Visby rådhusrätt.
I målet om den Henrikssonska simningen i hamnen hördes i dag som vittnen öfverlotsen Öberg och poliskonstapeln Ahiqvist. Den förre berättade, att han en dag uader en promenad vid hamnen sett en menniska ligga i vattnet, men kunde ej säga antingen han fallit eller hoppat i. Emellertid visade han ingen ledsnad för badet, ty han sam fram och tillbaka ända tills en båt sattes ut från ett närliggande fartyg, då han skyndsamt sam till kajen och klättrade upp. Vittnet kunde ej erinra sig när detta inträffat, ej ens huruvida det skett denna sommar eller den föregående, — Polis Ahlqvist hade i sällskap med poliskonstapel Boström en söndagsafton varit tjenstgörande å skeppsbron vid tiden för båtarnes afgång, då han iaktagit Henriksson i en folksamling uppträda på ett sätt som antydde att han var berusad. Boström hade då tillsagt honom aflägsna sig. En stund derefter var Henriksson i vattnet. Hans tröja låg på kajen. Kunde ej säga om han kommit i frivilligt eller ej.
Henriksson begärde 5 kronor för hvarje inställelse samt ersättning för utlösande af rättens protokoll och utslag. — Utslag afkunnas månd. 20 dennes.
Barnuppfostringshjelp yrkade Maria Ahlberg utfå af snickaren Sjöberg från Slite för ett 17 Aug. i år framfödt gossebarn. Svaranden nekade till faderskapet. Käranden erhöll uppskof till 20 d:s bevisnings förebringande.
Målet om den Rosenlundska muren upptog i dag en betydande del af rättens tid.
Käranden hade 4 vittnen hörda, svaranden 3. Af de förras berättelser framgick, att käranden — Klara Lundell — ingen orsak varit att skiljmuren fallit. — Rosenlunds vittnen deremot påstodo att det varit mycket möjligt att orsaken till murens ramlande kunnat ligga deri att käranden låtit gräfva efter pepparrot tätt invid muren, hvarigenom grunden blifvit underminerad. Muren hade ståt i 27 år förut, och man kunde således antaga att den ej gerna skulle ramla af sig sjelf, hvilket käranden påstod. Käranden yrkade att Rosenlund måtte åläggas bortföra på hennes tomt infallna stenar och att återuppföra maren. Svaranden bestred detta, och yrkade 10 kronors ersättning för inställelserna semt att rå måtte åläggas gälda rättegångskostnaderna.
För oloflig ulskänkning af öl var hustru Augusta Klasson instämd. Fyra vittnen hördes, af hvilka ett vid edens afläggande uppförde sig mindre passande, så att hen af rättens ordförande erhöll en varning. Vittnena intygade att öl hade betalts och förtärts i lokalen. Uppskof.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Oktober 1890
N:r 155