Dag: 9 januari 2024

under år 1889 ha revisorerna, hrr R. Vallér och A. Ytterberg, afgifvit sin berättelse.
Enligt denna utgjorde behållningen från 1888, inberäknadt fastighetens värde, inventarier, fordringar och grundfond m. m. 87,433 kronor. Inkomsterna under året belöpto sig till 25,089 kronor, deri inberäknad den summa, som efter prinsessan Eugenies död genom testamente tillföll sjukhemmet. Då utgifterna samtidigt utgjorde, jämte afskrifning å inventarierna, 5,233 kronor blef balansen till 1890 kr. 107,289.
Vid 1889 års början voro i sjukhemmet intagna 16 sjuka, deraf 4 män och 12 qvinnor. Under året afledo 3 män och 2 qvinnor, i hvilkas ställe 2 män och 2 qvinnor blifvit intagna, så att antalet vid årets slut var 15. At dessa innehade 6 friplatser och för de öfriga erlades en afgift af 30 öre för dag. Af de antagna voro 7 från Visby stad och 8 från landsbygden. Underhållsdagarnes antal har varit 5,689 och kostnaden för hvarje sjuk pr dag har varit 98 öre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140

under år 1889 får man en god inblick genom det sammandrag af räkenskaperna, hvilket stadsfullmäktige äga att årligen insända till statistiska centralbyrån.
Stadens tillgångar från 1888 utgjorde sammanlagdt 835,104 kr., deraf 279,159 kronor i fastigheter och inventarier, det öfriga i fordringar, värdepapper, jernvägsaktier, kontant och naturapersedlar. Inkomsterna voro under år 1889 144,728 kronor, deraf naturligtvis skatterna utgjorde största beloppet eller 69,458 kr. En annan vigtig inkomstkälla var hamnen, som i umgälder, bro- och kajafgifter gaf 38,908 kronor. I vinst af utskänkningsbolaget samt i minuteringsafgifter hade staden 18,206 kronor.
Ser man på utgifterna, komma först utgifterna för verk och inrättningar samt räntor. De uppgå till sammanlagdt 62,394 kronor, deraf i amortering å jernvägslånet 21,405 kronor, & hamnanläggningen 11,098 kronor. Magistrat och rådhusrätt kostade 9,623 kr., stadsfullmäktiges och nämders expeditioner 3,290 kr. och polisbevakningen 7,109 kronor.
Utgifterna för allmänna platser, anskaffaing och underhåll af hus och inventarior uppgingo till 35,416 kronor. Drygaste utgifterna vållade hamnar, broar och segelleder med 14,376 kronor (hvilka medel dock icke uttaxeras), dernäst vägar, gator och torg med 10,047 kronor. Renhållningen var mycket billig: den belöpte sig för hela staden till blott 533 kronor.
Belysningen kostade 3,929 kronor, brunnar och pumpar 888 kr. och brandväsendet 1,730 kr. Planteringarne kostade staden 1,146 kronor.
För anvan undervisning än folkskolans (tekniska skolan, navigationsskolan m. m.) betalade staden 2,167 kronor.
Fattigvården kostade 23,570 kronor, deraf understödstagarnes beklädnad, vård och underhåll naturligtvis utgjorde största posten eller 14,371 kronor. Sundhetsvården kostade 5,380 kronor.
Under året ökades stadens tillgångar något, så att de till 1890 utgjorde 841,706 kr. Ökningen kom på fordringar och värdepapper, hvaremot fastigheterna minskats nåzot i värde. Skulderna utgjorde samtidigt 735,683 kronor, hvadan alltså staden äger i tillgångar utöfver skulder 106,023 kronor. I skuldåsumman ingå: hamnanläggningen med 245,758 kr., jernvägslånet med 471,375 kr., samt fattigvårdsbygnaden med 18,550 kronor.
Bland fastigheterna äro upptagna: rådhuset till 30 tusen kr., tullbuset till 22 tusen, fattighus och arbetsbus till 70,300 kr., sjakhus till 13,700 kr., andra byg: nader till 22 tusen kr., samt jordar och tomter till 59,400 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140

hade igår ett kortvarigt sammanträde.
Dervid återvaldes till ledamöter i komitén för städernas bolag till försäkring af lösören hrr Hj. Torpadie, J. A. Bergenstjerna, K. Ternstedt, Alfr. Palm och Karl Lindell.
— Sekreteraren, som derom anhållit, erhöll af fullmäktige ett tjenstgöringsbetyg, hvari vitsordades den utmärkta oråning, nit och skicklighet hvarmed han fullgjort sitt åliggande, samt den stora erfarenhet. uti stadens kommunala och finansiella angelägenheter han derunder ådagalagt.
— Hr Jeurling redogjorde för utfallet at det försök, som i år gjorts att hålla kyrkoruinerna vissa timmar af dagen tillgängliga för allmänheten. Dervid upplystes, att den af stadsfullmäktige lemnade garantien för möjligen uppkomraande brist icke behöfde tagas i anspråk, enär inkomsterna (deri inberäknade afgifterna vid 2 ruinfester) utgjort 210 kr. 70 öre och utgifterna 188: 90, lemnande alltså ett öfverskott af 21 kr. 80 öre. De besökandes antal i samtliga 5 ruiner hade utgjort 3,343, deraf i S:t Karin 912, S:t Nikolaus 786, S:t Lars 704, Helgeands 587 och S:t Klemens 354.
Endast i S:t Klemens hade inkomsterna icke förmått betäcka kostnaderna för vakt göringen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140

har Magistrates utsatt val af en ledamot af riksdagens 2:dra kammare förven tid af tre år, räknade från den 1 Januari 1891, att äga rum i städerna Visby och Borgbolm: måndagen den 22 nästkommande September kl. 4—7 e.m. samt bestämt; att sammanräknandet af de i bägge städerna afgifna rösterna kommer att försiggå inför Magistraten den 29 i samma månad kl. 1 på dagen; och varder, i anledning häraf, Visby stads vid riksdagsmannaval röstberättigade innevånare härigenom kallade att för nämda ändamål å sålunda utsatt tid sammanträda inför Magistraten å rådbuset, hvarjämte idet tillkännagifves, att den röstlängd, som kommer att vid valet tilllämpas, hålles tillgänglig för granskning i Magistratens förmak hvarje söcknedag kl. 11.—12 på dagen 8 dagar före valförrättningen.
Visby Rådhus den 29 Augusti 1890.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140