Under senaste tillverkningsåret Okt. 1887—88 hölls inom Gotlands län endast ett bränneri uti gång, och uppgick det erhållna utbytet af sprit till 75,460 liter utaf 88, 4 procents alkoholhalt eller icke mindre än 2 procents högre styrka än föregående års tillverkning, hvilken gynsamma omständighet väl torde få tillskrifvas den alltmera fortgående förbättringen af arbetsmaterialierna. Förvandlad till normalstyrka eller 50 procents alkoholhalt vid + 15 Celsins, utgjorde den tillverkade spriten 133,346 liter, hvilket med nära 90,000 liter understeg föregående års tillverkning. Utaf hela landets tillverkning kom under året endast 0,41 procent på Gotlands län.
De till bränvinstillverknipgen använda råämnena utgjorde inom länet 546 kilogram råg och 19,180 kg korn eller inalles 19,726 kg spanmål samt 8,769 hektoliter rotfrukter. Till 1,000 liter bränvin åtgingo sålunda 148 kg spanmål och 66 hl rotfrukter mot 679 kg spanmål och 39 hl rotfrukter under föregående år. En högst väsentligt mindre användning af spannmål, synnerligast majs, och ett mot: svarande större bruk af rotfrukter somiråvara vid bränvinstillverkningen har alltså inträdt äfven i Gotlands län. Orsakerna härtill torde förnämligast vara att söka uti den åsatta majstullen samt uti det ringa pris, som betingats för potatisen, hvilken till följd af riklig tillgång och ringa efterfrågan synnerligast under vintern kan sägas hafva varit uti verkligt vanvärde. Dess pris uppgifves i medel tal hafva varit 1:19 kg för hektoliter mot 1:67 kr för hl under föregående år. Äfven & de öfriga råämnena inverkade det allmänna prisfallet, så att materialkostnåderna för en liter bränvin beräknas un: der året hafva uppgått till 9:47 öre mot 13:03 öre, föregående år.
Antalet rättigheter till försäljning af bränvin uppgick till 3 i staden och 7 på landsbygden eller 2 mindre för staden än under föregående år. Antalet inbyggare för hvarje rättighet utgjorde 2,250 i stad, 6,474 på landsbygden och 5,206 för länet i sin helhet, och har Gotlands län härigenom det minsta antalet r.ttigheter i fråga i förhållandet till folkmängden i stad, hvaremot försäljningsrättigheterna på landsbygden äro relativt talrika mot i öfriga län.
Försäljningsafgifterna uppgingo inom länet till 36,296 kr. deraf 32,279 kr. från Visby och 4,017 kr., från landsbygden, utgörande 5,000 kr. i minskning för Visby. Afgifterna från Visby bestodo af 9,000 kr. betingade och 22,248 kr. vinstmedel af bolag samt 1,031 kr. af andra innehafvare af rättigheter. Försäljningsafgifterna fördelades sålunda att 7,253 kr. tillföllo landstinget, 3,626 kr. hushållningssällskapet, 16,129 kr. staden, 2,806 kr. Jandsbygdskommunerna, 6,451 kr. statskontoret och 28 kr. åtgingo i provisioner. Utaf de till statskontoret från hela riket aflemnade afgifterna erhöllo genom fördelning efter folkmängden länets landsting 3,715 kr., hushållningssällskapet lika mycket eller 3,715 kr. samt landsbygdskommunerna dubbelt eller 7,431 kr. Visby stads andel utaf försäljningsafgifterna inom länet utgjorde 16,129 kr. 2,600 eller mindre än under föregående år.
Utskänkningsbolagets utgifter under året uppgingo till 320,116 kr. deraf 268,925 kr. i varor, 19,942 kr. i löner och hyror, och 31,248 kr. i afgifter och vinstmedel. Dessa siffror, som visa hvilka högst betydliga belopp går genom bolagen, vinna uti intresse, om sänsyn tages till de qvantiteter spirituosa, som bolagen försälja. Dessa utgjorde i Visby 12,367 liter varmrenadt och 106,949 liter kolrenadt eller kryddadt bränvin, 21,898 liter konjak, rom och arrak samt 13,427 liter likör och punsch eller tillsammans 154,641 liter spirituosa, utvisande en minskad omsättning sedan föregående år af 1,200 liter.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 November 1889
N:r 128
