Dödsfall Henric Gustaf Wilhelm Gyllenram

Tillkännagifves att f. d. Generalmajoren och Landshöfdingen K. m. st. K. af K. S. O. och K. N. O. Henric Gustaf Wilhelm Gyllenram, född den 5 Maj 1814, stilla afled i Stockholm måndagen den 17 Nov. kl. 8 e.m., innerligt sörjd af barn, barnbarn och tjenare.

I enlighet med den aflidnes i lifstiden uttryckta önskan nadanbedes kransar.
Jordföstniogen kommer att äga ram vid Landeryds kyrka, Linköping.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 November 1890
N:r 181

Prinsessan Eugenies porträtt

skall tillkomma alla dem som i Januari månvad i år voro nya preoumeranter på Gotlands Alleh., d. v. s. sådana som icke haft tidnivgen år 1889.
Då redaktionen naturligtvis icke kan känna, hvilka dessa äro, ba vi genom vänligt tillmötesgående från åtskilliga postanstalter fått uppgift derom.
Men om det oaktadt någon nu vet med sig, att han i Januari, icke sevare, var Ny prenumerant och icke fått detta porträtt, så torde han på ett 5 öres brefkort eller på annat sätt derom underrätta, så skall porträttet sändas med omgående.
REDAKTIONEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 November 1890
N:r 181

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Klinte: 10 Nov., skon. Karl Johan, Fisch, Finland, barlast; 19 Nov., ång. Colberg, Hildebrandt, Colberg, potatis. — Till Kappelshamn: 10 Nov., jakt Ellen Maria, Carlsson, Stockholm, styckegods; 17 Nov., skon. Nordstjernan, Anderson, Lübeck, barlast; jakt Karolina, Olsson, Norrköping, diverse; skon. Alma, Gothberg, Stockholm, diverse; ekon. Albion, Siltberg, Norrköping, barlast.

Utgångna: Från Klinte: 10 Nov., jakt Doris, Nyman, Wismar, kalk och trävaror; jakt Ida, Andersson, Öland, barlast; jakt Två Bröder, Sandelin, Stockholm, korn; 11 Nov., skon. Peder, Lindström, Pataholm, barlast, — Från Kappelshamn: 8 Nov., skon. Albion, Siltberg, Norrköping, spanmål; 5 Nov., skon. Karl Johan, Öhman, Karlshamn, kalk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Passagerarelista.

Från Stockholm med Visby 19 Nov.: Hr Dahlberg; 4 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Från landsbygden.

Hemse, 18 Nov.
Kommunalstämma hölls härstädes förliden gårdag med anledning af väckt förslag att söka åstadkomma lämpliga gångbanor utefter de mera trafikerande vägarne härstädes. Efter en liflig diskussion i förgår beslöts med omkring 1900 fyrk mot 1200 att sådana gångbanor ju förr desto hellre borde anordnas antingen af sten eller trä och anslogs för ändamålet en summa af högst 200 kr, till anordnaade af de mest behöfliga.
För verkställande at beslutet utsågos handlandena R. Wittberg och H. Sandelin samt landtbrukaren J. N. Johansson Asarfve med rätt att vidtaga de lämpligare åtgärder för ändamålet samt sjelfva välja materiel m. m.
Ett ordnande af samhällets vägar härstädes, så att fotgången någorlunda drägligt kunde taga sig fram, har länge varit ett kändt behof, men man har förgäfves väntat på att de enskilde skulle vidtaga något i den vägen och tålamodet hade nu nått sin höjdpunkt.

Norra Gotland, 17 Nov.
Nervfeber har uppenbarat sig i en gård i Hangvar, der den krätt ett offer. Naturligtvis har man sin vana trogen å landsbygden sökt dölja den farliga sjukdomen och dragit ibop så många som möjligt till begrafningen.
När skall vår landtbetolkning lära sig inse och fatta ens det enklaste af helsoläran?

Stöld. Då en enka i Stenkyrka häromdagen tillfälligtvis hade anställning som hushållerska hos en hemmansägare derstädes, hvilken om dagen var i staden, tillgrep hon en del matvaror såsom mjöl, sviskon, russin m.
m. hvilket hon bar hem, Husbonden saknade strax vid hemkomsten det stulna och höll förhör med enkan. Hon nekade dock envist, men medgaf att ingen varit i huset mera än hon. Hemmansägaren förelade henne att antingen bekänna inom 8 dagar eller att anmälas för vederbörande kronolänsman.

Varning. Då i flere tidningar varit synlig en braskande annons om utmärkta helylle, färdiggjorda herrkläder som kunde för enormt billigt pris erhållas från M. Rundbohms herretablissement i Wien, reqvirerade er korresp. en äkta blå cheviot, komf. vinterkostym å 20 kr., 1: 25 kr i frakt. Tullen tog 4:73 kr.
Kostymen i fråga är värd sitt eget kapitel, på det att ej längre mister R. måtte lura andra att görs flera affärer å hans rariteter. Kostymen var så usel, att ej en dylik kan fås i Sverige! Tyget var ej blått utan brunt, så tunnt, att det är genomskinligt (således utmärkta vinterkläder?) och kan vara värdt 1 kr. aln på allra högsta höjd ! Rocken måste en skräddare sy om. TI stället för slaglärft, fans en flottig massa, som skräddaren såsom ej varande kemist icke kunde bestämma, om det ens var tyg. Foder och allt i harmoni uselt, så dåligt att ingen lappländsk lappskräddare har sett maken, n. b. om han ej fastnast på samma annons som korresp. Allra högst 10 kr. kan kostymen vara värd sommartid, vintertid duger den ej alls. Detta som en varning att ej fastna på hr R:s krokar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Från sjön.

— Skonerten Venera, 137 registerton drägtig, hemma i Reval och förd af kapten Rout, har, under resa härifrån till Hangö med last af jernvaror, sprungit läck till sjös och 2 dennes sjunkit i närheten af Lågskärs fyr på 40 till 50 famnars vatten. Den af 6 man bestående bosättningen räddade sig uti fartygets båt till en klippa, tillbragte der natten och uppnådde följande dag Mariehamn, hvarifrån den af ångfartyget Åland fortskaffades till Reval. Venera låg i slutet af sistlidne Juli månad gom haverist i Ronehamn. Den hade då sprungit läck, samt lossade der vedlasten och tätades.
— I söndags inkommo tiil Kalmar dykeriångfartygen Poseidon och Argo, sedan det lyckats dem att från sjunkne engelske ångaren Albanian upptaga de dyrbara slangar och pumpar, hvilka de vid sitt bergningsarbete med ångaren nödgades lemna qvar på det sjunkande vraket, såsom vi i ett föregående nummer meddelat.
Likaledes har det lyckats dem från det vid Össby strandade franska fartyget »Chasseur» berga inventarierna men huruvida fartyget skall kunna räddas är ovisst, enär ostliga vindar med stark sjögång försvåra, om ej omöjliggöra allt bergningsarbete. Emellertid ha ångarne i måndags afgått till strandningsställena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Gotlands mälteribolag,

hvarom förut något talats, lär, ehuru den hemlighetsfullhet, hvari företaget insvepts, låtit förmoda motsatsen, efter hvad som nu meddelas verkligen komma till stånd. Den eventuelt utsedda styrelsen: grosshandl. Öhman, ingeniör Jacoby och bryggaren Grönvall, gjorde i måndags ett besök härstädes för att taga bolagets blifvande lokal, f. d. tändsticksfabriken, i närmare betraktande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Henrik Gustaf Wilhelm Gyllenram

f. d. generalmajor och f. d. landshöfding i Gotlands och Vermlands län afled i går vid 76 års ålder i Stockholm, der han efter afskedstagandet år 1885 slagit sig ned, ömt vårdad och omhuldad af en ogift dotter.
Landshöfding G. var en på det hela taget välmenande och nitisk höfding, ehuru hans något strama militära hållning här stälde honom i konflikter, som antagligen gjorde hans flyttning till Karlstad &r 1873 för honom sjelf ganska angenäm. På sina sista år härstädes stred han, ehuru dess bättre förgäfves, för åtskiljandet af den civila och militära högsta myndighetsn — på Gotland. Riksdagen beslöt saken och general G. fick under närmare ett 20-tai af år tillfälle att på afstånd se de lyckliga följderna deraf för Gotlands både »civila» och militära utveckling.
Om de yttre dragen af hang lif må meddelas:
Landshöfding Gyllenram var född 5 Mej 1814 och blef kadett 1828. År 1833 aflade han officersexamen och utnämdes samma år till fänrik vid andra lifgrenadierregementet.
Löjtnant blef han 1846, kapten 1854, major 1858. Öfverstelöjtnant blef han 1862. Den 13 Maj samma år utnämdes han till landshöfding och militärbefälhafvare på Gotland samt blef samma dag öfverste i armén för att året derpå bli generalmajor i armén. År 1860 deltog han i statsrevisionen, 1866 blef han ledamot af första kammaren. Som ordförande satt han i Gotlands läns landsting åren 1863—70.
År 1873 utnämdes han till landshöfding i Karlstad och tog samma år afsked ur krigstjensten.
Bergman har i sin Gotlands historia antecknat följande, i hvilket den aflidne tagit mer eller mindre verksam del:
Under den tid han var landshöfding (1862 —78) vidtogos åtgärder för att förbättra fiskerieroa, och att väcka allmännare håg för bränntorfsberedning; på Gyllenrams förslag bildades ett gotländskt bolag, som för sommarpostföringen och varuntbytet med fastlandet anskaffade två tidsenliga ångbåtar, »Visby» (1866) och »Gotland> (1868). Vid 1867 års landsting väcktes utaf en ledamot af bondeståndet, Lars Granberg Granskogs, förslag att till regeringen ingå med anhållan om en särskild skogslagstiftning för länet; ett utskott, i hvilket länets (sedan år 1859 anstälde) jägmästare J. O. Sylvan, tog en verksam del, utarbetade förslag till stadgar i berörda hänseende, hvilket förslag blef af landstinget enhälligt antaget, samt af hushållningssällskapet och kon. befallningshafvande förordadt. På Gyllenrams framställning vid 1869 års riksdag blef förslaget af riksdagen gilladt, och har genom förordningen af 10 Sept. nämda år blifvit till efterlefnad faststäldt. — År 1868 utsträcktes telegrafledningen till Klinte och Rone hamnar samt 1872 till Slite. År 1871 blef en ny undervattenskabel nedlagd, samt »Polhem» ersatt af en snabbare vinterpostångbåt »Sofia». — År 1869 aflöstes Filialbanken af Gotlands Enskilda Bank. — Hushållningssällskapet anvisade 1871, på Gyllenrams förslag, medel att börja utförandet af den år 1866 aflidne förste landtmästaren A. A. Asplunds plan för ett utdikningssystem för ön, dervid afvägningarna (höjd- och sluttningsuträkningarna) skulle afse såväl myrarnas läge öfver hafvet och sing emellan, som ock den till myrarna och dessas utflöden gränsande odlade och odlingsbara marken. År 1872 anstälde nämda sällskap på densammes förslag en landtbrukskemist, samt anslog, på vice ordförandens, landssekreterare J. Hambraeus förslag, . 5,000 kr. till i å år räntefria lån för anläggande af mejerier. — När Gyllenram år 1878 förflyttades till landshöfdingeplatsen i Värmland, åtskildes landshöfdinge- och militärbefälhafvareembetena, som alltsedan 1811 varit förenade.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

I Närs sockens sparbank

är förvaltningen icke sådan, som den i en väl ordnad anstalt af detta slag bör vara och icke heller sådan som sparbankslagstiftningen föreskrifver.
Redan det att en sparbank två gånger under loppet af samma år underkastas inspektion, är egnadt att ådraga sig uppmärksamhet. Så har varit fallet i När, der sparbanksinspektören i år gjorde besök 3 Juli, då han fann, att posten utestående räntor, som 16 Juli 1889 utgjorde 1059 kronor, hade vuxit till 1379, hvilket enligt hans mening tydligt visade, att sparbankens styrelse icke egnat bankens angelägenheter det intresse, som han vid sitt första besök (1889) af då förekommen och delvis afbjelpt anledning för den församlade styrelsen framhållit såsom ett oeftergifligt vilkor för hvarje sådan verksamhet.
Länsstyrelsen, som fann styrelsens förklaring otillfredsställande, förordnade om ny inspektion och sådan ägde rum 3 och 4 November.
Att sparbankens kunder emellertid icke kommit sig för att fullständigt afbörda sig sina räntor är emellertid, anmärker inspektören, mindre att undra på, då man finner, att en af styrelsens ledamöter, tillika kassaförvaltare, som från år 1889 hade 9 lån i sparbanken, icke funnit nödigt att liqvidera derå belöpande räntor för år 1889, hvilket icke hindrat samme styrelseledamot att några dagar före sista inspektionen eller 1 Nov. låta till sig ntanordna ett nytt lån å 520 kronor utan att deraf liqvidera de oguldna räntorna för 1889 och utan att taga hänsyn till förordn. af 5 Sept. 1890, hvilken numera förbjuder utlemnande af borgenslån till styrelseledamot, hvilket senare förbiseende skulle bero derpå, att den nya lagen vore för Närs sparbanks styrelse fullkomligt obekant. Samme styrelseledamot häftar dessutom i borgen å 3 lån med för 1889 obetalda räntor.
En annan styrelseledamot, tillika räkenskapsförare, är ansvarig på grund af borgen & 12 lång obetalda räntor för 1889 och föreg. år.
En tredje styrelseledamot häftar för ogulden ränta & eget lån och såsom borgen för ett par års räntor å ett annat.
Denna slapphet kan föranleda till känbara förluster och inspektören anser derför att årets revisorer och kommunalstämman må gå i författning om de låns indrifvande medels lagsökning, hvilkas räntor äro förfallna och om dervid något brister, ställa de styrelseledamöter, som underlåtit att i rätt tid indrifva räntorna, till ansvar. Dessa lån representera ett kapital af 3,505 kr. med 495 kr. förfallna räntor.
Men dessutom anser inspektören att ytterligare 24 lån & 6,535 kr. böra indrifvas eller till säkerheten förstärkas.
Bland dessa senare förekommer ett märkligt papper på 2,500 kr., för hvilken förbindelse 22 särskilda skuldsedlar äro pantförskrifna, och hvilka förbindelser, som synbarligen tillkommit i följd af konsumtionskreditens bruk eller missbruk icke lämpa sig som sparbankssäkerhet. Dessa förbindelser äro pantförskrifna 21 Jan. 1888, men likväl äro 15 bland dem af senare datum.
Det ofvannämda lånet å 520 kr. anser inspektören, som stridande mot sparbanksförordningen böra indrifvas, såvida icke låntagaren-kassaförvaltaren och ene borgensmannenräkenskapsföraren föredraga att afgå från sparbanken, hvilket ock närmast skulle öfverensstämma med de fordringar, den nyssnämda förordningen ställer på dem, åt hvilka en sparbanks förvaltning får anförtros. Den förre innehar 10 egna lån och häftar i borgen för 5, den senare har 3 egna lån samt står borgen för 17 dylika.
Inspektören uttalar som sitt slutomdöme att det i afsevärd grad kommer att bero på lämpligheten och skickligheten hos de personer, åt hvilka sparbankens styrelse under nästa &r kan varda anförtrodd, huruvida lagens bestämmelser om sparbanks ställande under utredning skall på Närs sparbank behöfva tillämpas eller icke.
Bankens ställning 4 Nov. var följande:

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 November 1890
N:r 180

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Slagsmål hade söndagen 2 November arrangerats inne hos skomakare N. J. Vesterberg, boende å Bredgatan, af för tillfället på besök hos honom varande skomakarne August Vahl och Svante Johansson, hvilka till i dag stämt hvarandra med yrkande om tämligen dryga ersättningar för sveda och värk. Såsom vittnen hördes skomakaren K. F. Törnblad och hans hustru, hvilka intygade att efter föregången ordväxling det egentligen varit Johansson som hyflat på Vahl. Båda parterna öfverlemnade målet.
Johansson fick böta 10 och Vahl 5 kronor.
Ersättningsanspråken ogillades.
Ytterligare vittnen hördes i dag i det mål för djurplågeri, der landtbrukaren W. von Corswant står som svarande. Vittnena intygade att intet missbandlande af oxarne förelegat och svaranden förklarade, att han låtit målet ha sin gång endast för att visa, det de i stämningen gjorda påståendena voro ytterst öfverdrifna. Målet öfverlemnades och utslag afkunnas 1 December.
Att böta 10 kronor för djurplågeri dömdes i dag f. d. sjöman Pettersson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 November 1890
N:r 179