Våra landsmän i Amerika.

Herr Harald Fegræus, son till ingeniör Ludv. Fegræus härstädes, vistas f. n. i de nordvestligaste staterna af norra Amerika, såsom landagent för något af de stora bolagen i dessa trakter. Herr Fegræus har derunder varit i tillfälle att upptäcka lemningarne efter mågon indiansk gränsstrid, hvilka fynd mycket sysselsatt tidningarne rundt omkring, Sh skrifver bland andra Fria Pressen:
För några veckör sedan meddelade Fria Pressen en berättelse om upptäckten af en del skelett Och indiankärror i nordvestern nära gränsen. Herr H Fegræus, hvilken är den, som gjort fynden, är nu i staden (Winnipeg) och har gifvit oss några närmare upplysningar i saken. Han förklarar, att lemningarne hittades icke i Wood Mountain, utan på norra sluttningen af Sourishöjden. Tre vagnar voro stälda så att de synbarligen tjenat till barrikad och det anfallande partiet hade haft sin ställning på höjden omedelbart ofvanför, men tycktes sedan ha dragit sig en smula åt öster för att bättre komma åt de angripne. Herr Fegreus och hans kamrater funno omkring 200 patronhylsor på de två ställen, der angriparne hade fattat post, så att det tyckes ha varit en lång och het strid. Utom de tre fullständiga skeletten fans der en mängd menniskoben äfvensom lemningarne af sex hästar; talrika kokkärl af tenn, alla rispade och bucklade af kulor, och åtskilliga yxor voro strödda öfver platsen. Att döma efter platsens utseende, hade ingen plundring ägt rum, hvilket ledde herr Fegræus på den tanken, att angriparne af hvita män, alldenstund indianerna icke skulle ha dödat hästarne, utan sannolikt plundrat de öfvervunnes lager. Kärrorna voro nästan öfversållade med hål efter kulor. De stodo tydligen som de hade blifvit lemnade efter striden och tycktes vara fallkomligt oskadade, men då en af nybyggarne, som tänkte, att han skulle kunna använda dem, började röra vid dem, föllo de i stycken, och den landtmätarkår herr Fegreus tillhör, hade tillräckligt med ved af dem under en hel månad. Herr Fegraus fann bland annat åtskilliga ????on somliga till hälften stoppade med tobak. Men det mest intressanta och sannolikt mest vigtiga fyndet, enär det kanske kan ge upplysningar om striden, var en smal bräda omkring en fot lång samt tre och en half twm bred, på hvilken voro inristade öfver trettio indianhieroglyfer, indianer, bufflar och hästar. Enligt denna skrift, synes det\’som om stammen befunnit sig på jagt och hade fått stort byte, då den mötte en fiendtlig stam, med hvilken en strid uppstod, hvari dödades sju man. Schifferskriften har råkat blifva bränd i nästan två delar vid någon prärien, och den förstörda delen gör något afbrott i historien. Så mycket är emellertid säkert, att den lilla stammen blifvit utrotad och deras lik lemnade till förruttnelse der de föllo.
Herr Fegrams är medlem af ett geografiskt sällskap i Stockholm och har till stor del förtjensten af upptäckten utaf minnena från den. na sista gränsstrid. Han ämnar försöka att få hieroglyferna på brädan uttydda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

På vakans

ha satts båtsmansroten inom Gotlands första kompani nr 61 Lifman och inom andra kompaniet nr 59 Gardelin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Till ordförande

ha utsetts: i Hejde soekens fattigvårdsstyrelse Johan Thomsson, Skogs; i Visby norra landsförsamlings kommunalnämd lendtbrukaren M. F. Gahne, i Hörsne med Bara sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse P. Andersson, Bunna, i Stenkumla sockens kommunalnämd hemmansägaren Job. Gardell, Martille, samt i Träkumla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Olof Ansin, Kue.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Visby telefonförening

utsänder i dagarne ny katalog, den nionde i ordningen. Sedan den förra utgafs i Oktober 1888 har telefonabonnenternas antal ökats från 149 till 162. Antalet med nätet förenade apparater var 1888 202 samt var 31 Dec. 1889 230, alltså en ökniog under ett år af 28 apparater. Samtidigt hade ledningarnes hela längd stigit från 425 till 829 kilometer eller nära nog dubbelt. För att klärt se hur raskt vårt telefonnät utvecklat sig, behöfver man blott påminna om att 1882, det första året, utgjorde ledningarne 22,5 kilometer. Den hastigaste utsträckningen har nätet tagit sedan år 1885.
Under fjoråret expedierades 243,807 samtal mot 205,065 under år 1888. Största antalet var under Maj månad med 26,929 och lägsta under Februari med 15,537 samtal. Högsta antalet samtal, som hittills förekommit på en dag, 1,325, expedierades 29 April 1889. År 1888 var motsvarande antal 1,152, 30 April.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Hr V. E. Lennstrand

har till justitieombudsmannen 13 d:s låtit ingifva en skrift, hvari han till beifran anmäler hurusom borgmästareembetet i Visby, enligt en af borgmästaren Een undertecknad resolution, förbjudit honom ej allenast att hålla anmäldt föredrag öfver yttrande- och församlingsfrihetem utan äfven att vidare hålla föredrag i nämda stad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Om aflidne kapten Gyllenhammar

skrifver G. H. T.
Hav afled efter endast få dagars ejukdom, som började med influensa och öfvergick till lunginflammation. Den aflidne, som var född 1828, tog officersexamen 1846 och blef, efter fullgjord gradparsering vid Svea lifgarde, un: derlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring 1847, Inom denna kår avancerade han till kapten och kompanischef, hvilken befattning han innehade till 1881, då han erhöll afsked med pension.
Från 1867 till 1875 tjenstgjorde kapten Gyilenhammar dessutom som förrådsförvaltare vid kronans förråder i Visby. Från sistnämda år har kapten G med familj varit bosatt i Göteborg och sysselsatte sig med landtmäteri der i trakten.
Den aflidne, som var en särdeles öm och god familjefar, sörjes nu af enka, född Berggren, fyra söner och en dotter, gilt med ingeniör E. HEogvall, bosatt i Nordamerika. Äfven inom den talrika vänkrets, han genom sitt vänsälla väsen vunnit, skall Viktor Gyllenhammar minnas med saknad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Öfverlotsen i Visby

är enligt Lotsverkets nya stat för 1890 uppflyttad till samma aflöning som öfverlotsarne i Kalmar och Norrköping.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Gotlands jernvägs trafikinkomster

för sistlidne December månad, jämförda med intägterna under motsvarande månad de nio föregående åren, utvisa:

Totalinkomsten under år 1889, jämförd med helårsinkomsten under samma antal år, visar:

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Genom offentlig och frivillig auktion

som fredagen den 31 innevarande Januari från kl. 9 f.m. förrättas å Mafrids i Vestergarn, kommer i anseende till hemmanets försäljning och herr J. O. Nordlöfs afresa från orten, till den högetbjadande försäljas all lösegendom såsom silfver-, koppar-, jern- och blecksaker, glas, porslin, träkärl, sängkläder och linne; möbler såsom en turkisk divan med stolar, skrif-, spel- och nattduksbord, 1 schiffonier, en skänk, 1 isskåp m. m.; kör- och åkerbruksredskap såsom 1 bättre ressläde, kälkar, vagnar, klög-, krok- och jeropionharf var, ved- och foderbäckar, vänd- och spetsplogar, vindmaskiner och hackelsemaskiner; kreatur såsom 1 par oxar, 1 tjur, 1 qviga, 12 st. får, samt omkring 40 st. höns, 1 parti råg, utsädeskorn, hvetemjöl, blandsäd och potatis, 1 parti foruved och ett bisamhälle m. m. som icke så noga uppräknas, oeh lemnas åt godkände inropare anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande Augusti andre betale kontant eller vid anfordran.
Rofvalds i Eskelhem den 15 Jan, 1890.
Efter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8

Dödsfall Hans Patrik Westöö

Tillkännagifves att Gud, den allsmäktige, i sitt allvisa råd bahagat hemkalla vår innerligt älskade son Styrmannen Hans Patrik Westöö, som efter en kort sjukdom afled i Jacksonville i Nordamerika den 28 sistl. December; 28 år, 17 dagar gammal.
Djupt sörjd och saknal.
Visby den 16 Januari 1890.
Emma Westöö, Oscar Westöö.
f. Sturtzenbecher.

2 Sam.-B. 12: 22, 23. Sv. Ps.-b. 489:3.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8