Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
sista skjutning för året i onsdags eftermiddag deltogo i skjutning mot centimetertafla med 5 skott 8 skyttar och erhöll fanjunkare A. Pettersson från Stenkumla och kapten E. Vestöö bronsmedalj för respektive 65 och 72 centimeter.
I skjutning på löpande björn togs första pris af fanjunkare Pettersson och andra pris af hemmansägare Isberg.
I glaskuleskjutninger, deri 3 skyttar deltogo, erhöll ingen något pris.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
i stora salongen uppträder från och med söndagen Nützmannska kapellet, bestående af 3 herrar och 3 damer, hvilka traktera fioler, kontrabas, piano och flöjt, hvarjämte direktören, hr E. Nützmann, lär vara en framstående solist på kornett. Enligt omdömen af ansedda tidningar på platser, der kapellet förut uppträdt, har detsamma en rikhaltig och omväxlande repertoar, som kommer väl och talangfullt till utförande. Om måndag glfves familjekonsert.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
under 14 dagar från 13 dennes har beviljats skeppsmätaren Nils Rosman och uppehålles tjensten under tiden af tulluppsyningsmannen K. R. Svensson i Ljugarn.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
å den till Slite inbogserade manlösa norska briggen Urania, kapten Olsen, har hitkommit medförande underrättelsen att hela besättningen blifvit bergad af ett finskt fartyg och landsatt i Mariehamn på Åland.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
förrättas i Hejnums pastorat lördagen och söndagen 20 och 21 dennes.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
härstädes afgår i dessa dagar en ny betydlig sändning af större och mindre ornament, bestämda till Ystads storartade sparbanksbygnad. Alla dessa orpament äro synnerligt väl utarbetade och af utvald dels hvitgrå, dels rödaktig kalksten. Särskild uppmärksamhet ådrager sig en 45 fot lång och 2 fot hög fris, prydd med mjuka blomsterslingor och fantastiska djurshufvuden, och mellan dessa synas fyra medaljonger, af hvilka tvänne ionehålla Merkuriistafven, handelns sinnebild, och tvänne monogrammet Y S (Ystads Sparbank). För öfrigt märkes en mängd små kolocner med baser och kapitäler, samt andra bygnadsdetaljer.
Ofvannämda stenhuggeri, som utvecklat sig till utmärkt konstfärdighet, sysselsätter för närvarande omkring 100 arbetare, och synes ej blott genom uppnådd arbetsskicklighet, utan ock genom det sorgfälliga valet af råmateriel, göra sig väl förtjent af det vidsträckta förtroende, som det redan har vunnit.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
förekommer i gårdagens Vårt Land. Brefskrifvaren yttrar bland annat:
En allmän öfverblick genom pince nez\’n åt alla sidor: — åja, ett litet uppblomstrande stationssamhälle, så godt som månget annat. Ingalunda någon ordnad bygnadsplan, visst inte, här har man slagit upp sina bopålar utefter vägen alldeles efter tycke och smak. Gotlands landsvägar äro hårda, jemna, hvita, präktiga, och flere sådana korsa hvarandra här i Hemse. Här ha vi postkontoret, nya värdshuset och ett par butiker och många andia snygga hus i treflig stil och i vackra färger och der längre bort reser sig kyrkan omgifven af en ny koloni.
Till kyrkan alltså. Hon ligger minsann ej så nära som det ser ut, men hon förtjenar att uppsökas. Utmärkt vackra hus, flere i riktig villastil, omgifva henne. I denna stadsdel ligger bland annat den lilla platsens apotek.
Å, en sådan gammal kyrka och så bemålad. Betänk, verkliga urgamla väggmålningar, som flerstädes framtittade under den efter pålagda hvita limfärgen. Och dessa gamla målningar, som i en öfre serie förestälde apostlarnes porträtter och i en nedre scener ur den heliga historien, voro visserligen ganska urblekta men fullt möjliga att tyda, och gamla latinska inskriptioner i munkstil funnos att läsa under dem alla. Typerna ur den heliga historien voro iförda medeltidsdrägter, åtminstone flere af dem; man trodde sig se hofpager med på flykten till Egypten. Dessa målningar, som ännu i början af 1800-talet fylde alla väggarne, öfverströkos med hvitfärg genom gåvarande pastorns försorg, ty dels ville han ha den förut mörka kyrkan ljusare, dels tyckte han, att man gerna kunde undvara de der »tomtegubbarne», såsom hans ord lära ha fallit.
Efteråt lät en yngre prest delvis återbringa i ljuset de gamla målningarne, och det gör ett egendomligt intryck att se hur de bitvis framblicka här och der från de i öfrigt hvitrappade väggarne. Altarprydnaden från Karl 12:s tid är obetydlig. Bänkdörrarne äro målade på 1730-talet, predikstolen är målad, dopfunten ock. På predikstolen stå icke mindre än fyra timglas. Högt uppe i hvalfvet hänger ett krucifix af hög ålder, såsom synes redan deraf att hvardera foten för sig är genomspikad och fötterna alltså ej korslagda.
Till tornets öfre rymder ledde en stentrappa inne i muren, trång såsom en skorstenspipa och ungefärligen lika ljus. Från de fyra stora öppna fönstergluggarne deruppe var utsigten makalös. Man öfverskådade en vidsträckt trakt, och färgspelet af alla dessa ängar, sädesfält, åkrar, skogar och blånande förtoningar infattadt i ramen af det gamla illa medfarna kanske sexhundraåriga fönsterkaret var i sanning tjusande. Åt en annan sida vaggade kyrkogårdens hängbjörkar djupt under torngluggen sina yppiga kronor och gungande löfhängen. Långt utåt bygden kunde man följa de hvita landsvägarnes krökningar.
Vid mycket klart väder lära Karlsöarna synas från detta torn. Nu syntes ej ett spår af hafvet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
Födda:
Snickare Anders Fredrik Collins son.
Döde:
Fru Hulda Kristina Båtelsson, 27 år och 28 dagar; gossen Bror Herman Rudolf Bolin, 2 mån. och 29 dagar.
Lysning till äktenskap afkunnades i Visby domk. sönd. d. 7 Sept. 1890, emellan kopparslagare Gustat Andersson och Maria Charl. Svensdotter, samt skomakaregesällen Axel Patrik Wessman och Maria Johohanna Charl. Ganström, alla från Visby domk. församling, och handl. Per Gustat Öhrling från Sundsvall och Anna Rothstein från Visby domk. förs.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
Tillkännagifves att min älskade make Hemmansägaren och f. Kyrkovärden Thomas Petter Adolf Kahlström, efter ett långvarigt lidande fridfallt afsomnade vid Ekes i Bro den 10 September 1890 kl. 1,15 f.m. i en ålder af 34 år, 10 månader och 25 dagar; djupt sörjd och sakvad af mig, barn, en åldrig moder, syskon, slägt och vänner.
Emma Kahlström, född Olsson.
Sv. Ps. 473.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141