonert Lars, Hultman, Lübeck, styckegods — Till Ljugarn: 3 Sept. koff Konkordia, Hejdenberg, Lunde, barlast; 16 Sept. skonert Berta, Olausson, Rostock, sandbarlast.

Utgångna: Från Visby: 21 Sept., Viktor, Pettersson, Öland, barlast. — Från Ljugarn: 6 Sept. koff. Konkordia, Hejdenberg, Femern via Slite, trävaror; 16 Sept. skonert Berta, Olausson, Odense via Sundsvall, sandbarlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För olaga betning å staden tillhörig mark hade drätselkammaren till i dag instämt åtskilliga åkare, hvilka, på ett par undantag när, erkände för-rtvva vuk pliktfälaes. ÅKaren Hjalmar Höglund fick sålunda böta 10 kronor, Johan Svensson 10, Karl Svensson 5 och Karl Gardelius 5 kronor. Bagare J. E. Löfgren, tilltalad för samma förseelse, frikändes och ett mål rörande åkaren Oskar Pettersson uppsköts för bevisnings förebringande.

För djurplågeri, användande till vedkörsel i staden af en halt häst, dömdes husbonden Viktor Arvidsson, Tjeogdarfvei Träkumla, att böta 10 kronor.
— För liknande förseelse var landtbrukaren O, V. Åhlander på Rosendal i Follingbo instämd. En hans statkarl Dablström skulle vid körning i staden ha användt en med öppet sår i iokstaden behäftad häst. Genom drängen Johan Andersson nekade svaranden.
Uppskof för vittnens hörande.
— Ett förut refereradt mål mot hökaren K. J. Ohlsson, likaledes för djurplågeri, blef i dag å nyo uppskjutet.

För fylleri och våld dömdes i dag tf. artilleristen Johannes Henriksson att böta samman: lagdt 30 kronor. Han hade en afton vid Skeppsbron uppträdt rusig, betett sig förargelseväckande samt tilldelat en person ett slag.
Denne förde dock ingen ansvarstalan. Henrikeson erkände skriftligen hvad som lades honom till last.

Befriad från förmyndare- och godemanskap för aflidne rättare J. Nilssons barn blef i dag K. A. Zackrisson. I hans ställe förordnade rådhusrätten sjömannen Nils Nilsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Från landsbygden.

Rone, 23 September.
Utskänkningsfrågan härstädes, som af vissa personer gjorts så vigtig för denna kommun att klagan förts ända till k. m:t öfver landshöfdingeembetets beslut om dess upphörande 1 Nov. är nu afgjord. K. m:t har icke funnit skäl ändra sin befallningshafvandes beslut.

Många förrättningar hade v. pastorn härstädes i går. Två gudstjenster, två söndagsskolor, barndop, vigsel, missionsbön eller andligt föredrag och till sist i sena qvällen ynglingaföreningsmöte i skolan.

En båt, hvari befunnosig två personer, seglade omkring en dag i förra veckan härutanför.
Lyckligtvis kom en annan båt snart till hjelp, annars hade döden varit så godt som gifven.
Orsaken var att seglen voro för hårt skotade i de kastbyar som samma dag blåste.

En oxe förlorade en landtbrukare helt pe ligt i förra veckan. Han hade arbetat dagen förut, men låg död på betesfältet morgonen derpå. Veterinär har dock förklarat sjukdomen ej smittosam. Oxen var ej försäkrad.

En hemsk historia berättas från Eke om en minderårig flicka, 14 år, hvilken lär befinna sig i hafvande tillstånd.

Andra klöfverskörden lemnade god och riklig afkastning, likaså tyckes äfven potatisen göra, ehuru den nog äro mer eller mindre skadad af röta.

Försöksfältet vid Davide skördades i förra veckan och många ha förvånats öfver den rikliga, kärniga och vackra gröda, som der vuxit på myrmark.

Södra Gotland, 21 Sept.
Sjöfynd. En fiskare i Hamra, som häromdagen höll på med torskfiske, hittade i öppna sjön flere sönderslitna strömminggarn öfverfalla med fisk, som dock nu var så förskämd, att det var svårt få den bergad för den elaka stankens skull. Garnen och »klabbarne» äro försedda med bomärken. Det tyckes som de tillhört en »drifraij», hvilken blifvit af ångbåt afskuren.

Sen rågsådd blir det för en del på orten, som ännu icke kunnat så sin råg i brist på regn, och den som är sådd ser mindre lofvande ut.

Fiskbrist måste vara rådande i vissa delar af landet att döma af de många »Nådergutskjutsar», som dagligen besöka våra stränder för att förskaffa sig torsk, af hvilken fisksort de sista dagarnes fångst varit mindre gifvande. Fiskhandlare kuuna vissa dagar räknas itjogtal. Strömming fås ej.

Fåren torde i år vid den blifvande »lamsamlingen» 2 Okt. komma till ett ganska högt pris, emedan en företagsam bonde här i trakten hela sommaren gjort en mängd uppköp af får (äfvensom af nöt), hvilka han fört till Stockholm, Han har betalat jämförelsevis bra.

Potatisupptagningen på söder har börjat och torde instundande vecka blifva allmän. Det tros blifva rik skörd, men en del är dock skadad af torrröta.

En rättegång mellan finske skonerten Kuopios befälhafvare kapten A. V. Jansson å ena sidan och lotsförmannen L. G. Holmberg Faludden i Öja, hemmansägaren N. L. Olsson Nore i Vamlingbo och Karl Jacobsson Vestergårda i Sundre å andra, är börjad, i det att den förre af de senare är iostämd tillrådstufvurätten i Visby för utfående af bergarelön för ofvannämde skonert, hvilken som bekant kantrade utanför Hoburg natten mellan 30 och 31 sistlidne Juli. Sökandena, som påstå sig hafva hittat och bogserat fartyget in i Vändborgvik, der de förankrat detsamma samt bergat i land en del af riggen, hafva som ersättning derför begärt 1200 kr., men kapten J. anser sig sjelf som hittare och bergare, emedan hans fartyg 12 Augusti i svår storm och hård sjö kom, obemannad: med kölen i vädret, drifvande mot stranden, der han sjelf var närvarande och var den förste som grep i spillrorna, som slogos iland. Några Sundrebor lära hafva hittat fartyget 4 Aug., och som de icke kunde sköta en sådan affär, lemnade de ofvannämde personer, samt Jacob Pettersson Sallmunds i Hamra, allt i händer. Derefter bogserades med tillhjelp af vind och ström skonerten in under Lillgrund, der han qvarlåg till 12 Aug. Ryktet förmäler att förtöjningen sagde dag kapats, hvilket påstående kapten J. tror sig med vittnen kunna bestyrka, I stämningen sägs, att de hittat fartyget 4 Aug. och bogserat in det i Vändburgsvik 12 Aug. under svår lifsfara.
Kapten J. lär hafva sökt genstämning. Ortens befolkning motser utgången med intresse. En del af lasten har forslats till Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Från sjön.

I Fredriksstad hemmahörande briggen Örnen, på resa från Sundsvall till Amsterdam, har under i fredaga natt rådande storm och byväder strandat på Trindabunskär.
Fartyget blir sannolikt vrak. Besättningen räddad.
— Från Vasa telegraferas 18 dennes: Svenska barken Superior, hemmahörande i Helsingborg, har strandat å Malmskär vid Valsöarna och är totalt vrak. Neptunångaren Hero har bergat något inventarier.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

En strandning

inträffade natten till igår utanför Östergarn, i det ryska ångaren Rabotnik, kapten Botter, hemma i Vindau samt på resa derifrån till Kiel med 10 tusen kbf. bräder då grundstötte. Fartyget, som mäter 120 ton, hade på lördags aftonen varit på grund vid Faludden, men lyckats komma flott.
Grundstötningen var ganska allvarsam, ty ångaren blef vattenfyld. Bergningaångare reqvirerades, och under gårdagen ankom Poseidon från Oskarshamn till strandningsstället, hvarpå Rabotnik provisoriskt tätades. Den har nu införts till Slite och kommer derifrån att bogseras till Stokholm eller Oskarshamn för att reparera skadorna, som äro ganska ansenliga. Ångaren tillhör den stora rederifirman Gutschmidt i Vindau, hvilken äger åtskilliga tiotal fartyg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Med väldig slagsida

inkom hit i lördags morgse tyska ångaren Emma, hemma i Tönning och förd af kapten Zerrahn, samt på väg från Hudiksvall till Weser med last af 239 standard trävaror.
Det var en ganska obehaglig syn att se den stora Ångaren — den mätte öfver 500 ton — sakta glida in under vågbrytaren med babords reling nästan i vattenbrynet. Det tycktes, som om den hvart ögonblick varit färdig att kantra. Lyckligtvis var vädret alldeles stilt.
Ångaren hade under sin färd genom Bottenhafvet och vidare nedåt haft vinden från babord med ganska stark sjö, hvilket haft till följd dels att däckslasten, som hade en försvarlig höjd, blifvit våt på denna sida och följaktligen tyngre, dels att en mängd vatten stannat qvar på däck. Under fredagen, då stark storm rådde, fick fartyget några duktiga brottsjöar från styrbord med den påföljd, att detsamma, då kolboxarne dessutom voro nästan tomma, krängde öfver åt babord och blef liggande.
Under återstående delen af fredagen och hela natten till lördagen fortsatte »Emma» sia färd på detta sätt, alltjämt i fara att taga ännu en ödesdiger öfverhalnivg. Lyckligtvis lugnade vädret så småningom och derför torde fartyget ha att tacka sin räddning.
Här fyldes under lördagen kolboxarne delvis, med den påföljd att fartyget reste sig något, ehuru det långt ifrån kom på rätt köl. Dessutom företogos några skiftningar af däckslasten.
»Emma» vår återigen ett exempel på en af dessa trälastade ångare, hvilka, som man vet, bringa assuransbolagen till förtviflan genom sin oförståndiga lastning.
Däckslasten staplas upp till oförsvarlig höjd utan motsvarighet under däck och utan någon tyagande bärlast nederst. Följden blir naturligtvis att fartyget så att säga får balaasera på kölen i sjön och det beböfs ej så synnerligen mycket för att bringa det ur jämvigten. Att så var förhållandet här framgår deraf, att då kolboxen på styrbords sida började fyllas, tog ångaren helt hastigt en öfverhaloing åt den sidan.
Emma är ett alldeles nytt fartyg, blef färdigt vid jultiden i fjor och har endast gjort resor i Östersjön några månader. Under alia de föregående resorna har ångaren varit utsatt för samma missöde som nu.
När den afgick i går eftermiddag hade den fortfarande ej så liten slagsida. Man må hoppas att vädret fortfar att vara gynsamt till framkomsten till Weser, annars torde resan härifrån och dit kunna bli obehaglig nog.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Ångf. Polhem

röner erkännande af pressen i Norrköping, hvars tidning yttrar:
Särdeles komfortabelt och elegant är fartyget inredt. Förut befinner sig matsalongen, rymlig och beqväm. På sidorna om aktersalongen äro med värmledning försedda bytter anordnade. Dessa såväl som sjelfva aktersalongen äro både rymliga och högst propra soffor, bord o. d. af mahogny, sofforna klädda med schagg, mattor på golfven, oljemålningar på väggarne, i salongen föreställande en mängd utsigter från Visby och Gotland, blommor, speglar etc. Från aktersalongen kommer man medelst en bred, rak trappa (ingen smal, brant och trång, för armar och ben riskabel, som på en del ångbåtar finnas) upp i en dameller konversationshytt, hvilken är något särdeles elegant i sitt slag. Sofforna äro klädda med blå silkesschagg och vid fönstren hänga tunga, mörka gardiner. På väggarne finnas väl utförda målningar anbragta, föreställande bland annat ruinpartier i Visby, Fridhem på Gotland, Stockbolms elott, Drettningholm m. fl. vyer. Vid sjelfva trappuppgången står Polhems byst, modellerad i lera, uppsatt, omgifven af en rik samling blommor. På öfra däcket befinnes, förutom den omnämda dameller konversationssalopgen, mera för-ut en rökhytt, äfven den inredd propert och i stil med det öfriga, samt en navigationsbytt, som stir i förbindelse med rormannens plats. Öfre däcket är mycket rymligt och jämt, utan några afsatser eller oregelbundenheter, såsom man stundom får se på ångbåtar. »Polhem» skall i vinter gå såsom post- och passagerarebåt mellan Visby och Stockholm. För den skull äro, för värmens bibehållande, väggarne i hytterna madrasserade.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109