Månad: oktober 2023

Stockholm, 23 April kl.6 f, m.
Landshöfdingen, Visby.
Med djup smärta, som af alla Gotländingar säkert i högsta grad skall delas, underrättar jag att min högt älskade syster i natt kl. 12,45 fått befrielse från sina mångåriga lidanden. Döden inträdde utan all kamp, stilla som hennes lif varit.
OSCAR.

Till Konungen, Stockho!ms Slott.
Nådigaste, dyraste Konung!
Eders Kungl. Maj:ts och konungahusets smärtsamma förlust framkallar den innerligaste medkänsla, den djupaste sorg hos Gotlands hela befolkning, hvars vördnad, kärlek och tacksamhet den bortgångna furslinnans sällsynt ädla, hjertevarma personlighet i högsta grad vunnit och befästat under årtionden af oaflåtliga omsorger och rika välgerningar.
Underdånigst
Poignant.

Se der två telegram som idag på morgonen hafva växlats emellan Stockholm och Gotland, telegram betydelsefulla i all sin kortfattade enkelhet: det ena en broders känslor af sorg vid en älskad systers bortgång, det andra uttrycket af en hel landsändas saknad vid förlusten af en ädel furstinna, en varmbjertad personlighet, en menniskovän som få.
Roadan sedan tre år tillbaka ha prinsessan Eagenies krafter, aldrig synnerligen starka, befunnit sig i ett aftagande som tydde på ett snart slut. Med en kraftig vilja har hoa emellertid beherskat sjuk domen för att hvarje år anträda färden till sitt hem på Gotland, der hon trifdes så väl, der bon omkring endast såg tacksamhet och glädje både från stora och små; och der hon var fästad med trottikra minnens band.
Det var mot slutet af 1850-talet som konung Oskars enda dotter, lidande och svag, första gången kom till Gotland, hvars klimat snart nog visade sig utöfva ett märkbart gynsamt inflytande på heanes svaga kroppskrafter. Sedan hon några somrar tillfälligt tagit sin bostad på Läana strax söder om Visby, beslöt hon sig för att på allvar hit återvända hvarje år och utsåg då efter eget val och, som det påstås, efter mångas afrådanden plats för sin sommarbostad midt i villande skog, mellan berg, på hafvets strand och vid vågornas oaflåtliga, i sommarens tid merändels milda såog. Den dag i Juii 1862, då hennes Fridhem invigdes, var för forstinnan en glädjens dag äfven derntianan, att enkedrottning Josefiaa då var sin dotters gäst.
Här på sitt älskade Fridhem har prin-sessan Engenie tillbringat tjugusju somrar och derunder som gäster hos sig sett sin svägerska, hertiginnan af Dalarne, sina bröder (utom Karl) och sina brorsbarn samt sistlidne sommar äfven kronprinsessan jämte konungen och drottningen af Sachsen.
Men hon har dessutom der omkring sig talrikt sett nödens och lidandetsbarn, hennes varma menniskokärlek och lifliga intresse för folkupplysningen ha der gifvit henne rikt tillfälle att bygga sig varaktiga minnesvårdar. Så säger en skildrare:
I närheten af Fridhems park ligga de båda »Fritorpam», tvänne af prinsessan (år 1865) grundlagda och kärleksfullt underhållna barnhem, det ena för gossar och det andra för flickor. Båla dessa barnasyler äro förträffligt inredda med afseend» på såvä! de små skyddslingarnas som de tvänne lärarinnornas trefnad, samt omgifva af täcka trädgårdar. En gemensam slöjdverkstad är för dessa barnhem anordnad, Biaud de många porträttsamlingarne i prinsessans rum finnas ock fotografiska bilder af alla de barn, som prinsessan låtit och låter upp\’ostra, och om hvilka hon plär yttra, att de äro hennes familj här på Fridhem. — Ej långt härifrån, men åt ett annat håll, ligger det af henne (år 1869) stiftade »Hemmet för obotliga sjuka», och i Visby har hon sin (år 1863 grundlagda) »Skyddsförening» (för arbetsbehöfvande qvinnor). I nämda stad och i andra städer och bygder har hon, såsom bs:kant, gruudlagt och der understödjer hon välgörenhetsinrättningar af många slag, att icke tala om hennes frikostiga huldhet mot enskilda behöfvande, af hvilka kanske många nog varit ovärdiga hennes godhet. Så har välgerning blifvit hennes lifsgerning. Från sitt lilla hof på Fridhem, der hon är mera fri och suverän än vid det stora hofvet vid Milaren, ordnar hon oaflåtligt sina stiftelser. Hannes regeringsbestyr omfatta den späda och värnlöse, den sjuka och bvliade, sömmerskans arbetsflit och arbetslön, fiskarens båt och SE och äfven till re skydd sträcker sig hennes omsorger, Den fromma, blida svenska konungadottern har säkert erferit den sällhet, som Runeberg låter Rysslands mäktige kejsarinna önska sig i det hon utbrister:

»Ofta, ofta bar jag prisat deras lycka,
Som ett mindre rike styra.
Hvilken sällhet, att till alla kunna hinna,
Och en liten blomstergård af frid och lycka
Blott med bjertats vilja skapa.»

Men det var icke hennes mening att dessa välgörenhetsinrättningar skulle försvinna ur tiden med henne sjelf. Md furstlig — frikostighet har hon betryggat deras tillvaro genom testamentariska dispositioner, hvilka ensamt för barnhemmen på Fridhem lära uppgå till 240 tusen kronor.
Ej under derför att hennes personlighet alldeles särskildt kom att för provinsens folk te sig som Gotlands skyddspatronessa. Väl hörde man någon gång och icke utan skäl klagas öfver, huru det lismande hyckleriet, den sluga inställsamheten och den beräknaande förställningskonsten icke försmådde att draga allt för stora växlar på en gifmildhet, som hade kunaat bättre användas. Man hon var nu så en gång skapad, deana furstinna, med ett hjerta som icke visste af hvad det ville säga att neka, Och med furstar och furstinnor iallmänhet delade hon den vanliga lotten att så sällan få höra ett sanningens ord. Visserligen missleddes hon ofta och visserligen lemnades med gifmild hand understöd, der sådant aldrig bort ifrågakomma, men sådant utgör dess bättre blott de försvinnande undantagen. I regeln har prinsessan Eugenies välgörenhet fallit i en god och välsignelsebringande jordmån, vare sig man nu ser till hennes Eageniahem i närheten af hufvudstaden eller hennes många inrättningar af olika slag här på Gotland.
Derför sjöngo till Eugenias ära ungdomliga röster, när hennes porträtt, åstadkommet genom allmän insamling på Gotland, i Visby läroverks högtidssal år 1880 aftäcktos, följande ord af C.J. B n, helt visst uttryckaude allas känslor:

O konungadotter, så ädel och blid,
Bland minnen, för hembygden kära,
Vi fästa din bild, att för kommande tid
Bevittna vår tack och din ära!
Din ära är ljuf, ty med godhetens makt
Du vann den, och derför från trakt och till trakt
Ditt namn med välsignelse klingar.

Din furstliga krona, o! härlig den är,
Ty evighetsblommor den pryda,
Och porlor, som glänsa bland rosorna dor,
På torkade tårar de tyda.
All nöd, som du lindrat, all tröst, som du gaf
Åt sjuklingens läger — du uppbär deraf
En skatt, som ej tid kan förtära.

Ditt rike är tryggast bland riken på jord:
Omringad af kärlek du tronar.
Din stats-konst är tro på det eviga Ord,
Som varnar, hugsvolar, försonar, —
Tag mildt mot den hyllning, vi ärligt dig ge,
Må Fridhem dig lycklig än länge få se
I somrarnes ljufliga fägring !

Denna sista önskan gick i fullbordan endast under åtta år. Prinsessan Eugenle, som, ifall hon lefvat, i morgon skulle hafva ingått i sitt 60:e år, har blifvit sannspådd i den förutsägelse, hvarmed hon bjöd farväl vid sitt afsked härifrån i höstas, då hon tyckte sig liksom känna, att hon aldrig mera skulle återvända till Gotland.
Mon om vi alltså icke här vidare få se den blida furstinnans väna anlete eller höra hennes milda stämma, har hon både under sin lefnad och efter sin död sörjt för att hennes minne på Gotland skall lefva mansåldrar igenom i tacksam, kärleksfull hågkomst, ett föredöme i det goda för både hög och låg.
Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina föddes på Stockholms slott 24 April 1830, Det sinne för skön konst som varit ett utmärkande drag hos nästan alla konung Oskars ättlingar och hos dem utvecklats under den mest omsorgsfulla och vårdade uppfostran har hos prinsessan Enagenie visat sig på många sätt. Som skriftställarinna har hou framträdt med det biografiska arbetet Les princesses de la Sugde (1864; på svenska under titeln: Sveriges prinsessor) och med en öfversättning af R20s Korsets skola. De mest bekanta bland hennes kompositioner, hvilka utmärka sig för ren musikalisk stämning, äro qvartetterna Farväl och Aftontankar med ord af tonsättarinnan samt duetterna Till vågen och Die Glocken: Till hennes modelleringar höra bland annat kompositionerna En norsk hornblåsare, Svensk gardist, Tron samt åtskilliga Apostlar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 23 April 1889
N:r 46