Från sjön.

— En stor engelsk ångare, Murcia, hemmahörande i London, på väg till Kronstadt, strandade i torsdags på morgonen på Kallbådan ttanför Gråharfa. Besättningen 23 man, är räddad, telegraferas trån Helsingfors.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

En utflykt

till Brunbergs betning gjorde i går söndagsskolbarnen, till att antal af omkting 300.
Kl. 2 e. m. anträddes ditfärden från staden under ledning af föreståndaren pastor Dyberg samt öfrige lärare och lärarinnor.
Sedan barnen erhållit traktering, sjödgos af dem några sånger, ett för dem lämpadt kort föredrag hölls af s. m. kandidat Norbeck, hvilken nyligen kommit till orten, Stadsmissionens sångförening, som också medföljt, bidrog till nöjet genom att utföra flere sånger.
Återstoden af den vackra eftermiddagen tillbragtes med leker. Hemfärden skedde vid ½ 9-tiden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

En liten smula regn

ha vi fått i dag, som det tyckes öfver hela ön. Vi skulle ha haft mera, och det såg också ut, som om vårt hopp ej skulle bedragas, men vid middagstiden klarnade himlen upp och när detta skrifves skiner solen klart. Enligt ingångna underrättelser hår det på morgonen regnat smått i Hemse, duktigt i Burgsvik, rätt jämt i Slite och hårdt i Fårösund. Norr ut var åter klart på middagen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

Idrottsföreningen

sammanträdde i går. Dervid godkändes styrelsens förslag att ntfärda ett upprop till Godtlands samtliga bollklubbar samt vänner i öfrigt af de gotländska folklekarne till ett gemensamt möte i paviljongen någön dag i slutet af nästa vecka för att öfverlägga och besluta rörande det inofh idrottsföreningen väckta förslaget om ordnandet af idrottstäflingar Härstäder längre fram i sommar.
Dessutöm beviljades på révisorernas tillstyrkan ansvåröfrihet åt afgående kässaförvaltaren hr G. Dahlqvist för tiden efter kebaste revision.
I föredingen invaldes bokhållaren Arvid Forsberg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

Fabriker och handtverk inom länet.

Under år 1888, de senaste uppgifter som i detta fall föreligga, uppgick antalet fabriker inom länet till 11, hvilka alla voro igång. Af dessa kommo 8 på Visby och 3 å landet. Antalet verk inom länet, der årifkraften består af kreatur, uppgick till 8, af ånga eller varmluft till 5 samt af beräknade hästkraftör till 50. Antalet bégagnade maskiner och redskap uppgick till 157, deraf i Visby 147 och å landébygden 10. Tillverkningsvärdet vid desså fabriker uppgick till 138,895 kronor och intager länet i detta fall tjugutredje rummet bland rikets samtliga län. Inom Visby var tillverkningsvärdet 117,020 kr. och å landsbygden 21,875 kr.
Af dessa fabriker voro färgerier 3, båda i Visby, med en färgerilön af 7,350 kronor.
Af gjuterier och mekaniska verkstäder fonnos å landsbygden 1 med ett tillvetkningsvärde af 18,000 kronor.
Läderfabrikerna voro 4, alla i Visby, med ett tillverkningsvärde af 33,650 kr.
Stenhuggeriet i Visby visade ett tillverkningsvärde af 36,000 kr.
Antalet ägare till fabrikerna inom länet uppgick till 11, deraf 8 tillhörande män, 1 qvinna och 2 bolag. I Visby ägdes fabrikerna af 6 män, 1 qvinna och 1 bolag.
Antalet arbetare å länets fabrikör uppgick till 213, deraf 202 å fabrikerna i Visby och 11 å landet. Af dessa voro 4 verkmästare, 201 män och 2 qvinnör öfver 18 år samt 6 män under 18 år.
Antalet handiverkare inom länet upp gick till 186, deraf 181 män och 5 qvinnor samt deras arbetare till 171, deraf 165 män och 6 qvinnor. Handtverkarhe inoih Visby föro 134, deraf 131 män \’och 3 qvinnor safat deras arbetare 124, dörat 119 män och 5 qvinnor. k landsbygden funnos 52 Handtverkare, derät 50 män och 2 qvinnor famt 47arbetare, deraf 46 män och 1 qvinna.
Bevillningen, som erlades af idkare af fabriker och handtverk inom länet uppgick till 1,229 kronor 24 öre, deraf af fabrikanter 286 kr. 50 öre och af handtverk 942 kr. 74 öre. Af denha bevillnidg kommer 1,109 kr. å Visby och 120 kr. å landsbygden. I Visby erlades för fabriker 271 kr. och för handtverk 837 kr. Samt å landet för fabriker 15 kr. och för hatidtvörk 105 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 4 Juni, skonert Retzia, Sandqvist, Lübeck, kos; 5 Juni, slup Matilda, Nilsson, Klinte igel.

Utgångna: Från Visby: 5 Juni, jakt Teodor, Tofftén, Burgsvik, barlast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 5 Juni kamrer Larsson, komminister Carlsson m. familj, hrr Thunström, Hoffman, Gebel, Schaffer, Söderberg, Lundström, Svedlund, Nordenson, Carlsson m. familj, Morris; fruarna Stabelhausen med dotter, Thunborg; fröken Jansson samt 7 däcksp. — Med »Klintehamn» 6 Juni: grossh, Skog med fru, professor Nilsson, arkitekt Flodquist, dr Lundbom, hrr Granvall med familj, Johansson, Gullberg, Lindström, Hägvall, Ronqvist; fruarna Boman med dotter, Krause, Ruthberg, Blomqvist, Audersson, Magnusson, Olsson; fröknarna Wittberg, Anderssop, Westöö, Söderdahl Waldner.

Från Settin »Tjelvar» 5 Juni: hrr Goldberg mod fru, Ludwig, Otto, Reinicke, Schlyter, Trellerthav; fröken Gegersköld.

Från Norrköping med »Gotland» 6 Juni: dr Axelsson, hrr Malmros, Bergström samt 11 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

Från landsbygden.

Hemsekretsens lärare och lärarinnor hade i fredags sitt vårmöte i Silte skolhus. Efter af ordf. förrättad bön höll läraren på stället först en lektion i bibelläsning (liknelserna om skatten, perlan och notev) samt omedelvart derpå en katekeslektion (om bönen). — I sammanhang med den öfver katekeslektionen följande kritiken diskäterades äfven frågan, huru en katekisation bör hållas, hvarvid slutligen skoll. Fredin, Linde höll ett föredrag om »katekisationen», innehållande i sammandrag dess historia, ändamål, innehåll, form; det metodiska förfaringssättet vid förberedandet vid förhörandet m. m.
Sedar skoll. J. Söderberg deklamerat ett skaldestycke af Leopold hölls middagsrast, hvarunder man tog i betraktande kyrkan, der uågra koraler fyrstämmigs afsjöngos.
På eftermiddagen företogs bland annat diskussion öfver tvänne frågor: 1) Om fortsättningsskolan och 2) rättskrifningen i småoch folkskolan.
Första frågan inleddes af skoll. Fredin, som i sitt anförande sökte visa behöfligheten af fortsatt undervisning efter folkskolekursens slut, a) emedan i och genom en sådan blir skolan i tillfälle att lemna den halfvuxna ung domen den ledning i moralisk och intellektuelt hänseende, af hvilken den vid den tidpunkten (14 till 15 år) är i så stort behof; b) emedan det endast genom en fortsatt undervisniug varder möjligt för skolan att mera än förut bereda sina lärjungar för det praktiska lifvet; ec) och emedan först genom en sådan fortsattt undervisning den fullmogna frukten kan komma att uppnås af det i småoch folkskolan nedlagda arbetet, och uppoffrivgarna för folkbildningen såmedels komme att inbringa för de betalande mycket större och bättre valuta, än hvad hittills varit fallet.
Under diskussionev upplystes, att endast på tå ställen fortsatt undervisning ändamålsenligt ordnats för de lärjungar, som med godkända betyg genomgått folkskolans alla klasser.
att i somliga distrikt en månad tages af folkskolans ordinära lästid och anslås till så kallad fortsatt undervisniug, hvilken dock inskränkerBsig till en repetition af det nödvändigaste, och der alla äs fer osfsedt de slutat i första, andra, tredje eller fjerde årsklassen, hafra tillträde, hvarför en sådan organiserad skola alldeles blir lika med en folkskola med 4 årsklasser, fast i miniatyr; att ännu många skoldistrikt fianas, som icke alls bereda ur skolan utgångna barn tillfälle till någon undervisning vare sig i repetitionseller fortsättningsskola.
Kretsen beslöt i denna fråga uttala följande:
Som repetitionsskolan å allmänhet der denna finnes) icke är så organiserad, att de lärjangar, som genomgått folkskolans hela lärokurs, der kunna få sina kunskaper ökade och befistade, böra lärarne intressera skolråd, föräldrar och andra folkbildningens vänner för den fortsatta undervisningens stora fördelar i praktisk riktning för att såmedelst få till stånd sådana skolor, som inledaren af frågan föreslagit — d. ä. i hufvudsaklig öfverensstämmelse med k. kung. af 11 Sept. 1877.
Nästa möte hålles i Alfva, då läraren och lärarinnan på stället skola hålla lektioner och då bland andra frågor sången i folkskolan skall diskuteras.

Sina nykterhetsföredrag inom Södra Gotlands nykterhetsförbund har hr F. O. Nygren nu afelutat. Öfverallt har han blifvit mottagen med välvllja och förtroende, för hvilket både han sjelf och förbundets styrelse bärmed uttalar sitt hjertliga tack. Något öfver 200 personer hafva under hans resa ingått i förundet, och inemot 100 voro förut medlemmar af detsamma, hvadan alltså förbundet efter sitt första års tillvaro räknar omkring 300 medlemmar. Dessutom stå omkring 200 personer i begrepp att med första ingå i törbundet, — Måtte snart alla nykterhetsvänner lära sig inse sanningen af ordspråket: »enighet ger styrka».
För hållandet af några extra nykterhetsföredrag i såväl södra som mellersta och norra Gotland qvarstannar hr Nygren på ön till 17 Juni.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

En boställsskogsfråga.

Kyrkoherden S. G. Hultemano, såsom ionehafvare af kyrkoherdebostället i Klints och Fröjel hade anfört besvär deröfver att vederbörande skogstjensteman 1888 upprättat förslag till skogsindelning vid berörda boställe, enligt hvilket förslag å boställets utmark, som omfattade en areal af 99,79 har, hvaraf 73.09 har skogbeväxt och 11,04 har kalmark samt 55,66 har impedimenter, fingo efter anvisning af vederb. jägmästare årligen afverkas 12,50 kubikmeter genom traktblädring, hvilket förslag Domänstyrelsen till efterrättelte under en tid af 20 år, räknadt från 1 Maj 1889, faststält med den ändring, att det i förslaget beräknade årliga afverkningsbeloppet fiuge uttagas utan utsyning, dock med skyldighet för boställsinnehafvaren att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter inom de afverkningar, som vederb. jägmästare vid kontrollbesök å bostället funne nödigt meddela. K. m:t har genom bref 2 Maj 1890 ej funnit skäl att göra ändring i Domänstyrelsens resolution.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

Ung resenär.

Då ångaren Gotland i måndags afton anlände till Södertelje fans bland passagerarne en omkring 4 år gammal gosse, som, sina föräldrar och ångbåtsbesättningea ovetande, kommit ombord i Stockholm. Den lille var, enligt St. L. T., ovanligt pigg och kry semt långt ifrån ledsen öfver sin färd. Här ser ju rätt trefligt ut, var hans första yttrande då han landsattes. Resenären omhändertogs af hamnkaptenen i Södertelje och omhäldades på det bästa i dennes familj, hvarpå han i tisdags på morgonea med ångbåten Ragnhild återsändes till Stockholm, till sitt hem i Klara södra Kyrkogata nr 18, der den som förlorad ansedde mottogs med öppna armar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85