Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 4 April, skonert Ellen, Hansson, Helsingborg, koks; 5 April, skonert Augusta Maria, Löffler, Stockholm, koks och jern; 6 April, jakt Karolina, Olsson, Fårösund, trävaror; galeas Apollo, Carlström, Malmö, guano; skonert Lucinda, Hansson, Kiel, barlast. — Till Klinte: 2 April, skonert Karl Joban, Fisch, Neustadt, barlast; skonert Aktiv, Hansson, Eckenförde, barlast.

Utgångna: Från Visby: 3 April, jakt Maria, Hansson, Åhus, slipers; 5 April, skoKonfidentia, Schultz, Kiel, trävaror; 9 April, skonert Karl, Ahlqvist, Neustadt, trävaror; skonert Emelie, Lyberg, Göteborg slipers. — Från Klinte: 1 Apel, jake Två Bröder, Sandelin, Rostock, skonert Fritjof, Afvelin, Schlesvig, trävaror; 2 April, skonert Laura, Söderström, Neustadt, alla med kalk och trävaror.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Stöld af minderåriga. Af allmävna åklagaren voro på angifvelse af smeden Almqvist instämda gossarne Hugo Jakob Klasson och Gustaf Emanuel Smitterlöf samt deras föräldrar arbetarne J. F. Klaseon och G. Smitterlöf; för den senare instälde sig hustrun. Gossarne hade enligt bekännelse inför stadsfiskalen 3 sistl. Januari i Almqvists smecja vid Skeppsbron tillgripit diverse jeroskrot hvilket de sedan sålt till handl, Åx. Sjöström för 70 öre; pengarpe hade de sedan gemensamt förskingrat. I smedjan hade de inkommit på så sätt att Klasson genom ett förut söndrigt fönster inkrupit och derefter öppnat för den andre. Det stulna som af Alaq vet förut värderats till 2 kr., nu till 1:50, hade han sedermera återfått och handl. Sjöströn skulle också ha fått utjs se 70 öre.
Klasson är född 1876 och förut dömd till aga i hemmet. Smitterlöf är född 1878. Åklagaren yrkade att Klasson måtte intagas å vårdanstalt och Smitterlöf agas i hemmet.
Gossarne dömdes att med aga i hemmet rättas.

J. A. Malmborg mot P. A. Johansson, I går gälde det att tvänne förut hörda vittnen Teresia Kahlqvist och Anna Lindqvist skulle vidare höras, men då de förklarade att de ej hade något mera att tillägga eller annorledes kunde afgifva sina vittnesmål än som förut skett yrkade Malmborg att de måtte med ed stadfästa sina vittnesmål. Vittnena hade som bekant af religiösa betänkligheter ej velat gå edev. Etter öfverläggning beslöt rätten att då målsäganden förut efterskänkt eden för vittnena, de ej nu kunde ådömas dertill, Malmborg anmälde missnöje mot detta beslut.

Utslag afkunnades i går i det långvariga målet J. A. Malmborg kontra P. A. Johansson.
I målet mot Johansson, der Malmborg angifvit denna för att ha slagit hans hustru dömdes Malmborg att plikta 10 kronor för falsk angifvelse samt att ersätta Johansson med 15 kronor för inställelse jämte lösen af protokoll samt i målet mot Johansson om våld dömdes Malmborg att böta 5 kr.för falsk angifvelse. I Jobanssons mål emot Malmborg om ersättning m, m. samt för att ha skjutit en Johansson tillhörig katt kunde, då Malmborg tfriat sig med ed kär. ej ådömas ansvar.

Till förmyndare för aflidne arbetaren N. P. Johanssons minderåriga barn förordnades hemmansägaren N. Johansson, Odvals i Linde.

Till god man för timmermannen Adolf Bäckström och hans hustra hvilka vistas i Amerika utsågs skomakaren Karl Eklund.

Södra häradsrätten. (8 April).
Angående barnaföda hade Johanna Eskelin instämt båtsmannen Zackarias Hallström.
Svaranden nekade gerom ombud till faderskapet åt kärandens barn. Målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet, då svaranden skall iakttaga personlig inställelse.

För oloflig jagt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes, instämt J. O. Lindström, Vamlingbo. Svaranden nekade att ha skjutit harar å ärandens mark, och påstod föröfrigt käranden obehörig föra talan i målet, då han utarrenderat sin jagträtt. Detta bestred käranden och målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet.

Det skogsruss, som kapten Hj. Bolin å Suderbys köpt af Oskar Bokström var i går åter föremål för häradsrättens behandling. Svaranden, nu personligen tillstädes, uppgaf, att då han köpte hästen af Bokström, denne visserligen ej uttryckligen sagt, att baggen var inkörd, men yttrat, att svaranden genast och utan vidare kunde köra från Hemse till Suderbys med hästen, hvilket svaranden ansåg vara detsamma som den vore inkörd. Vore den det, skulle 65 kronor betalas, annars 50.
Käranden bestred allt detta. Några 50 kronor hade ej varit tal om, och dessutom kunde kapten Bolin mycket väl sjelf ha förstört hästen efter köpet.
Svaranden anhöll att som vittnen få höra landtbrukaren O. Knudsen, Myrungs i Linde, samt arrendatorerna J. Å. Karlsson och J. Nilsson. Något jäf hade käranden ej mot dessa, men han ansåg det alldeles obehöfligt att höra några vittnen, ty enligt hans förmenande var saken fullt utredd.
De hördes emellertid. Hr Knudsen berättade, att han varit närvarande då köpet gjordes upp på bröderna Bokströms kontor, 65 kronor skulle hästen kosta och O. Bokström hade sagt att den genast kunde köras; han sade sig ha sjelf kört den många gånger. På fråga, om Knudsen hört aftalet om 50 kronor, i fall hästen ej vore inkörd, svarade vittnet, att det visserligen föresväfvade honom något dylikt, menu han kunde ej ta det på sin ed.
Han hade ej så mycket fäst sig vid hvad hr Bokström sagt, enär han funnit, under de många år han handlat med Bokströmarne, att de alltid ljugit för honom, men sedan de krånglat vanligen blifvit medgörliga.

Alfred Karlsson tog på sin ed att hästen var omöjlig att köra. Den vore istadig, gick ej framåt mer än omkring 100 fot omsänder, Om man, då den stannat, åter vill ha den i gång, får man stiga ur och leda den, då den åter går en bit. Vittnet hade en natt väckts af kapten Bolin, som då kom åkaude från staden. Kaptenen var då alldeles uttröttad efter arbetet med hästen och vittnet fick taga vid. Man hade behöft 3 timmar att köra vägen från Vible backe till Suderbys.
Vittnet Karlsson ansåg hästen oinkörd. Den gick ganska bra framåt, då man ledde den i hufvudet; annars gick den baklänges.
Efter vittnenas hörande föreslog käranden Bokström förlikning på vilkor att sjelf betala sina rättegångskostnader, om svaranden gaf 65 kronor för hästen, hvarpå svaranden ingick,

I ärekränkningsmålet mot landtbrukaren T. Hellerström dömdes postmästaren A. Lövgren å Klintehamn att med ed fria sig från åtalet för att ha kallat käranden hästskojare, och hänvisades Lövgren till själasörjaren för att erhålla nödig undervisning om edens vigt och betydelse.

För hotelser mot fjerdipgsmannen V. Vahlberg under tjensteutöfning dömdes J. Jakobsson, Butrejfs i Alfva att böta 40 kronor.

För olaga utskänkning af vin dömdes O. Bokström att böta 25 kronor.

Att med ed fria sig från faderskapet till Olivia Olssons barn dömdes drängen Edvard Lindgren, När.

Norra häradsrätten. (8 April).
I tre ärekränkningsmål meddelades utslag :

Alfred Hellströms hustru Lisa Hellström, Helge i Stenkyrka dömdes att böta 100 kronor för det bon yttrat mot hemmansägaren i Stenström, att denne stulit saltadt hästkött.

Arbetaren Teodor Hellgren, Utbunge i Bunge, dömdes att böta 50 kronor derför att han utspridt ett rykte att skräddaren Johan Ekelöf, Fårösund, öfvat otukt med 60-åriga svagsinta Katarina Barkander från Fårö.

Drängen Oskar Olsson, Råby i Hejdeby, dömdes att med ed fria sig från att ej ha framkastat beskyllning, att pigan Anna Sandbom, Suderbys i Bro, olofligen tillegnat sig skinn från Karl Holmberg, Ytlinga i Bro.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Landsbygden.

Södra Gotland, 7 April.
Stöld. Hamratjufvarne, åtskilliga gånger förut omtalade i denna tidning, ha nu åter visat prof på sin långfiograde förmåga, i det att de från en landtbrukare å Lilla Sindarfve nyligen tillegnade sig ett parti lingarn, som i närheten af bostaden var uthängdt tilljtorkning. Någon bestämd visshet om hvem, eller hvilka, som föröfvat stölderna, har man ännu icke lyckats erhålla, dock tyckes detsom tjufvarne (ty efter alla omständigheter att döma äro de åtminstone tvänne) äro väl lokaliserade i trakten.

Vårsådden af hafre har å enstaka platser under sistförflutna veckan härstädes tagit sin början. Håller väderleken sig fortfarande gynsam, tager jag för gitvet att sådden blir allmän i depna vecka pålde högländta åkerjordarne.

Skenande hästar. Då en landtman från en af öng sydligasfe socknar sistl. påskafton var på resa norrut, skyggade hästarne plötsligt och råkade i sken, dervid skjutsbonden, som blott hade s. k. slåvagp med ett bräde på, störtade hufvudstupa af skjutsen i landsvägen, dervid han erhöll djupa sår i hufvudet och fick en lindrig kontusion å ena foten. Sedan de skrämda djuren fortsatt vägen fram omkring 50 meters längd, lyckades det dock den sårade körsvennen, som alltjämt släpade efter hållande i tömmarne, att hejda fr samt med tillhjelp af tillskyndande personer få rätt på gina tillhörigheter och inkomma på en der bredvid belägen bondgård, der han erhöll en tillfällig omvårdnad för sina sår, hvarur blodet ymnigt flödade. Efter en stund fortsattes åter resan till läkaren som pålade förband på de skadade ställena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Från sjön.

— Skon. Felix, kapten Gardell, ankom idag till Neustadt; allt väl.
— Tyske haveristen Thea, hvars bergning på sydöstra Ölands kust och derefter inbogsering till Oskarshamn af dykeriångaren Neptun vi förut omnämt, kommer att vid dervarande mekaniska verästad undergå reparation, som tog sin början sistl, torsdag. De största skadorna å ångaren äro befintliga å babords sida och 23 st. nya plåtar koama att insättas, hvarjämte 15 st. gamla skola riktas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Under Mars månad

ankomna, vid Visby postkontor qvarliggande bref:
Andersson, Em, Laur., herr; Anudresen, Christine; Bngtsson, A. herr; Carlsson, C. G. herr; Carlström, O. N. herr; Erikson, A.; Ekelund, R. Esqv.; Firma Forbrugstoreningen; Förbruksföreningen, lösen 20 öre; Lindblom, N. J. herr; Lindbom, OC. G. Postanvisning från Eagland; Lundström, J. M. monsieur; Magnusson, Fr., Medicine kaudidat; Odin, J. N. herr; Pettersson, Alex., Merchant; Seeger, Pastor, lösen 5 öre; Sjulander, C. A., herr; Siggelin, N. Styrman; Sellman, J. E. Kapten; Stenberg, Marie, Postanvisning från Amerika; Söderlund, Matthias, skräddare; Thoroström, N. P. herr; Vallin, P. L. Styrman, en rekommenderad försändelse; Öberg, Erika, frökenv, retur fr. Helsingborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Ett språng från vågbrytaren

blef annandagen på f. m. slutet på en äktenskapstragedi härstädes, i det gevärsmeden Klas August Andersson då gjorde slut på sitt lif genom att hoppa i sjön.
Andersson hade en längre tid lefvat i oenighet med sin hustru, hvartill svartsjuka lär varit första upphofvet. Han hade ofta misshandlat henne, så att hon flere gånger måst taga sin tillflykt till stadsfiskalen med klagomål. Äfven af presterskapet hade makarne erhällit varningar. För omkring ett år sedan reste hustru Andersson tilt Stettin i afsigt att öfvergifva mannen, men kom dock snart tillbaka.
Förhållandet makarne emellan blef allt värre. Mannen fortfor att under rusets inflytande misshandla henne. Slutligen för några dagar sedan uttog hon stämning på mannen till härvarande rådhusrätt med yrkan om äktenskapsskilnad.
Målet skulle ha förekommit igår.
Sedan detta var gjordt vågade hustrun ej längre stanna i hemmet, utan begaf sig långfredagsmorgonen jämte sina 2 barn ut till slägtingar vid Österby. Andersson sökte under fredagen och lördagen skaffa sig en sakförare, men då detta ej lyckades, hade han blifvit ytters ursinnig samt yttrat att han aldrig skulle stå inför rådhusrättens skrank.
På lördags f. m. köpte han en revolver jämte patroner och hade till personer yttrat att hans mening var att mörda hustrun. Om denna mannens afsigt underrättades hustrun, hvilken då ej längre vågade stanna i sitt tillfälliga hem vid Österby, utan påskdagsmorgonen kl. 6 med sina barn begaf sig ut i skogen.
På f. m. kom Andersson åkande ut till Österby, men då han erfor att hustrun ej stod att träffa, vände han åter och inkom till staden vid 6-tiden på söndagsqvällen — Tillsammans med en bekant dracks senare på aftonen åtskillig spirituosa hemma hos Andersson.
På annandagsmorgonen hade Andersson sändt bud på snickare Tiljander, i hvars hus kan bodde, sagt sig vara sjuk och bedt honom hämta en prest. Tiljander hade dock sökt tala förnuft med honom och fick honom slutligen att följa med upp till sin bostad der kaffe dracks och frukost åts. Vid 11-tiden lemnade Andersson Tiljanders bostad, hvarvid Andersson ej var det ringaste rusig, samt gick att söka en f. d. betjent Nilsson, i hvars sällskap han begifvit sig nedåt hamnen och in till värdshusidkaren P. F. Andersson. — Derifrån hade Andersson och Nilsson gått utåt hamnen förbi kasernen, men der hade Nilsson stannat för att samtala med några bekanta, då Andersson ensam gått ut på vågbrytaren.
Utkommen dit hade han gått några slag fram och tillbaka, hvarpå han plötsligt störtat sig i vatthet.
Huru härvid tillgått äfvensom hvad som inträffade under den döda kroppens upptagande, framgår af det förhör, som i dag inför stadsfiskalen hållits med maskinisten Lindström och fiskaren Nygren.
Maskinisten F. A. Lindström å »Tjelvar» hade kommit från Sofia och gått genom badhusparken söder om badbuset, då han plötsligt fick se en karl med armarne sträckta öfver hufvudet störta sig framstupa i vattnet ut från pirbufvudet. Han hade kastat sig utåt sjön, Hr Lindströms hustru som var i mannens sällskap, hade en stund sett mannen gt fram och tillbaka på vågbrytaren, Hr Lindström hade hört honom ropa två gånger, då han genast sprang ned till bryggan för om Sofia, fick fatt i fiskaren Nygrens båt, hvari ban jämte Nygren och ett par andra personer genast rodde ut åt det håll der mannen försvunnit. Då de fraamkommo var han sjunken, ungefär 3 famnar från vågbrytaren. På fråga om Lindström ansåg, att Andersson fallit i af våda, svarade han, att det ej så såg ut, euvär han gifvit sig fart.
Innan de med båten nådde honom, hade bud sändts till briggen Norrbotten för att få låna en båtshake. Befälhafvaren på Norrbotten hade först förgäfves sökt få fatt i Andersson med båtshaken från vågbrytaren, men nådde honom ej. Så snart de fyra i båten fingo syn på kroppen, som låg under vattnet, hakades båtshaken fast i kläderna och Andersson drogs upp, men kunde ej halas upp i båten genast utan bands en näsduk om munnen på honom, När han sedau kom in i båten lades han på en toft och rullades, då mycken fradga kom ur mun och näsa.
Eftersänd läkare hade emellertid efter en 10 minuter ankommit och började genast arbeta med kroppen, som vid upptagandet i vattnet syntes utan alla tecken till lif.
Fiskaren Nygren hade ej sett, när Andersson föll i, men varit med och tagit upp honom jämte Lindström, arbetaren Palmgren och en obekant sjöman, och hade dervid tillgått, så som hr Lindström berättat.
Så snart de fyra männen fått Andersson i land vid bryggan i inre hamnen, begynte de mest energiska ansträngningar för att om möjligt få lif i kroppen, men den var och förblef ett lik. Revolvern hade han i fickan. I anskaffad skjuts fördes den döde till sitt hem.
Att Anderssons förtviflade gerning var öfverlagd, framgår deraf att han, som nämts, till flere personer yttrat att han ej skulle upplefva rättegångsdagen. Snickare Tiljander hade han bedt »taga vara på Albin», Anderssons ena barn, samt sagt »att om söndag skall du vara snäll och ställa till en hederlig begrafning efter mig». Ölutköraren Krusell hade äfven inbjudits till begrafningen.
Andersson, hvilken för en del år sedan hitkom som sjukvårdssoldat, var född 1851 i Jönköpings län samt hade varit gift i 8 eller 9 år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Till tjenstgöring

vid nedanstående regementen och kårer under innevarande års möten ha ur Gotlands infanteriregemente beordrats:
Till Första Lifgrenadierregementet kapten von Gerber och löjtnant Christorsson; Andra Lifgrenadierregomentet löjtnant Bergenström och underlöjtnant A. Falk; Uplands regemente löjtnanterna Gyllencreutz och Köhler; Södermanlauds regemente kapten Lindbohm, löljtnanterna Sellergren och Cederblad; Helsinge regemente löjtnant H. Söderberg; Vestgöta Dals regemente kapten K. A. Olsson; Nerikes regemente kapten Ek, löjtnant Slettengren och underlöjtnant Sylvan samt till Vermlands fältjägarekår kapten Vestöö.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Infästen

beviljade stadsfullmäktige igår på ansökan af hustru K. K. Johansson, arbet. Otto Nilsson och f. handl. O. J. Myhrström.
Byggmästare H. J. Lindgren hade hemstält om upphäfvande af de för tomtens användande hinderliga inskränkningar i hans infäste & Adolfsberg, hvilka af fullmäktige gjorts med hänsyn till genomförandet af den tillämnade stadsplanen, då en ny gata skall framdragas öfver tomten. På tillstyrkan af drätselkammaren biföllo stadsfullmäktige denna hemställan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Sällskapsspektakel

gifvas om fredag och söndag å stadshotellet af sällskapet U. D. Dervid uppföras Mélesvilles gamla goda komedi »Sullivan» samt Aug. Säfströms glada skämt »En konto rist som är kär».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Östra grafvarne

som hittills varit upplåtna till skjutbana för jägaregillet komma, sedan gillet uppsagt arrendet, ieke att utarrenderas till betesmark för att der verkstälda planteringar icke må skadas i sin utveckling.
Ansökan om pension från hamndirektionens förre sekreterare hr W. Byström beslöto fullmäktige igår afslå, då icke stadens tjenstemän, icke ens de ordinarie, hafva pensionsrätt, och föregående liknande framställningar afslagits.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53