Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 20 Aug., skonert Starkodder, Siltberg, Södertelge, fotogen.

Utgångna: Från Klinte: 13 Aug., skonert Karl Johan, Fisch, Femern, barlast.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Gotland» 19 Aug.: Medicinalrådet G. Bolling, pastor Lundén, hrr Ringius, Månsson, Åkerberg, Hall; prostinnan Fabnehjelm; 17 däckspassag. — Med »Polhem» 20 Aug.: Kapten Broander, doktor Ollander med fru, hrr Feron, Enqvist, Blomberg, Stnebecke; fra Karlsson; frök:na Tisell, Wallin, Dayer; 8 däckspassag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Från landsbygden.

Näs, 19 Augusi.
Råg- och hveteskörden är nu afslutad och hafva dessa sädesslag i år gifvit rikligare skörd än man väntat. Rågen har ock i år ökat ovanligt mycket, 2 tunnor och derutöfver efter hvarje häck.
Kornet håller man nu som bäst på att afmeja.
Rågsådden tog sin början bärstädes 15 dennes. Oaktadt jorden är torr och otjenlig till sådd, tortsättes dock arbetet med fall fart.
Näs kyrkogård, hvilken eder meddelare på sin tid omtalade höll på att utvidgas och äf ven i flere afseenden förbättras, har nu ändtligen blifvit fullt färdig, Alla diken omkring densamma ha blifvit uppgräfda, alla kullar afjämnade och lös jord har inkörts. Detta arbete påbörjades för 3 år sedan och har afslatats nu i dessa dagar. Den nya delen af kyrkogårde;. kommer att invigas af biskopen någon dag i nästa månad.
Socknens planteringsland, der folkskolans barn skola öfva sig i trädgårdsskötsel, har i sommar upparbetats, och många träd och buskar ha blifvit planterade. Som detta planteringsland är ganska lämpligt till trädgårdsjord, torde Näsborna kunna hoppas att med tiden få en snygg skolträgård.
En orgel i kyrkan har länge varit ett önskningsmål här i sockaen. Nu har man emellertid kommit så långt att en orgelfond börjat afsättas. Det ser således ut som vi svart skola få höra orgelns toner i vårt tempel.
Sockenbibliotek har man bestutat anskaffa härstädes, och skall kommunens andel i bränvinsmedlen använtas för ändamålet. Vi helsa detta beslut välkommet. För mången skall det säkerligen blifva en kär sysselsättning att under de låvga vinterqvällarne studera biblotekets böcker.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Från sjön.

— Till Göteborg inkom i fredags skonerten »Cornelia», kapten Schön, hemmahörande i Emden, från Varberg till Hartlepool med pitpropslast, ramponerad, flytande på lasten. Skonerten hade under natten blifvit öfverseglad af ett barkskepp vid Skagen.
— Finska bogserångaren Castor, hemma i Torneå, som strandade 7 sistlidne Juli och sjönk med däcket 2 fot öfver vattenytan vid Röyttä ref utanför Haparanda, är af bergnicgs- och dykeribolaget Neptunus ångfar:yg Eol bergad samt införd till Luleå.
— Skeppet Alert, hemma i Stockholm, har enligt underrättelse från London af 16 dennes, inkommit till Dover med förlust af stängerna samt med skadad bog, synbarligen genom kollision.
— Slupen Clarina, hemmahörande i Stockholm, förd af skepparen Jonsson och nyligen anländ med last af stenko!, sjönk i föndags middag emellan Slussen och jernvägsbrop, der den var förtöjd. Två man voro om bord sysselsatta med att pumpa, då de märkte att vattnet häftigt rusade in i lastrummet. De lösgjorde då genast båten och räddade sig deri; slupen sjönk med sådan hast att de ej hunno medtaga något af sina tillhörigheter. Eadast masttoppen synes nu öfver vattnet.
— Barkskeppet »Solo», kapten Raussi från Fredrikshamn (Finland), på resa mellan Viborg och Grimsby med plavklast, har inkommit till Mandal fyld med vatten och måste sannolikt lossa. Dykare söka täta.
— I måndags har inkommit till Kristiansand barken »Alpha», kapten Dyberg, från Hernvösand till Santos med trälast. Barken blef natten till söndagen påseglad af en engelsk fiskkutter å Nordsjön och skadades i bogen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Badgäster

vid Visby bad- och vattenkurinrättning 15—20 Aug.:
Jakob Göransson, skollärare Johan Engström, fru Anna Engström, Gotland; Lina Enderberg, Visby.
Summa 369.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

I den jagt,

som af konungens jagtklubb på af klubben arrenderad mark i Sanda och Vestergarn på Gotland i slutet af förra veckan anstäldes, deltogo endast hofjägm. af Peterréna, häradsb. Sundin och godsäg. Wöhler. Bytet vardt 8 orrar och 2 morkullor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1888 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 å landsbygden.
Af dessa senare voro 3 fördelade i ro: tar. Inom lävet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med ntrymme för 831 personer, deraf ett i Visby för 120 personer, en fattiggård för 30 personer samt 23 mindre fattigstugor för 159 personer, deraf 3 i Visby för 60.
Hela antalet personer, som under 1888 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,437, af hvilka 1,172 tillhörde landsbygden och 265 Visby. Antalet understödstagare inom länets landsbygd hade härigenom sedan näst föregående år minskats med 8 personer eller 0.7 procent. Med hänsyn till proportionen mellan aotalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för lävets landsbygd utgjorde 2,61 procent och sålunda med 1,84 procent understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4,45 procent. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 6,24 procent af folkmängden och lägst Jämtlands län med 2,23. Gotlands län intager härvid det andra rummet bland rikets samtliga län i fråga om låg fattigvårdsproceat, och är dervid att märka att understödstagarne i förhållande till folkmängden utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre inom Träkumla, Öja, Hamra, Hablingbo, Gerum och Lau fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare såväl barn som äldre uppgick inom länet till 385 män och 762 qvinnor, deraf & landsbygden 296 män och 634 qvinnor samt i Visby 89 män och 128 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 290, deraf 242 & landsbygden och 48 i Visby. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 18 moderlösa oäkta 31 och andra barn 110. Hela antalet barn, såväl direkt som indirekt understödda, uppgick sammanlagdt till 449.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 320 deraf 52 qvinnor med 85 tillhörande barn.
gifta: 256 deraf 83 med 116 tillhörande barn samt
enklingar, enkor och franskilda: 412 deraf 44 med 89 tillhörande barn.
I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 385 män och 762 qvinnor. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 83 mankön mot 76 qvinkon, hvaremot af de senare 302 voro män och ej mindre än 686 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf utt i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 169 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man, att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,2 procent, af äldre personer voro 22 procent ogifta med 6,8 procent tillhörande barn, 18,3 procent gifta med 7,8 procent tillhörande barn, 28,9 procent enklingar, enkor och frånskilda med 6 procent tillhörande barn. Således inalles 79,4 procent direkta och 20,6 procent indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 212 män och 295 qvionor med 51 tillhörande barp, deraf å landsbygden 133 män, 213 qvinnor med 51 barn samt i Visby 79 män, 82 qvinnor. Delvis understödda voro 132 män, 358 qvinnor med 182 tillhörande barn, deraf å landsbygden 122 män, 312 qvinnor med 134 barn samt i Visby 10 män, 46 qvinvor med 48 barn. Personer med tillfälligt understöd voro: 41 män, 109 qvinnor med 57 barn, samtliga å landsbygden.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 119 mankön, 152 qvinnor med 9 barn, deraf & landsbygden 95 män 134 qvinnor med 9 barn samt i Visby 24 män, 18 qv. I sjukvårdsanstal: ter vårdades 11 män, 28 qv. och 2 barn, deraf å landsbygden 11 män, 7 qvinnor och 2 barn samt i Visby 3 män, 8 qvinnor. I egna hem understödda voro 118 män, 317 qvinnor med 145 barn, deraf å landsbygden 114 män, 287 qvinnor och 117 barn samt i Visby 4 män, 30 qvinnor och 28 barn. På annat sätt understödda voro 15 män, 38 qvinnor och 31 barn, samtliga å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 62 män, 84 qvinnor med 146 barn, deraf å landsbygden 42 män, 63 qvionor med 134 barn samt i Visby 20 män, 21 qvinnor med 12 barn.
Under året afledo 31 män, 49 qvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 27 män, 37 qvionor och 3 barn samt i Visby 4 män, 12 qvinror. På annat sätt afgångna voro 28 män, 46 qvinnor och 22 barn, deraf å landsbygden 17 män, 35 qvinnor med 18 barn samt i Visby 11 män, 11 qvinnor med 4 barn. Till nästa år qvarvarande voro 326 män, 667 qvinnor med 265 barn, deraf å lanäsbygden 252 män, 562 qvinnor med 221 barn samt i Visby 74 män, 105 qvinvor med 44 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet &r 1888 utgjorde 65,576 kr., deraf för landsbygden 41,123 kr. (1,829 kr. för bus och inventarier, 37,197 kr. för understödstagarres vård och underbåll samt 2,097 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 24,453 kr. (1,857 kr. för hus och inventarier, 17,449 kr. för vård och underhåll samt 5,147 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje uuderstödstagare utgjorde & Gotlands landsbygd 35 kr. 09 öre, deraf underhållskostnad 31 kr. 74 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 201 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 101 kr.
Fördelade på länets olika härader och staden Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnaden sålunda:

Under- Fattig-
stöds- vårdes-
tagare. kostnaden.
Gotlands norra härad 546 20,598
Gotlands södra härad 526 20,525
Visby stad 265 24,458

Uti hela riket åtojöto 242,039 personer kommunalt understöd och tillhörde af dessa 172,338 landsbygden samt 69,651 städerna och köpingarne. Sammavlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 9,337,415 kronor, deraf för landsbygden 5,917,416 kr. och för städerna 3,419,999 kr. Förstnämda belopp öfverstiger motsvarande slutsumma för år 1887 med 377,216 kr., beroende derp&, att landskommunernas fattigvårdskostnader ökades med 391,091 kr., under det att minskning inträffade för stadskommunerna med 13,803 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Ett större tyskt skepp

inkom hit i morgse från Norrköping med 1,111 fat fotogen ombord. Det heter Döppel, mäter 488,88 ton, är hemma i Danzig och föres af kapten R. Regelle. Att döma af det med kanoner och en del andra krigiska emblem vackert sirade akterskeppet har fartyget, som måhända ursprungligen varit danskt, fått sitt namn efter det i dansk-tyska kriget bekanta Dybböl eller Dyppel.
Fartyget kom med sin fotogenlast från Newyork och har i Norrköpiog lossat 1,940 fot.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Till söndagsskolmöte

ha vänper af Iuthersk söndagsskola i dag varit samlade uti folkskolans bönesal.
Sedan en psalmvers afsjungits öppnpades mötet med en för dagen lämpad predikan af domkyrkoadjunkten Vilhelm Larsson från Linköping. Till ordförande utsågs sedan kyrkoherde Uddin i Sanda och till sekreterare skollärare Pettersson, Vestergarn.
Såsom samtalsämnen voro uppstälda:
1.) Söndagsskolans plats inom den fria, kristliga verksamheten.
2.) Kan söndagsskolan vara bekännelselös?
3.) Söndagsskolans praktiska anordning.
I meningsutbytet öfver första frågan deltogo bland andra biskopen, kyrkoherde Gradelius, pastor Larsson och skollärare Levedahl, alla betonande söndagsskolans nytta och välsignelse.
Andra frågan inleddes af skolärare Pettersson, hvilken framhöll nödvändigheten af en fast bekännelse för skolan.I samma riktning yttrade sig sedan pastor Lagerman, skollärare Levedahl m. fl.
Diskussionen pågår fortfarande då detta skrifves.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128