En vacker hägring

observerades här i måndags vid 5-tiden på e. m. Två holmar, beväxta med skog, syntes ligga i hafvet ungefär en sjömil rätt norrut från staden. Huru länge fenomenet varade hade meddelaren ej tillfälle att jakttaga.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Ångfartyget Gotland

hitkom i går först vid 2-tiden på middagen, efter att ha afgått från Stockholm efter midnatt. Orsaken till den sena afgångstiden var att fartyget varit uppe på slipen för att målas i bottnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Polhems byst

kommer att pryda aktersalongen å vår nya gotlandskångare. Ångbåtsbolaget har nämligen inköpt en i dessa dagar här utstäld af artisten Sv. Rosman modellerad byst i terrakotta af den fräjdade ingeviöron och uppfinnaren. Bysten är mycket väl lyckad och förråder rika anlag hos den unge konstnären. Hr Rosman är för närvarande sysselsatt med modelleraudet af ett medaljongsporträtt af prinsessan Eugenie, hvaraf sedan är ämnadt att afgjutningar skulle tagas. Här är således tillfälle för litet hvar att förvärfva sig en vackor och konstnärlig bild af Gotlands prinsessa, utförd af en gotländsk konstnär.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Ännu en petition

angående bränvinsutskänkningen på landsbygden har till länsstyrelsen ingått, denna gång från Öja. Petitionärerna anföra:
»Alldsnstund det å senaste kommunalstämma 29 sistlidne April lyckades 7 personer att med sina stora röstetal genomdrifva ett båda för Öja och angränsande socknar förderfligt beslut att tillstädja fortsättning af utminnteringen med sprithaltiga drycker på Burgsvik, våga vi, som nästan dagligen äro i tillfälle att se det förfärliga onda, som dennaa utminutering åstadkommer både för den å Burgsvik bosatta arbetarebafolkningen och för andra i trakten boende… — i synnerhet som vi äro förvissade om atl om denna utminnteriog af sagda drycker upphörde, mycket både sedligt och ekonomiskt godt deraf skulle uppstå… våga vi undertecknade, alla boende i Öja, bönder och arbetare, mödrar och ogifta, ingen under 16 år, härmed i största ödmjukhet… med förtröstan till landshöfdiogeombetets nitiska omsorg för vårt bästa, anhålla… att landshöfdingoembetet villa afslå den af kommunalnämdea redan afstyrkta men af Öja kommunalstämma tillstyrkta ansökan att för nästkommande 3 försäljningaår få idka minuthandel med bränvin och spirituösa drycker å Burgsvik, eller, om detta ej kan ske, åtminstone blott för nästa år bevilja rättighet tillutminutering på Burgsvik.»
Petitionen är undertecknad med en mängd namn, upptagande ej mindre än 6 vanliga skrifpapperssidor.
Såväl denna petition som den förat omnämda från Rone komma att företagas till behandling af länsstyrelsen i sammanhang med sjelfva utskänkningsfrågorna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Läroverkets samlingar

hafva under år 1888 ökats dels genom åtskilliga inköp, dels genom gåfvor. Sådana ha erhållits från ecklesiastikdepartemontet, statistiska centralbyrån, k. biblioteket, vetenskapsakademien m. fl. institutioner samt från enskilda personer.
Mynt- och medaljsamlingen har ökats med Svenska Akademjens minnespenning öfver G. A. Wetterstedt. Vetenskapsakademiens minnespenning öfver O. I. Fåhræus samt ett par äldre mynt skänkta af fröken Julia Söderberg och hr Otto Fagerberg.
Naturaliesamlingen har fått mottaga gåfvor af:
Kapten L. P. Hansson: 1 sparf, 3 vadare, 2 simfåglar, 1 ödla, 1 sjöstjerna och en gråshoppa fråa Rio Hacha i Columbia (Sydamerika) samt 1 taggfisk (Diodon) från St. Thomas i Vestindien.
Styrman G. Klintberg: 1 skorpion, 1 spindel och 10 insekter från Rio Hacha.
Prostinnan Karin Herlitz: en gotlåndsk förstening.
Studenten J. Schenholm: 46 fjårilar från Gotland samt en större samling gotlåndska våxter.
Kapten Fr. Oronstedt: Zargasso-alger från Atlantiska hafvet.
Landtbrukaren Johan Larsson Endregårda: en samling insekter från ett s.k. insektregn i Endre under vintern 1889.
Lårjungarne Gustaf Kolmodin: cranium af Sus serofa, Hugo Hansén: I ex. af Murex ramosus, Karl Hansson: en hornkorall från Vestindien och nosen af en sågfisk från Rio Hacha, William Herlitz: ett åge af Alca Torda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Det allmänna helsotillståndet

bland läroverkets 173 lärjungar under vårterminen 1888 var hos 141 godt och hos 32 mindre godt. Af bleksot och blodbrist ledo 19. Af lärjungarne ägde 95 god kroppsbygnad, 52 medelmåttig och 26 svag. Sjukdomsfall förekommo 42, deraf 9 yttre skador.
Under höstterminen 1888, då lärjungarnes antal var 177, var helsotillståndet godt hos 144, och mindre godt hos 33. Lidande af bleksot och blodbrist voro 10. God kroppsbygnad hade 106, medelmåttig 49 och svag 22. Sjukdomsfall förekommo 57.
Närsyntheten har under läsåret vid undersökning befunnits behäfta 17 procent af lärjungeantalet, eller 30 stycken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Årsredogörelsen

för högre allmänna läroverket i Visby jämte inbjudning att öfvervara årsexamen och slutöfningarne har i dessa dagar utsändts. Redogörelsen, 40 sidor stark, åtföljes ej heller i år af någon afhandling, utan inskränker sig till de vanliga meddelandena och tabellerna. Under särskilda rubriker lemna vi här nedan en öfversigt af det hufvudsakligaste af dess innehåll.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Minsta klockan

i domkyrkans torn har kyrkostämman, i likhet med domkapitel och domkyrkoråd, beslutit öfverlemna åt stadsfullmäktige att användas till brandsignoalering, mot vilkor att klockan vid behof återlemnas till kyrkan i oskadadt skick.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Följande extra anslag

ha af kyrkostämman beviljats: 50 kronors ersättning åt hvardera af 2 lärarinnor i småskolan för 8 timmars öfverarbete i veckap, hvilket de på skolrådets begäran åtagit sig; högst 75 kronor till aflönande af ett biträde vid Hästnäs skola, 100 kronor till en biträdande lärarinna vid stadens småskola under nästinstundande hösttermin samt 75 kronor till en fortsättningsskola.
Och beslöt stämman att dessa anslag skulle tagas från hos drätselkammaren för skolans räkning befintliga medel.
Vid föredragningen af frågan om fortsättningsskolan begärdes ordet af lektor Bergman som visserligen ansåg summan obetydlig. Men man borde se till, att då nyss en större utgift beslutits, man ej allt för hårdt komme att beskatta allmänheten. Dessutom ansåg talaren att man redan i den lägre tekniska skolan hade en god fortsättningskola, hvarför hav anhöll om uppskof med avslagsfrågan.
Biskopen vore visserligen en vän af tekniska skolan. Men då den har uteslutande tekniskt syfte, torde den ej kunna ersätta fortsättningsskolan, hvars arbete var mera generelt. Han fruktade att genom en förening skulle båda syftena lida och trodde att en rätt sparsamhet bjöd att bevilja anslaget.
Herr Melin instämde och påpekade att flickorna ju ej ha tillträde till tekniska skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Till domkyrkans reparation

enligt det s. k. mindre förslaget, slutande på omkring 23 tusen kronor, anslog kyrkostämman i förgår 8 tusen kronor. Som bekant har domkapitlet lemnat 14 tusen kronor och 1,000 kr. erhöllos på enskild väg.
Rörande upplåningen af dessa penningar baslöts, på förslag af lektor Höjer, att dermed skulle anstå tillsvidare och lånet sedan sättas i samband med det, som komme att behöfvas för den nya folkskolebygnaden, då amorteringstiden kunde bli längre än föreslagna 8 år. Härtill fogades på förslag af kamrer Melin, att penningarne, som ju kunde behöfvas snart, under tiden kunde anskaffas genom ett tillfälligt låna att återbetalas senast inom ett år.
Det närmare uttörandet af reparationerna öfverlemnades åt domkapitlet i samråd med domkyrkorkdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61