Dag: 5 december 2023

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 24 April.
Misslyckade »spekulationer»! Genom ett djerft grepp försökte en hemmansägare från en sydlig socken häromdagen att skaffa sig litet spiritvaror. Mannen erhöll efter begäran några liter af nämda vara å härvarande minutering, hvilket han bad skulle få qvarstå medan han i grannskapet uträttade ett ärende, då han vid afhämtningen ville betala varan, samt aflägsnade sig. Om en stund, då flera personer församlats i lokalen, kom mannen mycket varsamt inkrypaude genom dörren och lyckades obemärkt af förestånderskan tillgripa sina flaskor och aflägsna sig utan att betala, glad i hågen styrande kosan åt hemmet under flitigt anlitande af sin billiga nektar. Men fröjden blef kort. Förestånderskan saknade snart flaskorna och fick genom qvarvarande personer upplysning om hvem »afhämtarem» var, hvarför bud gervast sändes till mannen att ofördröjligen uppgöra saken för undvikande af kollision med rättvisan. Mannen infann sig ock dagen derpå, hotande och vred öfver beskyllningen, men då hans argument ej bjelpte, föll han till föga, bekände sitt brott och genom att betala varans »fulla» värde nedtystade saken, Så ändades dea »illusionen».
Samme man försökte äfven i en salnbod, för kort tid sedan sin färdighet. I något ärende utkommen i packboden fylde han sina många yttre och inre fickor af en mängd der uppstaplade kaffekoppar af ett dyrbart och vackert porslin. Men denna gång kade han uppgjort räkningen utan — bokhållaren. Denne, en slug och vaksam herre, märkte vid mannens inträde i saluboden att fickorna voro ovanligt fylda, hvarför han af en »händelse» vidrörde den ena ytterfickun, då en kopp stjelpte ur och krossades mot golivet. Tillfrågad om dess åtkomst kunde mannen ej gifva någon nöjaktig förklaring, hvadan en invasion i fickorna blef nödvändig, hvilka visade en fylnad af tio kaffekoppar utan fat. Med en duktig skrapa slapp han denna gängen ifrån sitt tillgrepp.

Sträng husbonde. En tjensteflicka på söder hade efter att en längre tid varit sjuk och sängliggande häromdagen uppstigit och begifvit sig ut på gården att inandas den rena vårluften, då hon af en händelsevis förbigående grannqvinna tillfrågades om helsan. Dervid utgick flickan på landsvägen och aflägsnade sig med grannqvinnan ett stycke. Husbonden, som från sitt rum observerade de båda pratande och hade ondt samvete, misstänkte att flickan omtalte sin behandling under sjukdomstiden, skyndade snabb som en hjort till de båda qvinnorna och fattade flickan i kalufven, samt började under oqvädinsord obarmhertigt skaka och misshandla den stackars sjuklingen. När den andra qvinnan förehöll husbonden det grymma i hans handlingssätt råkade han i formligt raseri och gaf den tilltalade en väldig knuff under bröstet och en dito under hvardera kinden, så att hon i landsvägsdiket gjorde flere kullerbyttor. Att flickan efter sådan behandling genast uppsade till flyttning är lätt begripligt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Från sjön.

— Briggen Katy och Hanna, kapten N. Andersson, på resa från Malmö till Sundsvall med last af murtegel inkom till Karlshamn i söndags på morgonen med bräckt stormast efter att hafva varit utsatt för svårt väder, hvarunder hela storriggen så när gått öfver bord.
— En ångare från Cardiff har strandat under så mystiska omständigheter att myndigheterna derstädes ansett sig skyldiga att häkta fiere arbetare, hvilka misstänkas ha åstadkommit missvisning å fartygets kompass, såsom hämd derför att de icke anlitats vid fartygets inlastning, telegraferas från London.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Nykterhetsföredrag

hölls igår afton i härvarande Nationalgoodtemplars ordensbus af den bekante talaren F. O. Nygren från Nerike. Till text valde talaren Salomos ordspr. 23 K. 19, 20, 21 v. Med ledning af denna text, betraktasåsom ämne den fattigdom, som dryckenskapen medför: såsom hur ynglingar genom dåliga sällskaper förledes att dricka och genom att fortsätta förlorar karaktären. Vidare anmärktes huru rusdryckerna förstöra förtroendet och aktningen, samt hur förståndet genom alkoholen förmörkas, så att mången utför sådana handlingar som han får ångra för hela sitt lif. Botemeålen häremot, sade talaren, äro att hörsamma den vännen, som säger mina son, min dotter gif mig ditt hjerta. Vidare att ingå i en nykterhetsförening och der aflägga ett löfte att aldrig för tära starka drycker. Mången har genom de anförda medlen blifvit räddad, mången tår aftorkats och mången nöd stillats. Talaren uppmanade de närvarande att ingå bland nykterhetsvännerna och attsedan alla som en man kämpa mot det onda och för det goda så att alla må lefva lyckligt och dö saligt. Föredraget åhördes med stor uppmärksamhet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Transport

från kaptensbeställningen i Gotlands infanteriregementes reserv till enahanda beställning i Dalregementets reserv har beviljats regementsintendenten vid Dalregementet O. E. Rosell.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Erkänt

har k. m:t hr Edvard Cramér såsom britisk vice konsul i Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Grottfynden vid Stora Karlsö.

Riksantiqvarien Hildebrand höll vid antropologiska sällskapets sammankomst föredrag öfver de märkliga fynd, som på senaste tid gjorts i grottan på Stora Karlsö.
Då för några år sedan genom tidningarna den underrättelsen spriddes, att åtskilliga vigtiga fynd gjorts på Stora Karlsö, och d:r Kolmodin i Visby på anmodan började underkasta dessa en omsorgsfull granskning, kunde man ej tro, att de härstammade från så särdeles aflägsen tid. Att lemningar efter menniskor påträffades i en grotta är i och för sig intet bevis för hög ålder, ty grottor kunna äfven i senare tid hafva varit tillfälligtvis bebodda. Egendomligt skulle det ock vara att träffa spår från menniskans tidigaste uppträdande på en så liten ö. Gotland har under de geologiska perioderna genomgått många växlande öden; under den förglaciala tiden låg det på hafsbottnen, höjde sig derefter och sjönk åter. Sedan var det två gånger nedisadt, den första isporiodens glacier sträckte sig, som bekant, så långt söderut som till Thiringen, den andra periodens till Berlin. De äldsta spåren efter menniskor i Tyskland påträffar man mellan dessa båda glaciergränser. Äfven efter glacialtiden har Gotland stått under vatten. Ej var det derför sannolikt att här träffa fynd från qvartärtiden; de borde träffas tillsammans med lemningar af qvartärtidens djur och visa total frånvaro af lerkärl. Ty qvartärtidens menniskor förstodo ej att forma leran till kärl.
Om man således icke i grottan på Stora Karlsö kunde hoppas att finna lemningar af qvartärtidens menniska, så var dock det gjorda fyndet af stor arkeologisk vigt och borde derför fullföljas. Undersökningen af grottan hade uppdragits åt dr Kolmodin i Visby, som gjort de första fynden derstädes, och underökningen af den öfriga ön i arkeologiskt hänseende åt akademiens stipendiat hr Nordin.
De ofvan jord synliga fornminnena på ön bestå företrädesvis af några afstenar gjorda inhägnader, som kallas kyrkogården, samt af tvänne stenrösen, hvilka undersökningarna visat innesluta cylindriska stenmurar, men inga föremål hafva här blifvit träffade, som möjliggjorde ett bestämmande af den arkeologiska period, hvartill de nämda fornminnena hörde. På ett annat ställe af ön hade man deremot anträffat en spjutspets af brons, inkilad i en bergspringa på ett sådant sätt, att det vore tydligt, att den mttit der orubbad från den dag, då den af en bronsåldersman antagligen slungats mot nåjrot föremål.
Långt vigtigare voro de fynd, som gjorts i den nämda grottan Stora Förvar. De undersökningar, som der utförts 1888 och 1889 af dr Kolmodin, hade lagt i dagen omkrirg 29 olika lager i marken på grottans botten, med en sammanlagd mäktighet af 5 meter. Dessa undersökningar hade blifvit gjorda med den största omsorg, och de till Vitterhetsakademien insända fynden voro försedda med alla nödiga upplysningar om djupet och öfriga fyndomstän ligheter, så att man vid deras genomgående kunde bilda sig full föreställning om de resultat, till hvilka man hittills kommit.
De öfversta lagren under grottans botten hade under senare tid ofta blifvit omkastade, antagligen till följd deraf, att grottan på senare tider användts till bostad under vintern för de på ön betande fåren; under dessa öfre lager påträffades en mängd andra, växlande af kol, aska och ben. Öfverallt voro husdjurens ben öfvervägande, längre ned deremot ben af sälar och sjöfågel. De anträffade fornsakerna bestodo företrädesvis af groft arbetade stensaker, lerkärlsskärfvor och föremål af ben. Derjämte hade man funnit stenhällar, som tydligen gjort tjenst som eldstäder, och lager af tång, lemningar af de forna invånarnes hvilobäddar. Häraf vore det tydligt, att grotan varit använd som bostad — om för längre eller kortare tid måste ännu lemnas oafgjordt — och att den period, under hvilken grottans invånare lefvat, var stenåldern, satte de gjorda fynden utom allt tvifvel.
Oaktadt från större delen af vårt land fynd från stenåldern voro kända, hade man hittills, utom vid Ringsjön i Skåne, icke träffat lemningar af boningsplatser från denna period; att grottan på Stora Karlsö uppenbarligen varit en sådan boningsplats, var det gjorda fyndets största betydelse. Undersökningarna, som hittills omfattat blott en mindre del af grottan, skulle derför inom den närmaste framtiden fortsättas; hela grottans botten skulle uppgräfvas och ett mäktigt jordlager framför densammas öppning bortskaffas. Resultaten af dessa forskningar motsågos af vårt lands arkeologer med det största intresse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Till lediga barnmorskebefattningen

i Tingstäde kunna kompetente sökande anmäla sig hos ordföranden i kommunalnämder före den 1 nästkommande Juni. Lön 100 kronor, 5 kastar ved, fri bostad och jordland samt 1 krona och 50 öre i förlossnicgsarvode at bemmansägare och tjenstemär såmt 1 krona af icke hemmansägare.
Tingstäde den 21 April 1890.
På kommunalnämdens vägnar,
N. A. Olofsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Auktion vid Stenstuge i Bunge.

Lördagen den 3 instundande Maj låter husbonden O. N. Godman vid Stenstuge i Bunge i anseende till afflyttning från stället medels offentlig auktion, som börjas kl. 10 f.m., till den högstbjudande försälja en stor del gårdsbrukeredskap, kreatur och annan lösegendom, hvaraf må närnas en liggfjédervagn, flere stycken arbetsvagnar, flere par kälkar, vrång- och foderbäckar, vänd- och spetsplogar, klösoch jernpionharfvar, en mullfösa, bättre och sämre selar, oxok och dragkettingar, en vindmaskin; 3 par oxar, 2 st. tjurar, 2 mjölkkor, 2 qvigor, några morlam med ungar, 2 st. 6 mån. gamla grisar; smedje- och snickareverktyg, hvaråf må nämnas 1 smedstäd; I smedbälg och en 5 Mon flera stycken sängar, en soffa, en väfstol, spinnrockar, ett parti valkadt vadmal, beredda får cch kalfskinn, en fiskbåt med segel samt flere strömmingsgarnp, åtskillig bandredskap såsom grepar, hackor, yxor m. m,, jämte en mängd andra icke specificerade saker.
Klockan 2 e.m, låter förmyndaren för omyndiga Amanda Stenström med häradsrättens tillstånd försälja henne tillböriga: 3/3 mtl. kr. skatte Stenstuge i Bunge med andel i åbygnader. Hemmansdelen, af god och bördig beskaffenhet samt med sparad skog, säljes gravationsfri, hvarom allt närmare upplysniogar lemnas vid auktionen. At köpeskillingen erlägges hälften kontant om en månad och återstoden kan mot inteckning i hemmansdelen tillsvidare få innestå. För den lösa egendomen lemnas godkände inropare betalningsanstånd till d. 1:ste inst. September; okände eller mindre vederhäftige ställe borgen eller betale kontaot innan varan får afhemtas.
Bunge d. 22 April 1890.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64