Månad: oktober 2023

har i dag ägt rum å högre flickskolan härstädes. Med en kort rast mellan kl. 11 och 1/2 12 fortgick examen i de särskilda klasserna från kl. 9 på morgonen till kl. 1 e. m., då biskop von Schéele förrättade sjelfva afslutningen med ett kortare tal, hvari han berörde qvinnobildningsfrågans utveckling ända fram till vår tid. Han utvecklade i några få ord den strängt konservative franske skriftställaren Bossuets åsigter om qvinnouppfostran och stälde sedan gent emot honom den frisinnade, ädle, varmhjertade Fénélon, hvilken i sin bok »L\’éducation des filles» visat den väg qvinnouppfostraren bör vandra. Visserligen hade de läror han predikat fört med sig falsk sentimentalitet och utilism i qvinnouppfostran, såsom i Frankrike och England, men de voro icke desto mindre i mångt och mycket värda att i högsta måtto taga vara på äfven för vår tids qvinnouppfostrare. Dessa ha att vakta sig för sentimentaliteten och utilismen. Flickskolan bade, enligt talarens åsigt, till uppgift att ge rytm åt de unga qvinnornas lif, att ge detsamma det innehåll, som maunen förvärfvar i lifvet på fält, dit qvinnan ej kan komma. Derför borde den högre flickskolan i vårt land inga: lunda motarbetas eller rent af tagas bort, såsom från flere håll yrkas. Talaren ansåg den nödvändig för att bilda goda, sanna och sundt tänkande qvinnor.
Efter det att några tacksamhetens och erkänslans ord stälts till skolans föreståndarinna och lärare, tlll styrelsen och alla dem som infunnit sig af intresse för saken, vände biskopen sig till flickorna. Han stälde fram för dem tvänne bilder ur svenska historien, Sigrid Storråda och Sigrid den fagra. Liksom den förra undersökte den gyllene ringen och vredgades, när hon fann att den innehöll koppar, så skulle de också pröfva här i lifvet hvad som var guld och hvad som var koppar, och likt den fagra Sigrid skulle de veta att vinna med det qvinliga, som vore deras största och bästa gåfva.
Sedan Guds välsignelse nedkallats öfver skolan, afslutades akten med afsjungandet af en psalmvers.
Vi,ha redan förut påpekat olämpligheten af att afslutningen i denna skola hålles i skolans egen lokal, som är liten och trång och under nu rådande värme blir nästan odrägligt het, när den är tom, mycket mer då när den som vid tillfällen sådana som dessa är öfverfyld med folk. Då härtill kommer att akustiken är särdeles dålig, så att en stor del af hvad som säges går förloradt -— torde man ej undra på, om vi än en gång framkasta den frågan: Hvarför ej förlägga flickskolans afslutningar till domkyrkan, såsom man nu gjort med folk- och småsko lornas?

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

härstädes hade i lördags gemensam afslutning i domkyrkan. Högtidligheten hade lockat talrika åbörareskaror, tack vare utrymmet som nu för första gången bereddes genom afslutningens förläggande till domkyrkan, hvars kor var prydt med friska granar.
Sedan en psalm och ett par sånger sjungits af barnev, föredrog skolföreståndare Ljungberg redogörelsen för det gångna arbetsåret. Af denna meddela vi:
Undervisningen under läsåret har pågått 199 dagar mot 213 under föregående år. Dotta beror på att, enligt det nya reglementet för skolan, den dagliga undervisningstiden ökats med 2 timmar i veckan för folkskolan, der hvarje barn haft 30 timmars undervisning i veckan, häri ej inberäknad all slöjdundervisning, som varit förlagd dels atom och dels inom denna skolans- legala läsetid. I småskolorna har antalet lärotimmar varit oförändradt 28.
Uti repetitionsskolan tog undervisningen sin början 1 Oktober och fortgick med undantag af kortare jullof, t. o. m. 30 April med 4 timmar i veckap, fördelade på 2 aftoar för hvarje afdelning.
Antalet i skolorna inskrifna barn har under de senaste tio åren varit:

Af årets barn ha 30 efter godkänd afgångsexamen från repetitionsskolan afgått, 2 aflidit och 5 flyttat till andra församlingar, så att vid läsårets slut utgjorde barnantalet 643, deraf 294 i småskolorna, 329 i folkskolan och 20 qvarstående i repetitionsskolan. Af dessa 643 tillhörde 42 andra skoldistrikt, hvaremot 41 barn från det egna distriktet åtnjuta undervisniog utom detsamma.
Genom fortsatt bemödande att få utrönt, hurnvida alla till distriktet hörande skolpliktiga barn, som ej redan fullgjort sin sholgåogsskyldighet eller till följd af sjukdom elier naturfel icke kunna bevista någon undervisningsanstalt, verkligen åtnjuta i lag Aöreskrifven undervisning, har blifvit Ådagalagdt att intet här skolpliktigt barn saknat undervisving. För jämförelses skull nämner redogörelsen att föregående kr 7 barn, af hvilka 4 ej kunde anträffas och om 3 saknades tillförlitliga uppgifter, ännu voro i saknad af skolgång eller annan undervisning.
Ur andra klassen ha efter verkstäld pröfning fått tillstånd att afgå från skolan 9 gossar och 6 flickor samt ur tredje klassen 5 gossar och 12 flickor. Alla dessa äro dock pliktiga att besöka repetitionsskolan.
Hela fjerde klassen med undantag af 5 gossar och 3 flickor, som begärt att få qvarstanna ännu ett år, har erhållit fullständigt afgångsbetyg.
Rörande barnens skolgång, så utvisar deröfver föreliggande anteckniogar, att denna ytterst vigtiga angelägenhet ställer sig något fördelaktigare än under föregående år. Så utvisade uppgifterna om skolförsummelserna från fjoråret, att ensamt 24 barn tillsammanlagdt varit frånvarande 538 dagar ntan giltigt förfall, under det att i år 82 barn försummat tillsammans 605 dagar. En har utan förfall varit borta 91 dagar, en 63 1/2, en 54, en 31, en 26 1/2, en 21 1/23, en 17 1/2, en 16 1/2, en 15 1/2, två 15, en 13, två 12, tre 11, en 10 1/2 och en 10 dagar. Tio ha utan giltigt förfall varit frånvarande 4—9 dagar hvardera och de öfriga 55 ha försammat 1—3 dagar hvarderazunder &ret. All annan frånvaro har varit tillåten. Såsom något glädjande kan nämnas, att ej en enda dag försammats af 59 barn från folkskolan och 55 från småskolorna, Tolf stycken ha hvardera varit frånvarande med lof endast 1/2 dag, 3 st. 1 1/2 och 34 st. 2 dagar. Härtill kommer att ett ej så obetydligt antal varit frånvarande på grund af sjukdom.
Nämnas bör, att skolrådet äfven i år måst vidtaga kraftiga åtgärder för åstadkommande afordnad och regelbunden skolgång. Så ba t. ex. 3 barn skilts från föräldrar ne och blifvit inackorderade på lämpligt ställe. Ebhura visserligen skolgången i väsentlig grad förbättrats, återstår dock härvidlag ännu mycket att önska.
Beträffande barnens flit och uppförande föreligga rätt vackra vitsord. Men sorg: ligt nog gifvas äfven undantag. Sk står ett barn antecknadt med D = dålig flit (det lägsta betyget), och D i uppförande 3 barn. C (mindre god) i flit ha 30 barn och C i uppförande 9 stycken. B (god) | flit ha 186 barn i folkskolan och 176 i småskolan, Bi uppförande 136-i folkskolan och 143 i småskolan; A (mycket god) i flit ha 122 i folkskolan och 105 i småskolan samt A i uppförande 192 i folkskolan och 148 i småskolorna.
Beldningar för synnerligen godt uppförande och synnerligen god flit tilldeladelades följande barn:
1:sta klassen: Vilhelm Eklöf, Emil Karlström, Emil Larsson, Birger Stenmark, Alma Jakobsson, Ida Ehrnström (Naturlära i bilder), Gustaf Pettersson, Hilda Rondahl, Elida Vestring (Geografiska bilder), Hugo Hallin, Nils Hansson, Fritjof Lönn och Agnes Nero (Fritjofs saga).
2:dra klassen: Gustaf Möllerström, Vilhelm Ahl, Oskar Larsson, Fredrik Kumlin, Johanna Johansson, Augusta Larsson (Geografiska bilder) Hulda Enberg (Naturlära i hilder), Ada Österling (Liäsebok i Naturlära) och Anna Nordberg (Fritjofs sagu).
3:dje klassen: Hulda Svensson, Maria Larsson, Albertina Berggren, Karl Andersson (Geografiska bilder), Maria Olssop, Anna Vengedabl, Hildur Lindgren och Elsa Eogström (Läsebok i Naturlära).
4:de klassen: Viktor Jonsson (Naturhistorisk atlas), Herman Nordström, Karl Lönn, Gustaf Enderberg, Jakobina Mattsson, Maria Dalin, Vilhelmina Hejdenberg, Elin Fors (Luäsebok i naturlära), Axel Jakobsson, Albert Robnström, Emma Nilsson, Helena Andersson, Hermanna Sandberg (Geografiska bilder) samt Johanna Jakobtson (Fritjofs saga).
Såsom premier åt da flickor som gjort goda framsteg i slöjd:
Emilia Klintbom, Hilda Samuelsson (syskrin), Hildur Hammarlund, Teklar Östman (Väska), Alma Floriv, Auna Vo:tröm, Ruth Larsson, Hulda Hultman, Ester Grefveberg, Emilie Kellander (sax), Ala Vestring, Alida Jakobsson, Roaa Löfgren, Far Ekvall, Ar.ny Eriksson, Emilie Lindberg, Ebba Bergman, Avna Cadergren samt Elin Höglund (Fingerborg).
För flit och godt uppförande erhålla nedanstående barn vid sällskapet D. B.
V:s högtidsdag 9 instundande Juli hvart och ett en sparbaksbok, skänkt af säll skapet, samt en psalmbok enligt fru ILovisa Öfverbergs, född Löfvenberg, testamente:
4:de klassen: Gustat Sjöberg och Agnes Andersson,
3:dje klassen: Allan Gahnström, Hulda Qviberg och Agnes Hoffman.
2:dra klassen: Birger Andersson, Rosa Johausson, John Melander, Anna Rohbnström, Elin Hallgren, Edvard Oskar Anderssop, Karl Sedelius och Alma Lagerqvist.
1:sta klassen: Johan Oskar Larsson och Augusta Karolina Gustafsson.
Sedan premieutdelningen verkatälts, förrättade biskop von Schéale sjelfva afslutningsakten med ett kortare tal hvars ämne var Luthers ord »Under himmelen».
Dessa ord tillämpade talaren sedan på barnen. Vid fåsynen af en sådan samling barn som denna uppstiger ovilkorligen den tankon hos barnavännen: »Hvad skall blifva af alla dessa barn?» Det vore då skönt att veta, »under himmelen äro de stälda».
Sedan vidrördes i korthet folkskolans uppgift, som vore ej blott att meddela kunskaper utan också att lära barnen tänka och döma. Skolan mål vore, med andra ord, att utveckia de menskliga anlagen, att lära barnen skilja på godt och ondt, men å andra sidan ockeå att lära dem fatta deras eviga bestämmelse.
Sedan biskopen med anledning af den nyss upplästa årsredogörelsen gifvit barnen några varningens och uppmuntrans ord, frambar han en tacksägelse till lärare och dem som infunit sig vid afslutningev, hvarvid han särskildt uttalade sin glädje öfver att se många närvarande, som ej stodo i några direkta förbindelser med skolan.
Till sist sjöngs psalmversen Herre »signe du och råde».

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

Torsdagen den 6 Juni från kl 10 f.m. kommer på begäran al sysslomanpven i handlanden Carl Strömbecks konkurs offentlig auktion att hållas i Strömbeckska gården vid Söderplan, hvarvid försäljes massanvs qvarvarande lager, bestående. af: kryddvaror;färgstofter, viner, oljor, bomull, tobaksvaror; diverse alnvaror, hvaribland piquéer, moaré, svarta klädvingstyger, m. fl. En del korta varor såeom; kvoappar, band, tråd, parfymer, dukar m, m.; 1 bodinrede samt några aktier, hvilka sevare utbjudas kl. 12 middagen, jämte eo myc kenhet annat. Betalnivgen skall erläggas tisdagen den 11 Juni hos handl. Hugo Pettersson, hvarefter ioropen få afbämtas.
Visby i Maj-1889.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

i underlöjtnanten Ernst Silléns den 28 i denne månad började konkurs äro genom offentlig stämning kallade att torsdagen den 8 nästkommande Augusti före kl. 12 på dagen, bär å rådhuset, siva fordringar lagligen avmäla och bevaka; hvilket härmed kungöres.
Visby rådhus den 31 Maj 1889.
På Rådstufvurättevs vägnar:
HJALM. TORPADIE.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63