ur presterskapets löneregleringsfond af 500 kr. årligen har k. mt beviljat domkyrkosysslomannen i Visby N. F. Öfverberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
ur presterskapets löneregleringsfond af 500 kr. årligen har k. mt beviljat domkyrkosysslomannen i Visby N. F. Öfverberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
underhålles på ett sätt, som föga tillfredsställer trafikens fordringar. Nu senast måste hångaren Polbem i lördags gå Dalarövägen, då fartyget: låg lastadt till 113/4 fot och ej flyter klart i Linasundet vid Södertelge vid 11 fot.
Gotlandsbolagets fartyg Polhem och Gotland komma hädanefter att på resa till Stockholm gå yttre vägen, då de ligga öfver 10 fot, men gå då genom slussen \”för att bibehålla sin plats vid Riddarholmen, och på nedresorna, då fartygen ej ligga så djupt, gå de Södertelgevägen.
Det vore egendomligt om icke kanalbolaget skulle genom gemenssmt anlopp från den mängd fartyg, som der trafikera, kuona förmås att ruska en smula på nattmössan. En bland de fordringar, som torde böra med all kraft drifvas, är den om åstadkommande af elektrisk belysning i den korkskrufformigt slingrande och trånga kanalen.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
meddelas etter det justerade protokollet:
Vid inspektionen af skolorna tillkännagaf biskopen rörande undervisningen så väl i-små- som folkskolorna i Hejde sin tillfredsställelse. Behofvet af åskådningsmaterial vore någrolunda tillgodosedt. I samtliga öfningsämnen hade lemnats undervisning, Sockenbibliotek fans med årligt understöd af bränvinsmedlen. Det begagnades flitigt. — Om ock åtskilligt i afseende på modersmålet stode att önska i Väte folkskola, hade biskopen ej egentligen någon anmärkning att göra. Rörande öfningsämnen och sockenbibliotek var förhållandet lika med i Hejde.
Hejde kyrka. befann sig efter undergången grundlig reparation isyanerligen godt skick, Likaså var kyrkogården väl hållen. Utrymmet var dock något trångt; detta kunde dock hjelpas, om för framtiden äfven norra delen användes till begrafninog. Dock skulle jord då påföras. Då någon obenägenhet hos församlingen ej fans mot jordandet äfven & denna del af kyrkogården, ville kyrkorådet göra vederbörliga framställningar i ämnet. En på samma sida af kyrkogården befintlig magåsinsbygnad samt en mycket förfallen materialbod skulle, enli,t redan fattadt beslut, med första möjliga borttagas. Messskruden var i brukbart och godt skick. Arkiv, inventarier och kasser funnos i behörig ordning Med Hejde skolas räkenskaper var förhållandet detsamma. Rö rande kassans sparbanksbok & till skolan donerade 1,500 kronor, hvilka varit insatta i Hejde sparbank, som för några år sedan sattes under administration och på grund af gjorda falsarier ej lemnade någon utdelning, meddelade såväl. förra som nuvarande vice pastor att de i enlighet med af skolrådet lemnade uppdrag rådgjort med erfarne jarister, huruvida skolrådet med hopp om framgång kunde vidtaga processåtgärder utöfver de redan resultatlöst vidtagna. På grund af frågans invecklade beskaffenhet hade juristerva afrådt allt processande, i afvaktan på väntadt prejudikat i frågan. Skolrå det beslöt, på förslag af biskopen, att församlingen i sin helhet skulle återgälda skolan den lidna förlusten.
Vid besigtningen af Väte kyrka befans äfven denna i godr skick. Faststäld ritning till nytt torn fans. Församlingen hade dock ryggat tillbaka för utgifterna för det nya tornets uppförande, på att inga medel funnos för ändamålet afsatta. På förslag af biskopen beslöt kyrkorådet hemställa att församlingen måtte taga i öfvervägande huruvida ej genom någon mindre fortsatt uttaxeriog någon kassa kunde bildas för tornbygnaden. — Kyrkogården var väl hållen. Messkrud fans ingen, men begagnades den från Hejde, hvaremot biskopen ej Lade något att erinra.
Enligt en förevisad äldre karta skulle kyrkan äga en mark som vore af annexen inhägnad. Detta skulle utredas och underrättelso om resultatet inlemnas = till domkapitlet. — Arkiv, inventarier och kassa befupno sig i ordning. Ea försvunnen räkenskapsbok för 1620 borde ytterligare efterforskas. Skolans kassa föran: ledde ingen anmärkning.
Vid högmässogudstjensten dagen efter specialvisitationen talade biskopen från altaret öfver Es. 61: 2, 3 samt anstälde förhör med senaste årets nattvardsungdom och samtalade med de äldre.
Hölls så kyrkostämma. Då rörande de till Hejde skola donerade medlen ej nu beslut kunde fattas, uppmanade biskopen församlingen, att hellre än att underkasta sig en oviss process gemensamt återgälda skolan den lidna förlusten. Rörande förverkligandet af tornbygnaden uppmanade biskopen fdrsamlingen, att då hon från sina förfäder fått i arf mottaga ett så härligt tempel, derför visa sin tacksamhet genom offervillighet i att återställa detsamma,
Beträffande afhjelpandet af det bristande utrymmet å Hejde kyrkogård, hoppades biskopen att församlingen alldeles frigjort sig från fördomen mot jordande & dess norra del. Bifölls en gjord hemställan att helgemålsringningen i Hejde skulle förflyttas från tisdag och torsdag tillonsdag och fredag.
Då passlonsgudstjensterna fåtaligt besöktes, anmodade biskopen pastor att tillse, hurnvida äfven de kunde anordnas så att de flitigare besöktes. Hittills hade konfirmationsundervisning — hållits blott hvartannat år; dock ville pastor tillspörja fögsamlingarna om sådan lämpligare kunde hållas årligen, — Inom församlingarna fannos 6 odöpta barn, hvaröfver biskopen uttalade sin smärta. Att inom församlingarna fanvos 2 nattvardsföreningar der lekmän uttdelade sakramentet föranledde biskopen att påvisa hurusom detta egentligen hade sin grund i ett otillbörligt framhållande af och byggande på mensklig fromhet under tillbakasättande af Guds ord och löfte. En sådan af hemlig menniskodyrkan föranledd förgripelse mot Guds ära, hans ord och hans församlings framstälda yttre ordning kunde icke aflägsnas utan sitt allvasamma straff.
Biskopen gaf församlingarna allvarliga förmaningar att afhålla sig från dryckenskap och otukt. Hvad särskildt den förra lasten angår uppmanade biskopen församlingarna att kraftigt uttala sig deremot, att ock de, som af vinningslystnad ockrade på sina medmenniskors svagset och lusta, till sist måste af brist på trefnad och snöd vinniog taga till flykten.
— Uppmanade biskopen församlingarna att bjertligen taga sig an de fattiga.
Mot det inbördes förhållandet och prestgårdens häfd fans intet att anmärka.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
kallas en tafla af K. G. Lönngren, hvilken varit nutstäld i Birger Jarls bagar i Stockholm och nyligen sålts.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
Tillkännagifves att den Högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår ömt älskade moder 6 nämdemansenkan Anna Christina Olofsson, som stilla och fridfullt afled vid Kopungs i Ardre den 2 Oktober i en ålder af 60 år, 9 månader; sörjd och saknad af barn, barnabarn, syster, slägtiogar och vänner.
Den aflidnas barn.
Sv. Ps. 275 8, 9.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
Från Stockholm med Gotland 6 Okt.: ingeniör Pettersson, löjtnant Ström, hrr Kraft, Ceser, Johansson; biskopinnan von Schéele; fröknarna Gustafsson, Lilja, Wiman, Thomson samt 5 däckepassagerare.
Från Kalmar med Visby 6 Okt.: borgmästare Een, hr von Corswant; fröken Enström samt 5 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
som förrättas å S:t Olofsholm i Helvi lördagen den 9 instundande November kl. 12 på dagen kommer att till den högstbjudande försäljas en för skuld utmätt, trävarahandlanden Vilhelm Kinman derstädes tillhörig slätmastad skonare med inventarier, skolande de borgenärer, som, ändå att de ej vunnit utmätviog, äga rätt till betalning ur nämde fartyg, sådant på sätt i 118 § utsökningslagen säge, före auktionen till undertecknad anmäla.
Othem i Kronolänsmanskontoret den 5 Oktober 1889.
JOHAN SMEDBERG.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115
Inkomna fartyg: Till Visby: 3 Okt., jakt Bröderna, Ohlsson, Fårö, ved; skon. Rosa, Aaltonen, Libeck till Åland (vinddrifvare); jakt Henrik, Klintberg, Furilen, ved. — Till Ljugarn: 23 Sept., skon. Berta, Österberg, Kiel, sandbarlast och stenkol; 30 Sept., skonert Henrik, Nyström, Slite, trävaror. — Till Burgsvik: 19 Sept., jakt Sex Syskon, Löffler, Danmark, sandbarlast; 21 Sept., galeas Petrine, Odman, Helsingborg, förpassade varor; 22 Sept., jakt Josefina, Berggren, Lübeck; skonert Hanna, Svensson, Odense; 29 Sept., jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Norge via Varberg, båda med sandbarlast.
Utgångna: Från Visby: 2 Okt., skepp Naemi, Fromin, Kiel, trävaror; 4 Okt., jakt Henrik, Klintberg, Furilen, barlast; galeas Nymfen, Falk, Karlskrona, trävaror; skonert Lars, Hultman, Lübeck, trävaror. — Från Ljugarn: 30 Sept., skonert Berta, Österberg, Kiel, trävaror. — Från Fårösund: 27 Sept., skonert Karl Johan, Fisch, Holtenau, trävaror. — Från Burgsvik: 19 Sept., skonert Starkodder, Siltberg, Malmö, slipstenar; 23 Sept., jakt Sex Syskon, Löffler, Danmark, blocksten.
Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Oktober 1889
N:r 114
Hemse, 2 Okt.
Gotländska missionsförbundet höll härstädes i lördags och i söndogs sitt qvartalsmöte i missionshuset. Först predikade pred. Ahlqvist öfver orden: Jesus Kristus densamme i går och i dag och desslikes i evighet. Sedan talade pred. Eriksson med text ur Es, 43 k. och sist den på grund af sjukdom på Hemsemötena länge saknade bokhandlare Wassberg med ledning af Es. 54 k.
På e.m. börjades ett samtal öfver 1:sta frågan på programmet : Kan ett rättfärdigt lif i det yttre hos en menniska alltid utgöra bevis för att hon äfven är rättfärdig inför Gud, Om så icke är, huru kunna då förstå Matt. 7:1 och 1 Joh, 3:7. Många yttrade sig.
Första delen af frågan besvarades nekande. Derefter predikade pred. Skedin med text ur 146 Ps, och T. Jacobsson ur senare delen af samma Ps. Under tiden hade ombudskonferensen börjat i lilla salen, Derifrån anteckna vi att en predikant Söderqvist blef antagen t. v. för Visby.
På söndagen då mycket mera folk var samladt än på lördagen börjades mötet af prod.
J. Jacobsson och fortsatte pred. Skedin att tala öfver dagens text Matt. 6: 24. Dorefter höll pred. Elfström ett godt missionsföredrag berörande särskildt Judemissionen som talaren sade närmast med anledning deraf, att tvänne judar nu resa omkring och predika, Han hämtade texten ur Rom, 9:25 som gaf anledning att anbefalla judemissionen i de kristnas åtanke. Derefter talade P. A. Wassberg med text hos Es. 35 k.
Med tåget reste nu en stor del mötesdeltagare, De qvarvarande samtalade derefter öfver frågan: hvad hafva vi särskildt att iakttaga för att den fria andliga verksamheten på vår ö måtte fortgå i ena sundt evangelisk riktning? Denna fråga torde nog ej vara slutdiskuterad är. Mycket betonades särskildt att taga vara på ungdomen, framtidens hopp.
Mötet afslöts derefter af pred. Ahlqvist med text i Ebr. 13 k.
Ett groft våld föröfvades i måndags qväll mot handl. Johan Bokström härstädes. Genom några bultningar på fönstret till hans bostad lockades hr B. ut medtagande en lykta, tillhörig en jernvägens tjensteman. Kommen ti!l kyrkogården ryckte fridstöraren lyktan till sig och slog den derpå i ansigtet på hr B, som lär fått tänder inslagna, öfre läppen klufven och näsan förstörd. B. vårdas nu på Visby lasarett.
Stortorgdagen i dag var talrik besökt, Kreatursprisen höllo dock någorlunda balansen. Hästar såldes från 25 till 210 kr. st., efter ålder och storlek, oxar (mest till slagt) 100 och 145 kr., kor från 30 till 65 kr. Dessutom hade en mängd handtverkaro såsom guldsmeder, bleckslagare, skräddare och andra åtskilligt att bjuda på. — På öl och vin var det dock framför a!lt stor åtgång. Några gingo också med blödande näsor och trasiga plagg, bevisande att de varit i krakel.
Herr Nils Eneqvist, Davide i Rone, har anhållit att vid årets slut blifva entledigad från sin befattning som kompromisssarie för Hemse ting i södra brandstodsföreningen.
»Burskretsen» höll 28 Sept. sitt höstmöte i Garda nya och tidsenliga skolhus. Sedan ordföranden förrättat bön och helsat de mangrant församlade kretsmedlemmarne välkomna, höllos två lektioner, nämligen i katekes at skollärare H. P. Gardell, Lye, hvilken behandlade Kristi öfverstepresterliga embete, och i geografi af skollärare O. Lindgren, Alskog, som valde »landskapet Östergötland». Derpå följde kritik och protokollsjusteriog, hvarefter man skrod till slutbehandling af följande fråga: »Stå hem och skola i det förhållande till hvarandra, som de böra, och om ej så är förhållandet, hvilka åtgärder böra vidtagas för att en sådan samverkan må komma till stånd?» Frågan, inledd at skollärare J. P. Eaström, Stänga, hade nämligen förut varit föremål för öfverläggning under kretsens vårmöte; och då samma fnåga under tiden äfven varit diskuterad under stiftsmötet, föreslogs å ena sidan, att kretsen med anslutning till detta senare mötes diskussion öfver frågan skulle anse frågan slutbehanudlad, men å andra sidan yrkades, att kretsmötet skulle afgifva ett svar på frågan, alldenstund stiftsmötet egentligen blott behandlat en annan sida af saken. I enlighet med detta yrkande uppstod en stunds öfverläggning öfver frågan, hvarefter följande resolution antogs såsom svar: »För att en rätt samverkan mellan hem och skola skall åskadkommas, råste folket upplysas om det gemensamma må!, hvartill båda sträfva; och kretsen uttalar som sin åsigt, att en bland de mera verkande bjelpmedlen för bibringandet af en sådan insigt vore anordnandet af s. k,. »föräldramöten», för så vidt skolrådsordförandena dervid godhetsfullt ville medverka och vid dessa möten leda dithörande öfverläggningar.» Efter två timmars middagsrast fortsattes förhandlingarna med diskussion öfver följande af skollärare H. P. Gardell, Lye, inledda fråga: »Är det i skolor, der skolgången särskildt under vissa tider af året är ojämn, fördelaktigt att för dessa tider anordna tillfällig hvarannandagsläsning?» Etter en liflig öfverläggning, hvarunder betonades den skadliga inverkan, sony en ojämn skolgång utöfvar på skolundervisningev, och tramhöllos de fördelar och olägenheter, som kunna uppstå af en sådan hvarannandagsläsning, enades man om följande resolution: »Anordnandet af en tillfällig hvarannandagsläsning anser kretsen vara fördelaktigt för skolor, der behofvet påkallar en sådan och säker utsigt fiunes till att skolförsummelserna under tiden för denna hvarannandagsläsning alldeles försvinna.»
Slutligen behandlades följande fråga: »Äro de i en del skolor anordnade repetitionskurserna till gagn eller skada för skolan?» Referent var skollärare Qviberg, Garda. På denna fråga afgafs efter en stunds diskussion detta svar: »Kretsen uttalar som sin åsigt, att en sådan repetitionskurs verkar skadligt för den egentliga folkskolan och är till föga gagn för repetitionskursens deltagare.»
Vid derpå företaget val af styrelse för nästa tvåårsperiod omvaldes enhälligt den afgående styrelsen.
Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Oktober 1889
N:r 114