norrut var i går föremål för öfverläggning vid hushållningsgillet i Bro.
Landshöfd. Poignant: frågorna om Martebo myrs utdikning och en jernväg norrut hänga så nära samman att de bero af hvarandra. I Aug. månad torde man ha att vänta regeringens bifall till lån på 100 tusen kr. för utdikningen. Skäl vore att vidhålla 1860 års förening, hvarigenom bestämdes att i dikningen skulle deltaga några och tjugu jordägare, Det bästa sättet att ordna hela saken voro bildandet af ett sto:t aktiebolag. — För jernvägsfrågans utredning borde naturligtvis först åstadkommas en utredning: hvar skall banan gå och hvad skall den kosta? En bana Visby —Veskinde—Lokrume—Tingstäde vore omkr.
20 till 25 kilometer lång. Bibanor hade man tänkt sig dels till Fole (från Lokrume) dels till Stenkyrka, En erfaren man, som nyss besökt Gotland, bade emellertid rädt att först i andra hand tänka på bibanor såsom ökande kostnaden för materiel m. m. Kostnaden för undersökning för en sådan bana som denna vore i vanliga fall 50 kr. kilometern, men tillfälle stode nu till hands genom ingeniörerna Roos och Cederström att få den utförd för hälften häraf eller 25 kr. kilometern. Fördelningsgrunden borde vara att de intresserade socknarne betalade lika: Veskinde, Lokrume och Tingstäde 175 kr. hvardera. Om gillet uttalade gig för önskvärdheten häraf ville länsstyrelsen utlysa stämmor.
Hr P. Larsson Fole: svårt att säga hura svaret härpå kan utfalla på en kommunalstämma. Måhända borde äfven en fjerde socken, Bro, bidraga. Lade de blifvande undersökningsmännen på hjertat att utreda om icke spårvidden (60 cm = 20 tum) vore för smal.
Landsh. Poignant: spårvidden hade tagits så smal just för att minska kostnaden, som nu skulle komma att inskränka sig till omkr, 10,000 kr. kilometern. På Kosta—Lessebobanan hade man fått koncession med denna spårvidd.Iogen. Roos: hvad som visade möjligheten att ha så smalt spår, vore de skarpa kurvorna, Ökad spårvidd ökar kostnaderna betydligt för vagnar och maskiner. Trafikkostnaden för en sådan bana borde icke öfverstiga 50 öre pr dag och bankilometer.
Hr M. Larsson: vi behöfva icke på grund af smalspårigheten frukta kantring af vagnarne; då hade nog icke regeringen sanktionerat Kosta-banan. Med gröfre spår får man gröfre materiel och en hög död vigt att dragas med.
Banan vore inte omöjlig att mata och borde ge ränta på sitt kapital. Med bibanan finge vi två stationer; wtan sådan blott en, den i Tingstäde; ty de andra blefve blott anhaltplatser. Vår bana borde kunna byggas mycket billigare än Kosta-banav, der de ha kurvor med 1 på 36.
Kommiss. Håhansson: Bro hade så litet intresse af banan att derifrån intet bidrag vore att vänta.
Skoll. Bendelin: Lokrume har blott 1/4 mil till Visby längre än Bro; derför icke benägna för undersökning. Sådan hade skett ett par gånger förut och orsakat skogshygge.
Redaktör Jeurling lemnade några upplysningar om Decauvilles system för jernvägar sådant det i utlandet tillämpas och ville särskildt med anledn. af P. Larssons anmärkning upplysa, att hjulen på sådana jernvägsvagnar äro betydligt lägre än på vanliga jernvägar.
Hr M. Larsson: skulle man se på risken att för en jernvägsundersökning få en fäld tall, så komme väl aldrig någon jernväg till stånd hvarken här eller annorstädes.
Hemmansäg. Budin, Grausne, komme för sin del att yrka bifall. (Med honom instämde åtskilliga andra Lokrumebor.) Kyrkob, Reuser hade samtalat med flere personer i Stenkyrka, men funnit dem icke ännu inse företagets betydelse, Men dervid vore icke att fästa sig. Så hade det gått med t. ex. telefonen, som nu vore allmän.
Derför komme nog meningen så småningom att mogna i den rätta riktningen. För sin del ansåge han en undersökning önskvärd.
Skoll. Bendelin: sträckningen öfver Skäggs skulle beröra så få bygder. Banan borde gå midt emellan Bro och Lokrume kyrkor.
Landsh. Poignant: Bro kunde ju såsom icke intresserad ej få någon station.
Kommiss. Håkansson: Jo, om banan ginge så långt in i Bro, som vester om Bro kyrka.
Hr M. Larsson: omöjligt, ty glest brefolkadt. Banan borde söka upp folket.
Hr A. Malmros, Martebo, talade för bifall till undersökningen. Likaså hr P. Stare i Lummelunda.
Skoll. Bendelin: Månne man kan påräkna statsbidrag?
Landsh. Poignant: Riksdagen har vid den summa som anvisats såsom lån åt jernvägar icke fäst något vilkor för spårvidden.
Hr M, Larsson hade tänkt sig att i det blifvande jernvägsbolaget kommurerna borde utgöra tyngdpunkten. Derigenom fioge de rätt att reglera frakttaxav. Hälften af anläggningskostnaden borde tecknas, hälften erhållas som statslån. På hvarje mantal skulle det bli en årlig kostnad af omkr. 90 kr., förutsatt att banan icke gåfve ett öres afkastning.
Efter slutad öfverläggnaing uttalade sig gillet enhälligt för önskvärdheten af en undersökning med plan och kostnadsförslag inom detta år för en bana Visby—Tingstäde och uppdrog åt länsstyrelsen att för bidrag till kostnaderna härför höra de 3 intresserade kommunerna.
— Foderbetor hade inom gillet börjat odlag och gått bra till äfven på hårdaste lerjord.
— I fråga om hästafveln uttalade man sig för införande af samma premieringasystem som för nötafveln. Hr M. Larssom ansåg den norska hingsten, präktig för bergstrakter och med goda lungor, nog vara bra, eburu man på vissa orter med styfvare jord nog kanske skulle önska något af Ardenner.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Juli 1890
N:r 101
