känd från föregående besök härstädes, har anländt hit i dag och håller nykterhetsföredrag i afton och om fredag i goodtemplarlokalen vid Södra Murgatan. I morgon talar hr kraft i Viklau.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 November 1890
N:r 172
Tullverket och nödhamnen vid Vestergarns utholme.
En issändare, som kallar sig »Sjökapten», skrifver i sist hitkomna nummer af N. D. A.: Hvar och en, som har någon erfarenhet af, huru ondt en sjöman ofta får slita i storm och svår sjö och för hvilka faror han esomoftast är utsatt, gläder sig åt hvarje åtgärd myndigheterpa vidtaga i syfte att minska dessa svårigheter i den mån menskliga åtgöranden sådant förmå. Vid Gotlands vestkust har seglaren i svårt väder blott en enda nödhamn, der han kan finna skydd utan att riskera att få qvarligga en längre tid vid inträffande ogynsamma vindar. Denna nödhamn är sundet innanför Vestergarns utholme, hvarest djupgående fartyg inflyta och hvarifrån de hafva två segelleder till öppna hafvet, så att de under hvarje vindriktning åter kunna utlöpa. Lotsstyrelsen, inseende platsens gynsamma läge i detta fall, har ock vidtagit omsorgsfulla anordningar till sjöfarandes fromma och gagn medelst anbringande af en inseglingsfyr å en udde på sundets inre sida, Skanandden kallad, samt af en ständigt lysande sådan, utvisande ankargrunden, å Utholmen på sundets yttre sida, genom hvilket åtgörande seglaren kan inlöpa under djupaste mörker, förankra och skyddad afvakta första gynsamma väderleksförändring för att åter fortsätta sin kosa. Man är denna myndighet tack skyldig härför.
Utrikes ifrån kommande fartyg skola dock blott i allra sista nödfall begagna sig af denna hamnplats, så länge den fatala omständigheten råder, att ingen tulltjensteman, icke ens en vaktmästare, finnes på stället. I största behof af proviant eller af annan kommunikation med lagdet, kunna de ej få sätta sig iförbindelse med detta för att få dessa sina bebof afhjelpta. När lotsverket gjort allt, hvad på detta ankommit, skall då tullstyrelsen intet vilja åtgöra för att i vänligt tillmötesgående mot hafvets väderbitne söner undanrödja detta sista missförhållande, under hvilket berörda fyrinrättningar knappast skola kunna uppfylla hälften af sin bestämmelse?
Så väl lotsverket som de sjöfarande hafva ansett Vestergarn vara en ypperlig uthamn för Visby, hvars egen hamn omöjligen kan angöras af större fartyg under svåra vestliga och mnordvestliga stormar, då deremot angörandet af Veetergarnus utholme upprepade gånger visat sig lätt kunna åstadkommas under dylika förhållanden. Äfven i detta afseende är en tullbevakning nödvändig, då en sådan eljest vid hvarje tvingande behof med stora kostnader och mycket besvär måste reqvireras från Visby eller Klintehamn.
Då tullboställe förnt finnes på platsen och detta, för att kunna bebor, endast tarfvar en ringa reparation, torde den pekuniära sidan af saken ej utgöra uågot särdeles beaktansvärdt hinder.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 November 1890
N:r 172
Postväsendet inom länet.
Inom Gotlands län funnos vid 1889 åra utgång 3 postkontor och 34 poststationer eller \’inalles 37 postanstalter och belöpte sig sålunda på hvarje postanstalt ett område af 84:22 qvadratkilometer och en folkmängd af 1,397 invånare. Uti hela riket funnos vid samma tid 190 postkontor och 1,831 poststationer, alltså en postanstalt på 214,26 qvadratkilometer och 2,362 invånare.
Vid postkontoren i Gotlands land samt dem underlydande poststationer expiderades under förlidet år följande försändelser nämligen:
Vid jämförelse med motsvarande förhållande föregående år visar detta en ökning för postanstalterna inom länet med 67,011 försändelser. Af denna ökning kommer största delen på Visby med 63,875, dernäst för Hemse med 7,759 försändelser. Minskning hade Klintehamn med 4,623 försändelser.
Fördelade på de olika kontoren ställer sig antalet inom Gotlands län förlidet år aflemnade postförsändelser till såväl inrikes som utrikes orter sålunda;
Visby 693,562
Hemse 41,958
Klintehamn 13,234
Medräknas de försändelser, som aflemnats å till jornvägspostdistriktet hörande stationer, så befinnes, att hela antalet inom länet till postbefordran aflemnade försändelser förlidet år utgjorde 749,407 eller i medeltal 15 försändelser på hvarje invånare. Uti hela riket aflomnades under samma tid 100,015,773 inrikes och 7,003,893 utrikes försändelser eller i medeltal 22 försändelser på hvarje invånare i riket, Dessutom ankommer trån utlandet 10,633,083 försändelser, så att inalles behandlades uti hela riket under förlidet år något öfver 117 1/2 million postförsändelser.
De assurerade brefvens angifna värde, inlösta postförskott och utbetalda postanvisningar samt prenumerationsmedel stego å postkontoren inom länet till följande belopp:
För hela riket utgjorde de assurerade brefvens angifna värde 853,430,782 kr. och uppgingo postförskotten och postanvisningarna till 17,816,324 kr. Prenumerationsmedlen stego till 1,517,008 kr. Uppbörden å postkontoren iaom länet utgjorde förlidet år kr. 53,463; 42 SS uppgingo utgifterna till kr. 28,171: 23. i Sin helhet ställer sig inkomsterna och utgifterna å de olika kontoren sålunda:
Uti hela riket uppgingo trafikinkomsterna till kr. 6,985,165: 94 och utgifterna till kr. 6,671,701: 56, hvadan alltså trafikinkomsterna under 1889 med kr. 313,464: 38 öfverstego driftkostnaderna under samma tid.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 November 1890
N:r 172
FÖRLORADT.
Måndagen den 3 den, förlorades under gåendet emellan Slottsbacken och S:t Hansplan en portmonnä, innehållande en mindre penningesumma; rättsinnige tillvaratagaren torde mot vedergällning inlemna den i Modehandeln å S:t Hansplan.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 November 1890
N:r 172
Haveriauktion.
Genom offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Slitehamn fredagen den 7 November från kl. 10 förmiddagen, försäljes för vederbörandes räkning i haveri dit inkomne vch kondemnerade finska skonertskeppet Veritas om 247 tons, som varit fördt af kapten J.: W. Lindström; — äfvensom: nämde fartyg tillhörande rigg, stående och löpande gods, segel, trossar, ankare och kettingar, båtar m. m.; samt diverse proviantartiklar.
Betalningen skall erläggas kontant och närmare upplysningar meddelas före auktionen hos Slite Varfsbolag, Slite, samt hos undertecknad.
Visby i Kejserl. Ryska v. Consulatet den 30 Oktober 1890.
C. J. Björkander.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 November 1890
N:r 172
Handel och Sjöfart.
Inkomna fartyg: Till Visby: 31 Okt., skon. Konfidentia, Schulz, Wismar, tomt fartyg; galeas Kronprinsen, Johansson, Stockholm, salt. — Till Kappelshamn: 15 Okt., jakt Karolina, Olsson, Visby, barlast; 16 Okt., jakt Teodor, Toff.62, Klinte, barlast; 22 Okt., skon. Karl Johan, Pettersson, Söderköping, barlast; skon. Karolina, Pettersson, Stockholm, diverse; 27 Okt., skon. Karl Johan, Öhman, Landskrona, barlast; skon. Albion, Siltberg, Visby, barlast; 28 Okt., skon. Sofia, H.gqvist, Kalmar, sill; skon. Favoriten, Hägvall, Wismar, barlast; jakt Auna Kristina, Ohlsson, Norrköping, barlast.
Utgångna: Från Visby: 1 Nov., skon. Vilhelm, Bergedahl, Kappelshamn, trävaror; 2 Nov. jakt Maria, Hansson, Umeå, sten. — Från Kappelshamn: 18 Okt., jakt Teodor, Toffién, Örebro via Bläse; 24 Okt., jakt Karolina, Olsson, Norrköping; skon. Karl Johan, Pettersson, Vesterås; skon. Karolina, Pettersson, Stockholm, alla med kalk.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171
Rättegångs- och polissaker.
Norra häradsrätten.
Giftmordet på Sandön. Tre vittnen hördes i dagi detta mål.
Fyrvaktaren Karl Bourgström berättade att ban ej kunnat märka något spändt förhållande mellan Lundqvist och Engman förr än den förre vid ett besök på norra fyren 7 Aug. omtalat, att de båda blifvit ovänner, emedan L. bestraffat E:s flicka för hennes hönsjagter. Engman skulle då ha hotat L. med knuten hand. — Efter dödsfallet hade E. utfrågat vittnet ganska noga huru det tillgått vid obduktionen.
För fyrvaktaren Hjalmar Söderlund hade Lundqvist äfvenledes berättat, att ovänskap utbrutit för flickans skull, och att L. fått löfte om stryk. Detta var den 8 Aug. Sedan hade vittnet ej träffat L. förr än han hämtades från södra fyren. Under forslingen hade vittnet frågat L. om han någonsin varit så sjuk förr eller hvad han trodde orsaken till sjukdomen kunde vara. Han hade då svarat, att han som vanligt ätit fisk och potatis, men också något maccaroni, som Engman bjudit på.
Han hade förtärt några skedar, tills han kände det började rifva i magen, »men då hade jag redan fått för mycket», sade han, — Den 15 hade Engman varit vid fyren och bedt att få se L., som då stod lik i sjöboden. Hans önskan hade villfarits, men han aflägsnade sig BU sedan han önskat frid öfver den dödes själ.
Arbetaren Markus Larsson från Fårön var det tredje vittnet. Måndagen 11 Aug. hade han på fyrmästarens begäran infunnit sig hos L., som då haft oupphörliga kräkningar och diarré, han var mycket svag och öfverfölls af svindel då han sökte sätta sig upp i sängen.
Fyrmästaren hade vid ett tillfälle frågat L., om han hade någon önskan att uttrycka som sin sista vilja, om sjukdomen skulle rycka bort honom. Dervid hade Eagman sagt till vittnet, att han trodde frågan var en antydan, att L. skulle ha sjuknat af »de der maccaronerna», L., som bört detta, sade ingenting, men såg skarpt på E. Sedan var vittnet bebjelplig, då L. skulle föras från södra fyren. Under vägen yrade han stundtals starkt och klagade öfver brännande törst. Vid framkomsten till norra fyren hade fyrmästaren frågat L. hur det stod till och hur det var med magen. »Åjo, rätt bra», svarade Lundqvist, Strax derpå började han yra och var efter några minuter död. — Vitinet hade sedermera tjenstgjort i sällskap med Engman på fyren några dagar efter dödsfallet. En dag hade E. frågat vittnet, om ban trodde att gotländingarne skulle bli elaka mot hans lilla flicka, som ej var gotländing. Dagen derpå var han försvunnen.
På domarens fråga om Engman hade någonting mot vittnesmålen att anmärka, svarade E.: »Det är sant alltihop».
Åklagaren öfverlemnade derpå målet.
Efter öfverläggning dömde rätten Engman för att i maccaroner hafva ingifvit aflidne Lundqvist en tésked arsenik i afsigt att skada, jämlikt 14 kap. 1, 18 och 46 paragr. strafflagen, till lifstids straffarbete och vanfrejd för alltid, samt att ersätta kostnaderna för den rättsmedicinska besigtningen och vittnena i målet.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171
Från sjön.
— I fredags middag inkom till Oskarshamn der hemmahörande karkskeppet Ostindia, kapten Isaksson. Fartyget afgick med propslast från Ketrsvik onsdagen 22 Oktober, destineradt till Sunderland. Den 23 råkade »Ostindia» ut för svår storm, som sedan fortfor under åtta dagar, och måste skeppet uthärda densamma mellan Ölands södra nåde och Utklippan. Härunder fick fartyget stybords bog samt brängångarne och bastingeringarne å babordssidan inbräckta samt en del af däckslasten spolad öfver bord. För att undvika kantring måste sedermera ännu en del af lasten kastas öfver bord, hvarefter fartyget, då det ej i sitt nuvarande skick kunde hålla sjön, ingick för att reparera de lidna skadorna. »Ostindia» är oassureradt, men lasten är försäkrad i »Ocean» i Göteborg.
— Skonerten Paul Marty har med kapad rigg och manlös drifvit i land vid Lerhamn strax norr om Höganäs. Fartyget sönderslogs och sjönk. En del af planklaster har bergats af kustbefolkningen, Under storm i fredags natt i Kattegat kantrade fartyget. Basättningen upptogs af engelska ångaren Blackness, kapten Horne, och landsattes i Köbenhavn.
Det förolyckade fartyget var hemma i Stockholms skärgård, fördes af kapten Ekström och var på resa från Piteå till Roskilde.
— I fredags natt anträffade bergningsångaren Framåt omkring 10 eng. mil nordvest om Hallands Väderö ett stort fartygsvrak, flytande med aktern öfver vattenytan, men återstoden af fartyget helt och hållet under vatten. Fartyget, som tycktes vara tremastadt, hade å däcket endast qvar kajutan samt en afbruten mesanmast. Vraket var antagligen trälastadt. Bogserångarens kapten ansåg det ej rådligt att taga vraket på släp, utan lemnade det åt dess öde.
— Dykeriångaren Poseidon afgick natten till onsdagen från Kalmar för att biträda strandade ångaren Albanian. Till följd af storm och ogynsam väderlek har Poseidon måst återvända från strandningsstället. Ångaren hade under natten haft att kämpa mot en i Kalmar sund icke vanlig sjögång. Man befarar, att nattstormen fört bort båtarne från Albanian, å hvilksn befinna sig omkring 30 man. Närmare underrättelser saknas ännu.
— Den på Storjungfruns storgrund strandade engelska ångaren Abeona har i torsdags natt under storm sönderslagits och kommit flott. Akterskeppet har försvunnit, förskeppet bar i öppna sjön anträffats af ångsluparne Valborg och Spring, som inbogserat det på Lilljungfruns redd.
— Norska skeppet Spreed, kapten Olssen, hemma i Drammen, på resa från Hernösand Treeport med trälast, strandade i torsdags afton vid Arildsläge. Skeppet blef vrak. Besättningen räddades, Bergningsackord är uppgjord mot 40 proc. af lasten och 1/3 af fartyget.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171
I D. B. V:s sparbank
ha under Oktober månad:
insatts i 686 poster kr. 29,948: 37
uttagits i 277 poster kr. 19,329: 37
Från årets början ha insatts kr. 205,963: 09 och uttagita kr. 161,245: 54.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171
Bifallit
har k. m:t v. pastor Lagermans i Hangvar anhållan om extra ansökningsrätt till regala pastorat inom riket.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171