Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Kyllej 5 Nov., skonert Fenix, Rubarth, Wismar barlast. — Till Slite 1 Nov., jakt Två Systrar, Herlitz, Gefle, Stenkol; 3 Nov. jakt Alvine, Strömlund, Femern barlast 5 Nov. skonert August, Nilsson, Hull, stenkol; 6 Nov.: skonert Berta, Österberg, Ljugarn, barlast; skonert Xenia, Carlsson, Liibeck, tomt fartyg, — Till Visby: 12 Nov., skeppet Moja, Nilssop, Grinsby, stenkol; jakt Maria, Hansson, Oskarshamn, siil; jakt Helena Friberg, Norrköping sill; skonert Robert, Andersson, Sunderland, stenkol. — Till Klinte: 4 Nov., skonert Fritjof, Afvelin, Kiel, galeas Margreta, Nyman, Kiel, skonert Augusta, Lundberg, Kiel, 5 Nov., skonert Lina, Pettersson, Wismar, alla i barlast; 9 Nov., skonert Salus, Larsen, Hangeund, sill. — Till Kappelshamn: 2 Nov., skonert Albion, Siltberg, Sundsvall, 5 Nov., skonert Favoriten, Hägvall, Wismar, 7 Nov., skonert Carl Johan, Pettersson, alla ibarlast; 9 Nov., skonert Alma, Gothberg, Helsingör, barlast samt sill: skonert Gustaf, Johansson, Flensburg, jakt Mina, Godman, Stockholm, båda i barlast; 11 Nov., slup Fritjof, Höök, Södertelje, murtegel. — Till Fårösund: 9 Nov., skonerskeppet Vega, Skoglund, Apenrade, barlast.

Utgångna: Från Visby: 10 Nov.: jakt Två Bröder, Sandelin, Klinte, barlast. — Från Slite: 2 Nov.: skonert Axel, Hellström, Danzig, kalksten, jakt Två Bröder Löfqvist, Stockholm, kalk. — Från Kappelshamn: 9 Nov., skon, Karolina, Pettersson, Stockholm, Kalk; 12 Nov., skon. Karl Johan, Pettersson, Stockholm, kalk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Passagerarelista.

Från Stockholm med Polhem 13 Nov.: kapten Bredberg, hrr Dahlman, Tornvall, Johansson, Lundberg, Pettersson, Lindström, Holt, Berndt, Karlström, Vickström; fru Hansson samt 13 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt (Länsfängelset).
Ransakning hölls i dag med häktade förre straffången Lars Magnus Fohlin anklagad för stöld hos bagare Vallin, derifrån han olofligen afvikit 21 Oktober, samt jämväl rörande ett ur som han fått till påseende af urmakare Broberg men ej sedan betalt.
Polisrapporten upplästes. Deri omförmäldes, att Fohlin hos bagare Vallin tillegnat sig dels diverse saker eåsom en piska, 1 yxa samt en fil, dels att han uppburit pengar för levereradt bröd hos Anna Eklund 19: 50; hustru Anna Sjöberg 3 kr. och hustru Gustafva Enberg 1: 50. Fohlin nekade för att ha uppburit några pengar. Hvad angick de andra sakerna hade han lemnat yxan som lån till fru Hallgren som sedan ej återlemnat densamma, piskan hade han kört sönder och sedan stoppat den i en vagn i vagnboden, filen hade han lagt på en hylla i stallet, Klockan hade han bytt med drängen Sandström i Roma och fått en gammal i stället samt 3 kr. 50 öro; detta senare hade han dock förlorat i skogen mellan Anga och Kräklingbo då det anstäldes jagt efter honom. Ur Vallins tjenst hade Fohlin afvikit emedan det »regnade så fasligt» den dagen då han gick sin väg, dels emedan han ej ville vara der längre derför att han trodde det skulle blifva kändt att han förut . varit straffad. Pengar hade han å sin lön förut uppburit 14 kr. 20 öre och på Iördagen ytterligare uttagit 4 kronor. Af dessa hade han dock betalt slagtare Öllander 2: 35 för en auktionsskuld.
Som vittnen hördes nu de ofvannämda brödförsäljerskorna. Fobhlin förnekade deras vittnesmål menande dem vara målsägnre och således ej kunde få vittna i egen sak. Pigan Selma Ölsson, i tjenst hos fru Hallgren, hördes äfven och förmälde att någon yxa hade ej lånats af den tilltalade.
Hustru Sjöbergs hörande afstod allmänna åklagaren ifrån tillsvidare emedan hon af samvetsbetänkligheter ej ville gå eden.
Den tilltalade är född 3 Nov. 1823 i Fole församling och senast hemmahörande i Gammalgarn; straffades första gången för stöld1845.
Målet uppsköts för anskaffande af prestbevis.

För lösdrifveri har af stadsfiskalen i dag häktats ofvannämde Fohlins broder, f. artilleristen Mårten Julius Fohlin, född 1831.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Landsbygden.

Tioårsfest. Förliden söndagsafton hade goodtemplarlogen å Klintehamn anordnat en fest i folkskolelokalen derstädes till minne af goodtemplarordens införande i Sverige.
Den talrikt besökta festen öppnades meå bön och sång, hvarefter skolläraren Lingström i ett kort sammandrag redogjorde för ordens införande i vårt land, huru den första logen, kallsd »Klippan», på initiativ af en energisk nykterhetsvän kommit till stånd samt huru orden genom inre och yttre strider utvecklat sig till den ståndpunkt, den för närvarande innehar.
Sedan derpå en Davids psalm afsjungits, uppträdde medicine kandidaten Berlin med ett sakrikt föredrag, hvilket inleddes medels ett populärt påvisande af betingelserna för matsmältningen och blodbildningen. Härvid framhölls födoämnenas olika karaktär af näringsoch värmebildande, samt skärskådades de tra ämnesgrupperna: kolhydrater, fett och ägghvita hvilkas bestämmelse är att värma och nära kroppen. För dessa är alkoholen främmande, och häraf leddes talaren logiskt in på frågan om spritdryckarnes närande och värmande förmåga. Undersökningen ledde derhän, att de voro onyttiga i bägge fallen. Värme kunna de visserligen framkalla, uppjaga och ur kroppen fördrifva på bekostnad af de värmekällor, som redan i kroppen förefinnas; men tillföra honom ett uns ar värme förmå de icke. Genom att reta nerverna förorsaka de en utvidgning af och en ökad blodtillströmning i de yttre, iotill huden liggande blodkärlen; häraf blir huden varm, likasom vid häftiga, på nerverna retligt verkande sinnesrörelser, och en örfil har liknande verkan. Men denna värme utströmmar nu genom hudens porer, och likasom en ventil af den heta ånga, som genom honom utströmmar, upphettas, så upphettas ock huden af den genom henne utstrålande värme, som kroppen göres förlustig. Alkoholen riktar alltså ej kroppsvärmen, utan beröfvar spritförbrukaren en värme, den spriten ej sjelf kan ersätta, men väl af en ökad mängd af verkligt värmebildande ämnen måste ersättas, om ej spritkonsumenten skall duka under. Att alkoholen icke är ett medel att rekommendera mot yttre köld, sökte talaren bevisa medels fakta, hämtade från expeditionerna i polartrakterna, dervid visat sig, att bruket af rusdrycker rent af varit dödsbringande, men förhållandet vore enahanda i tropikerna, och huru då kunna inbilla sig, att dessa drycker på mellanrummet hos oss skola vara af oskyldigare art.
Vid sjukdoms- och andru särskilda fall, då en hastig uppirifning af värme och kroppskratt påfordras, är alkoholens bruk berättigadt — icke såsom ett njutningsmedel i det dagliga lifvet. .
Mötet afslutades af skoll. K. Pettersson, som från socialmoralisk och kristlig synpunkt fäste uppmärksamheten på den solidariska ansvarighet vi såsom medborgare i ett politiskt och kristligt samhälle böra häfda, samt att bruk af sådant, som leder till missbruk och är en frestelse till olyckor och brott för svaga och lättsinniga karaktärer, sålunda af oss bör motarbetas i hvarje fall, som detta, då icke heller det måttliga bruket är till något egentligt gagn. Till sist nedkallades Guds välsignelse öfver nykterhetsarbetet.
Då loge sedan sattes, intogos några nya medlemmar.

Mårtenstiden härute på mellanbygden hafva vi festat på »Mårtensankor i st. f. på »Mårtensgås», ty gässen äro mycket tunnsådda i dessa trakter. Är ankan icke klassisk som gåsen, så smakar hon ej sämre för det

Mot folkets fruktan för vintern här det alldeles »åt skogen». De tåga på vedauktionen och »ropa» på pinnarne såsom gälde det guld. Skall denna vedfeber fortfara, så torde snart priset på skogens alster bestämmas pr kilo. Sudergutarne spå snar vinter; jag spår blida dagar, och kunde denna spådom blottt lifva hoppet hos någon frusen fysik så vore ändå något dermed vunnet.

Priset på fyrkarne står tämligen högt öfver allt härute, men maken till Hamraboarnes sågo vi aldrig, ty detta pris har hvarken rim eller reson. Men nu för tiden, då många arbetsföra söner och döttrar öfverlemna åt fattigvården. att till deras gamla orkeslösa fäder och mödrar afbörda deras tacksamhetsskuld ör en gång njuten kärleksfull uppfostran och vård, är det icke underligt att fattigvården varder dryg. Ett sådant onaturligt sjelfsvåld borde dock aldrig understödjas.

En dansk skonert har i dagarne uti s. k. Noreviken utanför ostkusten af Vamlingbo, intagit omkring 100 tolfter plank, tillhörande konsul Öfverberg i Visby och utgörande sista delen af ilandbergade lasten efter derstädes förliden höst förolyckade engelska ång. »Eskdale». Med ett jämförelsevis ringa arbetsmanskap lyckades det, tack vare det rådande behagliga vädret från land, att på omkring ett dygn utfrakta trävarorna till fartyget. Omedelbart efter intagandet af lasten i söndags afseglade fartyget till bestämmelseorten.

Ett våldsamt slag på munnen så att en tand utslogs erhöll en arbetare från en sydlig socken häromdagen af en sin granne för det han påpekade för denne olämpligheten af att förtära starka drycker, alldenstund han vid tillfället var tämligen »påstruken».

Ett egendomligt kringgående af lagen, har en person i trakten gjort sig saker till, alldenstund han, då hundskatt bief infördisocknen, »skickade» sin hund i väg till en slägting i en annan skattefri socken. Men när jagttiden kom »lånade» han åter hunden på några dagar och så åter i väg med honom blott för att slippa betala skatten. Vår man, som tyckte idéa var god, lär dock ej så oantastadt slippa ifrån saken.

Snö föll härstädes i söndags på morgonen i ganska riklig mängd, hvilken dock efter hand bortsmälte. Senare på dagen drog en ganska häftig hagelby öfver trakten. Under desenaste nätterna har här på söder rådt lindrig frost.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Från sjön.

— Ryska lastångaren Rabotnik, som för en tid sedan med last af trävaror strandade vid Östergarn och med stora bottenskador inbogserades till Stockholm och lossade lasten vid Beckholmen, har nu å Bergsunds slip reparerats och har börjat intaga lasten för att afgå till sin bestämmelseort.
— Skonerten »Juno», kapten Östberg på resa från Kiel till Sverige i barlast, grundstötte i onsdags eftermiddag vid Puttgarden, men togs flott af bergningsångaren »Helsingör» och seglade vidare.
— I lördags f.m. grundstötte å Norre Flint i Fintrännan vid Malmö norska barkskeppet »Hilda», kapten P. Pedersen, från Kristiansund på resa från Filadelfia med last af petroleum till Stralsund.
Ångaren »F. H. Kockum» anlände en timme efter grundstötningen till strandningsstället och sökte förgäfves draga fartyget från grundet, der det ränt upp med hela sidan.
»F. H. Kockum» återvände till Malmö för att hämta pråmar att deri lossa en del af lasten, hvarefter man hoppades att få fartyget flott.
— Ett stort barkskepp, som antages vara Arracon från Tönsberg, hade i fredags eftermiddag utan manskap drifvit i land vid Hammeren på Bornholm, Fartyget sönderelogs af sjön och dess last, som utgjordes af petroleum, har dels kastats på land, dels drifvit till sjös.
Om manskapets öde känner man ännu intet, men det antages, att det blifvit bergadt af en tysk ångare.
— Skonerten Lydia, förd af kapten Godeman, destinerad till Stockholm med last af oljekakor, har 7 dennes strandat vid Svanhalla, men åter kommit flott och af fiskare införts till Sandhammar. Ett flottans ångfartyg har från Karlskrona utgått för att dit inbogsera fartyget.
— Enligt ingånget telegram har engelska ångfartyget Bevjamin Whitworth, som för något mera än en vecka sedan strandade vid Signildskär på Åland, slagits i stycken och är totalt vrak.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

För inspektion

af landtmanna skolan hitkom i dag kapten Bredberg. Han har tillsamman med landshöfdingen besökt Hemse under dagens lopp.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Till lärarinna

vid Hafdhems församlings fasta småskola är utsedd från småskolelärarinneseminariet i Åmål 8 sistlidne Juni utexaminerade Matilda Karlsson från Tisselskogs församling af Elfsborgs län, född 8 Maj 1870. Medsökande voro: Beda Ingeborg Nilsson från Säfvareds församling, Skaraborgs län; Selma Matilda Arvidsson från Hasslösa församling, Skaraborgs län; Amanda Charlotta Elisabet Östholm från Sköfde och Johanna Maria Högström från Alfva, Gotland.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Fiske på rapphöns

hör väl till det mer ovanliga, men sådant inträffade dock i måndags morgse i Klintehamn. Det var vid 5-tiden på morgonen. Lockade af skenet från lyktorna ombord å det vid bryggan liggande ångfartyget Klintehamn kom en flock rapphöns om sju stycken flygande rakt mot fartyget med sådan fart, att de allesamman, med undantag af ett, som kom in på däck och der slog ihjäl sig mot ett stenblock, föllo döda ned i vattaet vid fartygets sida, der de uppfiskades af ångbåtens Kalle, som sålunda dagen efter jagttidens utgång gjorde sig en god fångst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Rörande vraket i hamnen

gjorde i går stadsfallmäktiges ordförande utom protokollet en interpellation till Hamndirektionens ordförande jämte en uppmaning att så fort som möjligt låta undanskaffa det såsom ytterst farligt för trafikerande fartyg.
Hamndirektionens ordförande upplyste att hamnmästaren fått order att så fort ske kan bringa vraket undan. Man hade emellertid först velat se om man kunde få ersättning härför af ägaren, hvilket visat sig ej vara fallet.
Det påpekades det orätta i att först försäkra sig om ersättning och sedan föra bort vraket.
Det stannade vid detta lilla meningsutbytd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Undersökning

har anbefalts rörande de i Gotlands Allehandas måndagsnummer omnämda vid Norrbys i Barlingbo timade tilldragelserna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131