Om pärkspelet.

Det är otvifvelaktigt, att af gotländska idrottslekar pärkspelet alltid intagit och måste intaga främsta rummet, och så var också fallet vid de senaste täflingarna.
Man frågar då: Visade sig pärkspelet denna dag stå på samma höjdpunkt som förut på Gotland? Skulle man för att få svar på denna fråga vädja till dem, som idkat pärkspel på 1860- eller 70-talet, så skola de säkert svara, att den nu varande generation står tillbaka. Och det är ju ej underligt, att så måste vara, då intresset särskildt hos de unga i så hög grad slappats. Förr började man spela boll vid 6 till 7 års blder, och vid de flesta folkskolor deltog skolläraren under: lofstunderna med lif och lust i spelet. Det var den rätta början. Intresset lefde qvar, ja, det tilltog med åren, och så fort snön gick af marken om våren och vårsolen torkat bort de värsta vattenpussarna på »storgården», var bollen åter framme, och den fick ej hvila förrän långt fram på hösten. Hvarje arbetsdag, när arbetet var slut och trots lemmarne vid första slagen kändes något styfva, spelades i skumrasket, och det så godt som utan ögon. Hvilken träffsäkerhet och hvilken fart på bollen! Och sådan vighet och liflighet.
Hvarje söndagseftermiddag, sedan man kommit från kyrkan och fått litet middag, samlades man naturligtvis.
Mången prest, som var intresserad, brukade från predikstolen »lysa på» om tid och ställe. Nu är det ej så. En och annan skollärare är ej infödd gotländing, och är derför ej rätte man att vid skolan gifva första impulsen. Och många andra saker medverka till att slappa intresset eller ha medverkat, ty säkert har redan ett bättre förhållande inträdt. — Insändaren är förvissad, att största antalet spelande vid idrottstäflingarna utgjordes af gubbar, som nu till täflingen ruskat upp sig för att visa hvad de kunde, eller rättare, hvad de kunnat.
Man såg också, att gubbarne blefvo bättre och bättre för hvarje pärk, och dabbarna på vädder, som i början voro ganska talrika, blefvo allt färre. — Frampärken företer vanligen större liflighet, en följd af att pärkkarlen der måste nyttja hand, då mera tillfälle erbjudes till vädder. Bland bakpärkarne var den,som spelades mellan Halla och Buttle, den lifligaste, ty pärkkarlarne använde undantagsvis fot, och båda partierna voro mycket jämnspelta. Särskildt loford förtjenar Buttleboarnas pärkkarl, Jacobsson, Hexarfve, hvilken trots sina några och femtio år med heder skötte sin plats gent emot sin unge, skicklige motståndare. Pärkkarlen i bakpärk bör hafva som regel att icke använda fot på andra hugg än dera, han icke kan taga med hand. Glöm ej det, och bakpärken skulle ej i liflighet behöfva stå efter frampärken.
Pärkspelare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Från sjön.

— I söndags inkom till Slite från Rostock der hemmahörande skeppet Präsident Trotsche om 504,32 ton, fördt af kapt. P. Harder. Fartyget skall i Slite lasta trävaror för hr Ferd. Nyströms räkning för att dermed afgå till Rio.
— Skonerten Oskar, hemma i Simrishamn och förd af kapten Johansson, på resa från Burryport till Stockholm med last af stenkol, bar haft svår storm i Nordsjön, hvarvid fartyget sprungit läck. Skonerten inbogserades 22 dennes till Helsingborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Rörande giftmordet på Sandön

anse vi oss böra upplysa derom, att provinsialläkaren icke i sitt obduktionsprotokoll gifvit det skriftliga utlåtandet att fyrvaktaren Lundqvist dött af gammal vanskött magkatarr. Ett sådant utlåtande ligger nämligen utom den obducerandes befogenhet. Vår uppgift att ofvannämda sjukdom varit dödsorsaken stödde sig på muntligt meddelande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Herr Gustaf Romins konsert

i måndags afton i goodtemplarsalen vid Mellangatan var besökt af omkring 200 personer och totalintrycket man fick af densamma var så öfvervägande godt, att vi utan tvekan kunna lyckönska den unge sångaren till hans framgång.
Ty det torde icke kunna förnekas, att hos herr Romin finnes ämne för till och med två sångare, om man betraktar röstens styrka och volym. Men den är icke blott stark utan äfven af särdeles tilltalande klangfärg. Fråga skulle kunna vara, om hr Romin egentligen är baryton eller tenor, men i detta fall får väl hans sånglärares, den gamle och erfarne Fritz Arlberg, intyg gälla, och det lyder, att rösten är »en bhjeltetenor af beaktans värd skönhet.» Det är således dit hr Romin sträfvar, och vi tvifla icke om att han skall nå sitt mål. Då är hans plats gifven: vid vår opera, som sannerligen icke har råd att släppa ifrån sig en dylik röst. Naturligtvis har hr Romin ännn ett godt stycke väg att vandra, och måhända ett mycket svårt sådant, innan han når konstens helgedom. Men ingen födes konstnär. Såsom ett första uppträdande var måndagens konsert mer än vanligt lofvande.
Konsertgifvaren började med Max\’ aria ur »Friskytten». Någon rädsla, mycket förklarlig, verkade här ej alldeles till sångens fördel, men på det hela taget skilde sångaren sig godt ifrån sin uppgift. Ojämförligt bättre gick den sedan föredragna Masaniellos aria ur »Den stumma», hvilken dessutom tycktes ligga mera för sångarens temperament.
Dessa båda uppgifter voro måhända väl svåra för en så ung sångare som herr Romin, och utan att neka hans djerfhet vårt erkännande, hysa vi dock den åsigten, att han lyckades bäst i de fyra sånger han sedan föredrog: Södermans »Die Wassernymf», Agate Backers »Til mit Hjertes Dronning», Rubinsteins underligt stämningsfulla »Asra» och Matteis »Det är ej sant.» Särskildt de två sista sångerna föredrogos verkningsfullt.
Ett mycket värdefullt biträde hade hr R. erhållit i frkn Selma Söhrling, hvilken vid förträfflig röstdisposition och på det sympatiska sätt som är henne eget föredrog Agatas aria ur »Den Stumma» samt ett par täcka visor, de senare i stället för de annonserade »Gluntarne», hvilka måste strykas på grund af »magisterns» indisposition. N. N:sångarne bidrogo med några af sina ypperligt sjungDa nummer att gifva omväxling åt programmet. Såsom säker och fint musikalisk ackompanjatris förtjenar frkn Köhler en särskild komplimang.
Bifallet var under hela konserten lika lifligt som välförtjent.
Måhända får hr Romins röst snart den användning den är värd, då han; enligt hvad vi sport, af k. operans direk: tör är kallad till profsjungning redan innevarande höst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Vid sammanträde

i dag med delägare i Martebo myr ha till komiterade att taga hand om utdikningsfrågan utsetts hrr M. Larsson, Skäggs, oråf., Dassow, Ekelöf, Bliesath samt kapten J. Amundson, en känd företagsam entreprenör och jernvägsbyggare, hvilken lär hafva förvärfvat ingeniör Faustmanns andelar i myren. Till ombudsman vid förefallande behof utsågs t. f. landskamrer Melin.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

En konservfabrik

har, såsom vi förut omnämt, varit ifrågasatt att anläggas i Visby efter mönstret af den i Kristianstad. Några för saken intresse rade personer ha satt ingeniör Ekholm i tillfälle att på ort och ställe studera sist nämda anläggning med uppdrag att uppgöra kostnadsförslag för en dylik härstädes, Förslagsvis har man tänkt sig kunna använda den s. k. bränneritomten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Generalpostdirektör

v. Krusenstjerna, åtföljd af byråschefen Björklund, anlände hit igår för inspektion af postväsendet. Igår besöktes Hemse och Klintehamn och idag har Visby postkontor inspekterats.
Generald. v. K. återvänder i afton till hufvudstaden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Visby Högre Flickskola.

Höstterminen 1890.
Utom vanliga läroämnen undervisning och öfning i handarbeten, teckning, sång och gymnastik. — Lördagen den 30:e Augusti kl. 10 f.m. inställa sig flyttniogssökande samt. auskultanter för 7:e klassen; — Måndagen den 1:e Sept. kl. 10 f.m. inträdessökande; — Tisdagen den 2:e kl. 12 allmänt upprop. Behötfvande lärjunge, som önskar ifrågakommma till någon af de 6 friplatserna eller af de 15 platserna med nedsatt afgift, inlemnar till föreståndarinnan den 30:e Augusti kl. 10—12 skriftlig till skolstyrelsen stäld ansökan. — Terminsafgift: för 1:a klassen 30 kr.; för 2:a och 3:e 37: 50; för 4:e 40 kr.; för 5:e 45 kr.; för 6:e och 7:e 50 kr. Nedsatta afgiften är 25 kr. — Afgiften skall erläggas Tisdagen den 2 Sept.
kl. 4—5 e.m. i skolans lokal.
Af förekommen anledning får styrelsen allvarligt erinra om nödvändigheten afterminsafgiftens erlä ggande på utsatt tid
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Dödsfall Eva Cath. Lutteman

Tillkännagifves att den käre Guden behagat till sig hemkalla min älskade moder, framlidne Färgaren och Borgaren P. A. Luttemans enka, Fru Eva Cath. Lutteman, född Froström, som lugnt afsomnade härstädes d. 25 Aug. på aftonen, i sitt 80:de lefnadsår.
Visby den 26 Aug. 1890.
Rosa Lutteman, Sv. Psalmb. nr 483.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 23 Aug., skepp. Prins Adalbert, Helander, Newcastle, stenkol; 24 Aug., skon. Konfidentia, Schultz, Hudiksvall, trävaror (vinddrifvare); 25 Aug., skon. Rickard, Jansson, Wismar, barlast. — Till Slite: 20 Aug., jakt Alvire, Strömlund, Wismar, barlast; slup Henrik, Klintberg, Fårösund, trävaror; 22 Anug., slup Ragnar, Andersson, Nakskow, barlast; slup Henrik, Klintberg, Fårösund, trävaror; 23 Aug., skon. August, Nilsson, Blyth, stenkol. — Till Rone: 15 Aug., skon. Laurentius, Vestberg, Lübeck, tomt fartyg; 18 Aug., galeas Apollo, Karlström, Flensburg, sandbarlast.

Utgångna: Från Visby: 22 Aug., skon. Starkodder, Siltberg, Burgsvik, fotogén; 25 Aug., skon. Henrik, Nyström, Slite, trävaror, — Från Slite: 18 Aug., skon. Xenia, Carlsson, Rostock, barlast; galeas\’ Albertina, Wiman, Luleå, 20 Ang., slup Svan, Mågnuseon, Göteborg, skon. Axel, Hellström, Umeå, alla med kalk; slup Henrik, Klintberg, Fårösund, tomt fartyg; 22 Aug., jakt Karolina Lyders, Jakobsson, Örnsköldsvik, kalk, — Från Rone: 10 Aug., skon. Lovisa, Johansson, Spanien, plankor; 20 Aug., skon. Venera, Köbenhavn, ved (haverist); 22 Aug., galeas Apollo, Karlström, Visby, plankor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Augusti 1890
N:r 131