kommer att tagas för samtlige vid Gotlands jernväg anstälde personer. Summorna blifva dels 2,000, dels 1,000 kr. för hvarje person och premierna betalas till hälften af jernvägsbolaget.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Tullinspektorstjensten
i Lysekil sökes af uppsyningsmannen K. R. Svensson i Ljugarn jämte åtta andra.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Som folkskolelirare
har från seminariet i Linköping utexaminerats Karl Hugo Ferdinand Lindström från Visby stift.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Under återstående delen af vapenöfningarna
har underlöjtnant Gyllensvärd placerats på Tingstäde kompani, sergeant Hedström på Visby och sergeant K. O. Pettersson på Lärbro kompanier.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Tjenstledighet
har från och med 1 t. o. m. 6 Juni beviljats major Cronstedt för deltagande i revisionen af riks bankens räkenskaper.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Skarpskytte- och jägaregillets första täflingsskjutning
för året ägde rum i förgår eftermiddag å skjutbanan utanför Österport.
I skjutningen mot centimetertafla deltogo 8 skyttar, Första priset togs af K. Isberg, Visby, för 52 centimeter, andra priset af V. Lönnies, Stånga, för 54 cm., och tredje priset af jägmästare E. Herlitz för 80 cm. Till första och andra pristagare utdelades silfvermedaljer.
På löpande björn sköto 11 skyttar, hvarvid första priset togs af V. Lönnies för för 68 cm, andra priset af J. Sandholm, Stenkyrka, för 88 cm. och tredje priset af jägmästare Sylvan för 93 cm.
I skjutningen på uppkastade glaskulor deltogo 6 skyttar. Första priset togs af jägmästare Herlitz för 4 träffar, efter omskjutning med doktor O. Klintberg, som erhöll andra priset för likaledes 4 träffar. Tredje pristagare blef bagare Lindbom för 2 träffar. De båda förstnämda erhöllo bronsmedalj.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Visbykretsens folkskolelärare och lärarinnor
hade i lördags sammanträde i härvarande folkskolehus, hvarvid fröken Vellander höll en lektion i satslära, omfattande satsens hufvuddelar och dess bestämmelser, med folkskolans barn.
Skollärare G. A. Ljungberg i Fole höll härefter ett intressant föredrag om elektriciteten, belyst med en mängd experiment. Föredraget, som behandlade elektricitetslärans teorier, flere af de elektriska fenomenen m. m., torde kanske ha vunnit på, om det varit något mindre vetenskapligt och mera populärt. Föreläsaren syntes emellertid vara grundligt hemma i sitt ämne.
Till sist beslöt kretsen att ingå i Sveriges allmänna folkskolelärareförening.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Bettleriet
är ett ondt, som vårt samhälle i hög grad lider af. Öppet tiggeri på gatorna förekommer visserligen sällan, åtminstone gent emot stadsborna, och detta tack vare den stränga eftersyn bettlarne äro utsatta för. Resande antastas dock, obehagligt nog, ännu rätt ofta af dessa i gatorna löpande barnskaror, hvilka tigga antingen af okynne eller på tillsägelse af föräldrar och målsmän.
Tiggeriet i husen är dock, sorgligt nog, ännu långt ifrån utrotadt. Vi tala ej här om den verkliga nödens bön om en ringa hjelp, utan om detta yrkestiggeri, som har så många utöfvare. Och det är ej nog med dem som finnas inom staden, nej tiggarnes hop rekryteras till och med från andra platser.
Så hitkom öfver Kalmar med första Gotlandsbåt en arbetsför man, hvilken i stället för att resa vidare, stannade här, låtsande sig ha ondt i ena benet. Under en månads tid har han sedan linkat omkring i husen och med bettleri skaffat sig sitt uppehälle. Att detta ej varit så särdeles knapt, tycks framgå deraf att han alltil under sina fristunder uppehållit sig på ölkrogarne samt att han, då han i torsdags afton hemsändes af myndigheterna, innehade ej mindre än öfver 13 kronor i kontanter. Han har sagt sig skola söka arbete här, men då han erbjöds sådant, ville han ej mottaga det.
Sorgliga exompel på yrkestiggoriet skulle kunna framdragas bland vår egen befolkviog. Vi vilja endast nämna ett. Under sistlidne vinter försörjde sig en hel familj med tiggeri. – Mannen sände hellre sina barn kring staden än han sjelf arbetade, fast han är ung och frisk. Och att barnen voro hemma i konsten att andraga riktiga klagovisor, som kunde röra de lyckligare lottades hjertan, torde framgå deraf, att exempelvis matvaror hoptiggdes i sådan mängd, att familjen ej förmådde konsumera dem, ntan vräkte ut hela massor som svinmat på gård och sophögar.
Ja, så går det nog ofta till. Det är i de festa fall den falska nöden, som skriker mest, och det gäller, när man skall gifva, att göra det med urskilning. Annars löper man fara att lägga hyende under en last, som, om den fritt får utveckla sig, kan blifva till ett riktigt kräftsår för ett samhälle.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Dödsfall Elin Maria
Att vår lilla älskade dotter Elin Maria efter 4 dagars lidande stilla och fridfullt afled å Butreifs i Norrlanda den 24 Maj 1889 kl. 8,30 f.m. éfter blott 7 mån., 20 dag. lefnad; djupt sörjd och saknad af oss, en syster, samt anhöriga varder härmed deltagande slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Maria Johansson. Olof Johansson.
Prof. Es. 40: 11. Sv. Ps. 345, v. 5.
En blomma som slår ut sin knopp
Ej hunnit här att mogna.
I himlen, dit hon flyttat opp
Till alla Herrens före
Der står hon klädd i bröllopsskrud.
Vår lilla Elin är hos Gud.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60
Handel och Sjöfart.
Inkomna fartyg: Till Visby: 23 Maj, skonert Lars, Haltman, Lübeck, styckegods.
Utgångna: Från Visby: 23 Maj, skeppet Moya, Nilsson, Räfsö, barlast, — Från Kyllej: 20 Maj, skonert Hazard, Björklund, Danzig, sten.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Maj 1889
N:r 59