för innehafvare af ladugårdar och stall att vara försigtiga med lyset i desamma utgör en händelse, som timade härstädes i går afton och som lätt kunnat få olyckliga följder.
Då kassör Johu Hellgren strax efter kl. 8 på aftonen gick Hästgatan uppför märkte han från ett derstädes liggande en åkare Petterson tillhörigt stall ett flammande ljussken tränga genom de solkiga fönstren. Han sökte förgäfves urskilja, hvarifrån det härledde sig, men anade att ej allt stod rätt till, helst då stallbygnaden tycktes vara tom på folk.
Skenet flammade allt högre, hvarför han sprang till stalldörren som han måste sparka in. Kommen in i stallet såg han bakom spiltorna, der två hästar stodo, midt emellan dessa, en gaslampa ligga kullstjelpt på golfvet. Lågan slog högt i tak och besynnerligt var att den ej antändt svansarne på djuren.
Han fick hastigt ut lampan på gården, hvarvid den gick sönder, så att gasoljan flödade ut och brann upp utan att skada.
Lampan hade varit stäld i en i stalltaket hängande lykta, hvilken dock af värmen från lågan smält sönder, så att lampan fallit ned.
Att här kunnat blifva en riktig brasa af torrt virke, foder och halm, säger sig sjelft, derest icke den brinnande lampan varsnats i tid af en person, som dertill ägde rådighet nog att handla såsom han gjorde.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140