Visby kyrkoruiner.

På grund af motion af hr Jeurling beslöto stadsfullmäktige igår ingå till vederbörande med framställning derom, att Helgeands, Nikolai, Klemens, St. Lars och St. Katarinas kyrkoruiner må från 1 Juni till 1 Sept. hvarje dag under minst 3 timmar hållas öppna och för allmänheten tillgängliga.
Uti sitt utlåtande hade drätselkammaren på grund af erbjudande föreslagit, att turistkomitén måtte få sakens detaljerade ordnande om hand, men vid sammanträdet igår förklarade hr Bokström att komitén på förekommen anledning vore hindrad åtaga sig detta uppdrag.
Med anledning häraf beslöto fullmäktige hemställa, att för i år och till dess närmare erfarenhet om lämpligaste sättet för denna angelägenhets ordnande vunnits måtte uppdragas åt den af riksantiqvarien antagne s. k. officiella vaktaren att antaga lämpliga personer för vaktgöringen i ruinerna.
Till bestridande af omkostnaderna hemstäldes om att en afgift af 5 öre må upptagas af hvarje besökande i hvarje ruin äfvensom att, då man befarade att derigenom inflytande medel icke skulle vara tillräckliga, under innevarande år en dylik afgift jämväl må erläggas vid andra tillfällen, då någon af dessa ruiner kan blifva för allmänheten upplåten och då såsom exempelvis vid s. k. ruinfester en bestämd inträdesafgift uppbäres.
Hr Hellgren ville icke vara med om afgift för lokalen vid ruinfesterna, hvaremot hrr Bokström, Kahl, Kolmodin, Jeurling, Een, Björkander och Bergman icke ansågo en sådan obetydlig afgift vara obillig, då den kanske behöfdes för att få utgifter och inkomster för ruinernas öppethållande att gå ihop och helst om densamma begränsades till sådana tillställningar i ruinerna, som af arrangörerna beläggas med bestämd entrée.
Skulle, sedan afgiften till de vaktgörande (hvilken ansågs böra sättas till 50 öre om dagen) utgått, öfverskott uppkomma, ansågo fullmäktige att detta borde användas för ruinvården såsom till anskaffande af sittplatser eller på annat sätt.
Dessutom hemstäldes att på söndagar ruinerna afgiftsfrilt måtte vara tillgängliga två timmar.
Möjligen uppkommande brist mellan inkomster och utgifter beslöto fullmäktige garantera intill 100 kronor.
Rörande lämpligaste timmarne för förevisandet framkastades förslagsvis kl. 10—1.
Hrr Jacobson, Kolmodin och Een ansågo att ruinerna under högmessogudstjensten borde vara stängda, hvaremot hrr Hellgren och Jeurling anförde att det såvidt möjligt borde vara samma tid alla dagar, äfvensom att lustresande söndagsmorgnar med Tjelvar afresa till Stettin redan kl. 12 på söndagsmiddag. Fullmäktige uttalade om förevisningstiden ingen mening, utan lemnades det åt vederbörande att bestämma.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Öfverfall på allmän landsväg.

Att färdas vägen norrut från Visby efter mörkrets inbrott kan understundom vara ganska äfventyrligt för att icke säga lifsfarligt. Så visade det sig åtminstone vara fallet sistlidne påskafton, då några fredliga resande omkring en half mil norr om Visby helt plötsligt vid 10-tiden öfverföllos af ett sällskap bestående af omkring 7—8 personer. Först gjordes af en bland dem flere försök att draga skjutsbonden af vagnen, men då detta på grund af mellankommande hjelp misslyckades, vände han sig mot de åkande och tilldelade dem ett kraftigt slag med en korg, hvilken dervid gick sönder. Derpå sprang han fram och fattade hästarne vid betslen i afsigt att stanna dem. Då äfven detta försök strandade, slungades af en annan en sten bakifrån, hvilken råkade en af de resande i hufvudet med den påföljd att blodet strömmade ur det uppkomna såret. Länge derefter förföljdes man uader höga rop och skrän. Man lyckades dock undkomma de vilde sällarne.
Lyckligtvis har dock den skadade seden ej lidit något svårare men af slaget.
Den först anfallande igenkändes af skjutsbonden. (Det skulle vara en arbetare boende vid landsvägen mellan Hästnäs och Bro.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Hospitalsvården inom länet.

Under 1888 vårdades å Visby hospital 35 sjuke, deraf 18 män och 17 qvinnor.
At dessa qvarlågo från 1887 16 män och 13 qvinnor samt inkommo under 1888 2 män och 4 qvinnor. Under 1888 affördes 7, deraf 3 män och 4 qvinnor och qvarlågo till 1889 28, deraf 15 män och 13 qvinnor. Vid 1888 års början funnos å hospitalet 30 sjukplatser.
Upsala hospital hade största antalet qvarliggande sjuke med 400, dernäst kommer Vadstena med 353 och Lund med 347. Minsta antalet hade Visby med 28 och Holmehus med 10.
Inom hela riket qvarlågo vid 1889 års början 2,;548 sjuke, deraf 1,334 män och 1,214 qvinnor. Antalet sjukplatser inom riket voro vid samma tid 2,572.
Förhållandet melian de intagne och vårdade vid Visby anstalt utvisar omsättningens storlek och uttryckes med 17,1 proc.
Omsättningea var lifligast å Holmehus privatanstalt med 29,4, dernäst å hospitalen i Lund, med 28 procent, i Nyköping med 25,8 proc. och i Göteborg 23,2.
Trögast var omsättningen vid Malmö asyl med 8,4 procent.
Sjukdomsformerna, hvilka förekommit bland de intagna å Visby hospital visade för 5 enkel sinnessjukdom (Insania simplex), deraf 1 man med tungsinne och 4 qvinnor med ursinne. Sinnessjukdom med fallandesot (Iosania epileptica) visade 1 man.
Största antalet hade Kristinehamns hospital med 56 tungsinta, 71 ursinniga, 72 förryckta och 21 svagsinta.
Med hänsyn till de särskilda anstalterna visar förhållandet mellan intagna sjuke, med enkel sinnessjukdom behäftade och alla intagne för Visby 83,3 procent.
Holmehus visar högsta procenttalet 100 och Malmö lägsta 68,7.
I fråga om de å rikets samtliga hospital under 1888 intagnes hemort visar Gotlands län 11 sjuke, deraf 3 män och 8 qvinnor. Största bidraget lemnade Malmöhus län 93, dernäst Stockholms stad med 91 och minsta antalet Norrbottens med 3. Af under året intagna voro 538 bosatta på landet och 275 i stad eller respektive 66,2 och 33,9 procent.
Tillfrisknade blefvo vid Visby hospital under 1888 3, deraf 1 man och 2 qvinnor. Största antalet tillfrisknade visar Kristinehamns hospital med 39 män och 33 qvinnor. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade visar för Visby 8,6 procent. Högsta procentantalet visar Kristinehamn med 18,5 och Nyköping med 14 procent. Sämst står Malmö med 0,0 procent och dernäst Vexiö med 4,5 procent. Inom hela riket, å hvars hospital för enkel sinnessjukdom uunder 1888 vårdade voro 2,944, utgjorde de från enkel sinnessjukdom tillfrisknade 9,9 procent af alla för enkel sinnessjukdom vårdade. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade ntgjorde 9,2 procent.
Aflidit vid Visby hospital under 1888 hade en qvinna, hvilken var behäftad med enkel sinnessjukdom. Antalet aflidne vid hospitalen inom hela riket utgjorde 138 deraf 74 män och 64 qvinnor eller 4,3 procent af alla vårdade. Motsvararde tal för 1887 var 3,6 procent. Förhållandet mellan antalet aflidne och vårdade vid Visby höspital visar 2,9 procent.
Största procenttalet visar Nyköping med 7,5 och lägsta Holmehus med 0,0 procent.
Fördelade med hänsyn till afgifter visar Visby hospital betalande i 2:a klassen 2 manliga, i 3:e klassen 10 manliga och 12 qvinliga samt utan afgift 3 manliga och 1 qvinlig. Af kriminalpatienter funnos å Visby 4, deraf 2 män, som icke kunpat till följd af sinnessjukdom för brottslig handling till ansvar fälles, och 2 manliga straffångar. Iuvom hela riket funnos vid årets slut 170 kriminalpatienter, nämligen 136 män och 34 qvinnor eller 67 procent af alla qvarliggande. Vid Visby visar förhållandet mellan kriminalpatienterna och öfriga sjuka vid årets slut 14,3 procent- hvilket är största procenttalet, lägsta hade Holmehus med 0,0 procent.
Kostnaden för de 30 sjuke vid Visby hospital med 10,815 underhållsdagar visar 15,928 kronor 92 öre, hvilket visar en medelkostnad för hvarje person för dag af 1 kr. 47,3 öre och för år af 566 kr. 52 öre. Af denna kostnad belöper sig på utspisvingen 6,932 kr. 99 öre och på läkemedlen 82 kr. 99 öre.
Inkomsterna för Visby hospitals underhåll under 1888 uppgingo till 6,034 kr. 58 öre, deraf patientafgifter 5,156 kr. 5 öre, värde å tillverkad beklädnadsmateriel 676 kr. 81 öre, räntor 7 kr. 54 öre samt diverse 171 kr. 12 öre. För hela riket voro inkomsterna för hospitalens underhåll 1,202,308 kr. 28 öre, af hvilken summa Upsala erhållit största delen 100,070 kr. 99 öre och Visby den minsta.
Vid Visby hospital tjenstgjorde under året 1 öfverläkare, 1 uppsyningsman, 1 förestånderska, 2 sjukvaktare och 2 sjukvakterskor.
Utgifterna belöpte sig till 16,920 kr. 27 öre. At dessa kommo största delen på utspisning med 6,932 kr. 99 öre, aflöning med 4,319 kr. 78 öre, kläder med 1,881 kr. 53 öre, eld och ljus med 1,324 kr. 21 öre o. 8. v. Upsala hospital hade största utgiftssumman bland rikets samtliga hospital. Inom hela riket uppgick utgiftssumman till 1,211,032 kr. 35 öre.
Läkarnes uppgifter om sinnessjuke visar inom Gotlands län ett antal af 90, deraf 79 från landsbygden och 11 från staden. Af dessa voro 42 män och 48 qvionor samt 66 ogifta och 24 gifta. 2 voro under 20 år 33 mellan 20 och 40 år och 55 öfver 40 år. 50 vårdades i enskildt hus, 12 å fattighus och 28 & hospital eller asyl.
Idioterna inom länet voro 57, deraf 53 fråv) landsbygden och 4 från staden. Af dessa voro 33 män och 24 qvinnor och samtliga ogifta. 18 voro under 20 år, 29 mellan 20 och 40 år och 10 öfver 40 år. 54 vårdades i enskildt hus, 1 å enskild anstalt och 2 å fattighus.
Största antalet sinnessjeke har Värmlands län med 545, dernäst Östergötlands län med 463 och Malmöhus län 450 Minsta antalet har Gotlands län, med 90. Antalet idioter var också störst i Värmlands län med 520, dernäst Östergötlands med 390 och Malmöhus län 329. Minst hade Gotlands län med 57. Inom hela riket funovos under 1888 7,068 sinnessjuke och 5,456 idioter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Borgenärerna

uti bemmansägaren Johan Ekelöfs vid Åby i Bro konkurs kallas att senast tisdagen den 10 Juni 1890 före kl. XII middagen inför Domaren i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
DOMAREEMBETET.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Dödsfall Anna Vendla Karolina

Att den Högste efter sitt allvisa råd den 7:de dennes kl. 1/2 6 e.m. efter långvarigt svårt lidande till sig hemkalat vår ömt älskade dotter Anna Vendla Karolina i en ålder af 7 år och 20 dagar, varder härmed deltagande vänner tillkännagifvet.
Hafdhem den 8 April 1890.
Katharina och Per Hedergren.
Gimrings
.

Herren församlar lammen i sin famn och bär dem i sitt sköte.
Es. 40: 11.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Dödsfall Hilda Emelie Gerbardina Åkerman

Tillkännagifves att Mamsell Hilda Emelie Gerbardina Åkerman, född i, Masthugget i Göteborg d. 28 Aug. 1819 efter långvarigt lidande stilla afled på Slite tisdagen d. 8 April 1890 på f.m. sörjd och saknad; varder endast på detta sätt tillkännagifvet för slägt och vänner.
Ernst Hellberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Dödsfall Olof Mårtensson

Att min ömt älskade make f. d. skolläraren, landthandlanden Olof Mårtensson efter en långvarig tärande sjukdom lugnt och stilla afled vid Lauritze i Ala tisdagen den 1:ste innev. April kl. 1/2 7 e.m. ien ålder af 56 år, 9 månader och 13 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, syskon, slägt och vänner varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Lanuritze i Ala den 4 April 1890.
Kristina Josefina Mårtensson.
Sv. Ps. 482 v. 6.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Burgsvik: 27 Mars, skonert Marie Sofis, Rasmussen, Svendborg, barlast. — Till Slite: 28 Mars, jakt Karolina, Olsson, Fårösund, ved. — Till Rone: 29 Mars, skonert Ellen, Backe, Råå, sandbarlast; 31 Mars, skonert Ida Karolina, Backe, Råå, sandbarlast.

Utgångna: Från Klinte: 22 Mars, jakt Doris, Nyman, Femern, kalk och trävaror; 24 Mars, jakt Josefina, Paxon, Wismar, 28, Mars, skonert Lovisa, Ahlström, Rostock 29 Mars, galeas Margareta, Nyman, Holstein, skonert Lina, Pettersson, Wismar, alla med kalk och trävaror. — Från Slite: 22 Mars, skonert Henrik, Nyström, Bremen, barlast; skonert Berta, Österberg, Kiel, bariast ; jakt Alvine, Jakobsson, Åhua; kalk; 26/Mars, jakt Laurine Marie, Olsson, Vestervik; 27 Mart skonert August, Nilsson, Göteborg; skouer, Xenis, Carlsson, Landskrona; :28 Mars, galeas Vilhelm, Bergedahl, Halmstad, alla med kalk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 April 1890
N:r 52

Från sjön.

— Under den starka stormen sistlidne söndag strandade vid fyra-tiden på e. m.
i närheten af Risinge hamn strax söder om Mörbylånga, tyska galeasen »Pieter», förd af kapten I. H. Grepel. Fartyget, som var på resa från Hamburg, med last af majs och destineradt till Klintehamn, hade för den starka sydvestliga stormen sökt lä i sundet. Emellertid råkade fartyget mista rodret och var snart fallkomligt redlöst samt törnade slutligen på det ofvannämda stället, dervid det sprang läck. En del af lasten lossades på tvänne jakter. I måndags anlände från Oskarshamn till strandningsplatsen dykeribolaget Neptuns ångare Neptun, som inbogserade haveristen till Kalmar. Vid företagen undersökning af dykare befans hela galeasens botten vara mer eller mindre splittrad, särskildt på styrbords sida. Den qvarvarande lasten kommer att lossas och uppläggas i Kalmar, hvarefter fartyget för reparation af den sidna skadan upptages å slipen.
— Holländske ång. Prima, kapten de Jonge, hemma i Amsterdam, på resa från Boness till Ystad med last af stenkol till Ystads sockerraffinaderi, strandade i ts aftonen under svår tjocka å Ryssgrundet i Ystads-bugten. Fartyget stod uppskjutet 4 fot på grundet.
Assistans utgick härifrån med »Hurtig» och efter arbete hela natten kom ångaren på söndagsmorgonen flott och inbragtes i hamnen, efter att ha måst kasta eu stor mängd kol öfver bord. Om det dröjt ännu några timmar hade ångaren förmodligen blifvit vrak, enär sydvestlig storm med hög sjö satte in i bugten.
Ångaren är läck. Bergarelönen är sju procent af assuransvärdet.
— Ångaren »Littuania» från Memel som 29 Mars strandade vid Gilleleie, har fyllts af vatten.
Besättningen bergades i land. På grund af storm och hög sjö har intet bergningsförsök kunnat företagas, hverför bergningsångaren »Öresund», som varit vid strandningsstället, i söndags returnerade till Helsingör för att afvakta gyhsammare väderleksförhållanden.
— Från Fredrikshavn skrifves att bergningsåogarne »Fredrikehavn», »Skandinavien» och sKättegats 30 Mars anländt dit från vestkusten, der de några dagar arbetat på att berga den stråhdade ångaren »H. J. Pollsen».
Det hade lyckats dem att bringa den flott.och de voro på väg norrut med densamma, men uppstående storm och sjögång förorsakade, att den åter gick till till Botten utanför Hirtsbals på 8 famnars vatten. Den kan nu anses totalt förlorad.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 April 1890
N:r 52