Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Statkarl Karl Gustaf Anderssons dotter, mekanikus Jonas Johanssona dotter, smeden Johan Alfred Almqvists son.
Döda:
Arb. enkan Bernhard. Fredr. Wiberg 64 år, 7 mån, och 28 dagar, f. stadbetj. Karl Petter Börjeson 83 år, 1 mån, och 5 dagar, målare Wilhelm Erlandsson 26 år, 9 mån. och 16 dag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Från Stockholm med Polhem 1 Jan.: Intendent Karlsson, hrr Trybom, Hederstedt, Andersson, Bokström, Pettersson; fru Bokström; frök:na Jakobson, Krusell, Ståhl samt 6 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Fredagen den 9 Januari försäljer undertecknad på anmodan at vederbörande utredningsmän, delvis ovilkorligen medels offentlig auktion som förrättas i stora salen å Hägvalls i Vänge (Olssons port) och börjas kl. 9 f.m.,sett större handelsvarulager bestående af färgade och hvita bomullsgarner, klädningstyger af silke och bomull, förklädestyger och dukar, plyscher, flaneller, madapolam, hvita och kulörta domestiker, gardintyger, gas, linon och tyll, todertyger, dofflar, 10ck- och byxtyger, filtar, schalar, ylle- och sidendakar, handskar och hängslen, kattuner, pikeer, linnekragar och manschetter, hattar och mansmössor, knappar, rulltråd och silke, siden- och ylleband, eau de cologne och tvålar, brescher och armband, resårskaft, rossläders resefter, något sulläder, något glasvaror, diverse jernhandelsvaror, ett parti norsk storsill samt mycket annat.
Säkre köpare erhålla anstånd med betalningen till d, 1 instundande Juni.
J. P. Jacobsson,
Guldrupe.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
låter landtbrakaren Carl Martin, Qvie i Martebo, fredagen den 9:de nästkommande Januari kl. 10 f.m. till den högsatbjudande försälja såväl lösa som fasta egendomen, den :förra bestående af siltver-, koppar-, jern- och blecksaker, glas och porslin, möbler, bord, stolar, flera sängställen, vägg- obb toalettspeglar, kommoder, skåp, kistor, mjölbingar, väggoch fickur, lampor, lyktor, linne och fjäderfylda sängkläder, lagg- och träkärl af många slag, spinnrockar, nystlar, bobiner, en välfstol med tillbehör, åkeroch körredskap, res- och arbetsvagnar, flera par arbetskälkar, vrång- och fo: derhäckar, långstegar, gättrar, en mindre dragkärra, vänd- och spetsplogar, klös-, rak- och krokpinnhbarfvar, mullfösor, selar, svänglar, hästtäcken, ryktdon, yx- och sigdstenar; yxor, spadar, gigdar, liar, högafflar och tjugor, en fläkt- och en skakvind, ett i godt stånd varande tröskverk, en hästräfsa samt en hackelsemaskin m. m.; kreatur: hästar, oxar, kor och en tjur. — Ett parti rundt virke af päronträd, en smedja och smedjeredskap, snickareverktyg m. m. — Fastigheten bestående af 7/16 dels mtl Qvie Kronoskatte i Martebo socken.
Denna hemmansdel, som ligger i en af öns bästa trakter, säljes sådan den ou befinnes, med derå uppförda manoch ladugårdsbygnader, hvilka äro goda och i komfortabelt skick.
Hemmanet utbjudes kl. 12 på dagen, först i mindre lotter och sedan i sin helhet, med derå växande höstgröda, och att genast tillträdas, med rätt för säljaren att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Hemmanet, som undergått laga skifte, har vidsträckta och fördelaktiga egor, större delen 1:sta, gradens jord, svartmylla på lerbotten, innebar omkring 100. tald god scch fill mesta delen utdikad myr. Egendomen har hypotekslån å 10,000 kronor, som af solida köpare kunna få öfvertagas.
Af köpeskillingen erlägges 1/5 delat beloppet vid klubbslaget eller högst 8 dagar efter auktionen. Köpare böra vara beredde att ställa nöjaktig säkerhet för den köpeskilling, som öfverstiger hemmanets inteckningar, om så fordras. Närmare upplysningar rörande hemmanet, betalningsvilkoren m. m. blifva före utropet tillkännagifna. För lösegendomen lemnas åt kände och tillförlitlige inropare betalniogsanstånd till den 15 April 1891.
Tingstäde den 31 Dec. 1890.
Efter anmodan,
P. HÖGBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Genom oftentlig auktion, som torsdagen den 8 inst. Januari från kl. 10 f.m. förrättas i så kallade Lindöjor, on skogsmark lydande under Tomasse hemman i Ganthem socken, låter kapten J. Elgram till afverkning derstädes försälja såg-, timmer. och vedskog på omkring 20 tunnland. Försäljningen sker pärkvis och afverkningningstiden blir 7 á 8 år. Närmare upplysningar meddelas före untropen. Betalningsanstånd beviljas godkände inropare till den 1 April nästa år.
Hogrän den 29 December 1890.
Efter anmodan,
JOHAN WESSMAN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Att min älskade make förre hemmansägaren Johan Ahlberg, stilla afled söndagen den 28 Dec. 1890 kl. 11 e.m. i en ålder af 71 år, 10 mån., 23 dag., sörjd och saknad af mig, barn och barnabarn, varder härmed slägt och vänner meddeladt.
Barshage i Othem d. 31 December 1890.
Kathrina Ahlberg.
Ps. 499: v. 6.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1
Ronehamn, 29 Dec.
Kommunalstämma har i dag hållits härstädes, då åtskilliga val förrättades. Till ordförande i kommunalstämman valdes handlanden L. Cramér och till v. ordf. hemmansägaren N. Nilsson, Åhlarfve, hvilka båda äfven blefvo valda till samma befattningar i kommunalnämden. Öfriga ledamöter i nämden blefvo konsul L. Cramér, omvald, handlanden J. W.
Broander och hemmansägaren P. Tomason, Gullgårda, nyvalda. Suppleanter bletvo hemmansäg. J. V. Hansson, Stahle och J. Tumsson, Engårda.
I fattigvårdsstyrelsen invaldes hemmans: ägarne N. Wahlby, Davide, och P. Jacobson, Eogårda. I magasinsstyrelsen invaldes J. Hansson, Smissarfve, ordförande, J. Petterson, Vinarfve och A. Johanson, Davide, ledamöter, Till revisorer för att granska det löpande årets räkenskaper utsågos landtbr, L. Duse och folkskollärare J. Stengård.
En fråga, som ansågs ej böra lemnas obeaktad, var de många »extra vakanser» från i tjenst varande pigor, som kastas på fattigvården i oroväckande antal. För att i någon mån motverka detta missförhållande och för att bördan må bli dräglig för skattskyldige föreslogs som högst önskvärdt att låta kontrahenterna hålla gårdgång med vissa matdagar på hvarje gård.
Kyrkostämma hölls derefter med pastoratet för anskaffandet af ett rum för konfirmandundervisningen. Sedan kyrkoherden förklarat att för året sådant torde kunna beredas i prestgården på grund at det ringa antalet barn, vardt ärendet tillsvidare uppskjutet.
Fattigvården. Att en qviona, som sagt sig vara från Boge, bettlande strukit omkring i trakten här på hösten, är nog riktigt. Men som hon ej blef tagen i förhör, fick saken passera. Dessutom ha här varit personer från Guldrupe, Buttle, Burs, Eke, Linde, Klinte och Stånga. Om dessa varit i sådana behöfvande omständigheter, att de behöft bettlia, kan ju naturligtvis ej afgöras. Godt är det emellertid, att fattigvårdsstyrelserna ej tillgripa skjutsar eller s. k. lagligt tillvägagående genast, ty det har här visat sig, att ett bref förot till den eller de socknar, saken närmast rör, gjort mycket god verkan, och så har man sluppit att köra onödigt, ty ej alla af den sorer) folk behaga tala sant, som nog är väl ändt.
Vamlingbo, 29 December.
Fördomen mot användandet af slagtmasker vid verkställande af slagt börjar så småningom att försvinna på landsbygden, efterhand som djurägarne få se och erfara nyttan af desammas begagnande. Vanligtvis utföres slagten vid dessa tillfällen af någon i yrket kun nig person, men ibland händer ock att någon »företagsam» kreatursägare sjelf pröfvar på den nya metodev, hvarvid mången gång ej allt tillgår som sig bör, och då rätt komiska scener utspelas. Ett sådant förhållande uppstod för kort tid sedan härstädes, då en landtman medels elagtmask skulle slagta en honom tillhörig oxe. Afnyfikenhet hade många åskådare infunnit sig på platsen der exekutionen skalle försiggå. Men vår »slagtare» lyckades ej att med första slaget å den sprint, som indrifves i hjernan, träffa denna, hvadan djuret slet sig från bållkarlen och ut på gården. Allmän uppståndelse af de talrika åskådarne, som så fort som möjligt försökte sätta sina respektive personer i säkerhet för det rasande djuret. Omsider lyckades det dock några »modige» män med djurägaren i spetsen att mota in djuret och fasttaga detsamma, hvarefter »lyckan stod de djerfve bi», så att oxen vid första slaget dignade medvetslös till marken, till sor glädje för de ur sina gömslen framkrypande, halft förskrämda »observatörerna».
På tal om kreatur kan äfven antecknas att ett försäkringsbolag nyligen bildats inom Öja och Hamra socknar, med som tyckes god framtid för sig, enär nästan hvarenda djurgare ingått i ds detsamma som medlem eller delägarf. Till en början lär en afgift af 25 öre för ett hundra kronors försäkring vara bestämd, och sedan allt efter behofvet.
Inom Vamlingbo socken, der ett likadant företag för några år tillbaka var å bane, funderas nu återigen, tack vare föredömet från grannsocknarne, starkt på att inrätta ett dylikt kreatursförsäkriogsbolag. Beslut – derom skall på pyåret fattas.
Ryktesvis förmäles, att fiskare från de sydöstra fisklägen under sina fångstförsök i början af denna månad iakttegit en mängd fylda fat — det antages att de innehållit vin flytande i sjön, men hvilka det dock var omöjligt att berga i deras små fiskebåtar.
Höga pris på bränsle gälla härstädes. Så t. ex. betaltes häromdagen på en auktion 12 till 13 kronor pr gammal kast för furuved, ceh för björk omkr. 14 kronor. Vid bållna auktioner å skog ha äfven utomordentliga pris betipogata i förhållande till varans verkliga värde.
Ett utmärkt slädföre har uuder helgdsegerna varit härstädes som äfven begagnats ganska flitigt såväl helg- som söckendag.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 December 1890
N:r 203
på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Alskog: födda 4; döda 5, ivflyttade 23, utflyttade 35, vigda 4 par; minskning 13; folk-
mängd 470.
Lye: födda 8, döda 4, ivflyttade 15, utflyttade 17, vigda 2; folkmängd 292.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 December 1890
N:r 203
firade i måndags afton å stadshotellet sin sedvanliga fest, hvarvid, som bekant, äfven »tomtarne» för året beklädas och bespisas, Denna fest har år efter år tilldragit sig allt större intresse och utgör nu långt i förväg alla småttiogars förtjusning. I år var också antalet besökande större än någonsin förut. Da torde kunna böräknas till minst 500 personer, deraf nära nog halfva antalet barn. Att en försvarlig trängsel på grund af denna stora mängd folk ägde rum, är sjelfklart, och nu, om någonsin, gjorde sig behofvet af en större samlingslokal i vår stad gällande.
Midt i salen ståtade den högresta julgranen, så öfversållad med prydnader och godter, att knapt en gren fans bar. Och så rikt försedd med ljus var den, att när den tändes strålade den rent af kungligt Klockan strax efter 6 hade tomtarna — 8 gossar och lika många flickor — hunnit iklädas de af sällskapet skänkta fullständiga beklädraderna. Då spelade musiken upp en marsch, och &tföijda af sina mödrar, intågade i salen de sålunda begåfvade barnen samt placerades på båda sidor om julgranen. Sällskapets ordförande, borgmästare Een, framträdde nu och höll till dem ett kortare tal, deri han betonade julens innebörd af en den sanda glädjevs fest för fattiga och rika, dess betydelse såsom återkallande i vårt minne den stunl då frälsaren, den största julegåfva, som någonsin skänkts, kom verlden till del. Talaren slutade med att uppläsa ett litet arslående julpoem af Virsén, samt önskade till sist, att tomtarne och de öfriga små måtte känna en stunds verklig julglädje.
Åter ljödo nu fiolerna, och den stora barnskaran ordnade sig till dans kring den tindrande julgranen. Ring svälde ut efter ring, ända till sex, åtta stycken och så bar det af så godt sig göra lät. Visst blef det litet oordning hår och der, men de äldre gom stuckit in sig bland småttingarne, fingo söka att åter ställa allt rätta. Och barnen logo af glädje, hundratals små fötter stampade fröjdefullt takt till musikens tooer. Å, så roligt, eÅ roligt man hade!
Glödande kinder fiogo så svalka sig en stund. Men man längtade åter till ringarne kring julträdet, och åter blef det brusande lif, när den gamla polskan spe lades upp: »Nu är det jul igen, ja, ou är det jul igen, och julen varar intill påskal» Så gledo ringarne ut, rätade på sig till en lång slingrande orm som drog genom rummen, fram och tillbaka, tills den ena småttingen efter den andra tröttnade. Men bär och der sprungo och lekte på egen hand små klungor af nytra barn.
Så flögo ett par timmar hastigt sin kos, ljusen började brinna ner och stämningen något mattas. Då samlades tomtarne och af granens rika förråd fingo nu dessa famnen full. De andra småttingarne sågo kanske litet afundsjuka ut — men det var ju jultomtarnes fesl Dessa små hade kanske fått sakna alla dessa härligheter tills i afton. Pastor Söderberg yttrade till sist några ord och afslöt festen med bön, hvarpå en psalmvers sjöngs.
Och så fördes de in i det till stora salen gränsande rummet. Der voro på ett långt bord uppstaplade rätt försvarliga högar af gåfvor, som nu öfverlemnades åt tomtarnes föräldrar eller målsmän.
Det var kakbullar, rysgryn, kaffe och socker, äpplen m. m. Vid hvarje hög låg ett litet kuvert med påskrift »61 öre från Vedins arbetare». Dessa hade vämligen på julaftonen bopsamlat en liten summa för detta ändamål. I sanning vackert gjordt, och heder åt sådana arbetare, som af sina ringa tillgångar icke draga i betänkande att lemna en skärf åt dem, som ha ännu mindre! Dessutom hade välvilliga personer skänkt ännu några kronor, att 75 öre i kontanter tiildeles hvarje tomte.
När så gåfvorna lemnats till de tacksamma mödrarne, begaf sig hela skaran, målsmännen och tomtarne, ner i »blå sa?n», der en riklig aftonmåltid var dukad af väldiga smörgåsar och hvit gröt. Det tycktes smaka förträffligt, och icke blott glada, utan äfven mätta lemnade tomtefamiljerna den vackra festen, som säkert hos dem efcerlemnat ett värmande minne.
Deruppe i salen hade granen emellertid släckts och småttingarne troppade så småningom af. Åh, hvad de hade haft roligt! Såkert hade de idel rosiga drömmar den natten.
Så blef det »den äldre uagdomens tur».
Nu svängde den muntert om vid musikens toner. Glädjen hade fått ett godt underlag, och under de timmar man till bragte tillsammans, sågs icke en mulen blick eller en missbelåten min. Man hade beredt andra glädje, man hade roat sig sjelf. Det var en i allo väl använd afton.
Tomtarne för året voro: Karl Gustaf Persson f. 78, Anders Petter Elof Larsson f 78, Karl Hugo Hallgren f. 80, Viktor Petter Emanuel Jonesson f. 81, Karl Otto Lundgren f. 78, Adolf Gunnar Robert Rundberg f. 84, Karl Emannel Höglund f. 84, Bror Oskar Holmström f. 81, Johanna Maria Kristina Fohlström f. 81, Gerda Maria Fredrika Qviberg f. 79, Alma Emelie Maria Nährström f. 80, Maria Karolina Pettersson f. 78, Anna Maria Larsson f. 83, Helena Nelly Maria Funqvist f. 76, Agda Matilda Martell f. 83, Beda Sofia Cecilia Runander f. 82.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 December 1890
N:r 203