Från sjön.

— Den 7 d:s anlände till Hangö ångaren »Patria», för hvars öde man hyst någon oro.
Båten hade 9 passageraro och full last, bestående af 1,600 balar bomull och diverse styckegods.
Den 26 Dec. lemnade Patria Liverpool och begynte sin svåra resa. Redan i Nordsjön på höjden af Rotterdam var kölden så stark, att fartyget isade ända upp iriggen. Från Trindelen i Kattegatt måste båten forcera is genom hela Sundet till Falsterbo. På vägen ob.
serverades ibjelfrusna sjöfåglar. Här och hvar flaxade flockar af svanor och allor klagande omkring, sökande skydd för kölden och stormen, Alla fyrskepp voro fill följd af isen intagna, så att fartyget måste loda sig fram, Först i Östersjön begynte emellertid den allvarsammaste dusten med köld och storm. Den 5 Januari uppstod nämligen i trakten af Öland en orkanlik sröstorm, förenad med en tät tjocka, som gjorde all utkik omöjlig. Huru ogenomekådlig denna slöja af dimma och snö var, framgår deraf att sjöfåglar flögo rakt mot fartyget i stora svärmar. På en af manskapet flög en alle mot hufvudet. Ena annan fångades med blotta händerna. Genom att tidt och ofta loda kunde ångfartyget långsamt färdas framåt. Den 6 begynte det åter klarna vid middagstiden, och konturerna af Gotland började framträda. En stark köld, uppgående till — 12 grader C. försvårade emellertid återstoden af färden genom att ånyo nedisa hela skrofvet ända upp i riggen, så att fartyget vid sin framkomst snart sagdt såg ut som ett flytande isberg. Hela fördäcket och styrburdssidan bildade ett enda sammanrhangängande helt at is. Rigg, trapporna ofvan däck, bänkar, allt var betäckt med lager af is, som gjorde en vandring på fartyget, t. o. m. ännu då det låg i land, förenad med rätt stora vanskligheter.
För sin del sade sig kaptenen icke förut ha upplefvat en snöstorm af lika svårt slag som den sista, och Patria har endast sin stora sjöduglignet att tacka för att den räddat sig undan densamma.
— Såsom förut omtalass förolyckades finske ångaren »Argo» Trettor.dedagen vid Alinge på Bornholm. Fartyget var på resa från Riga till Hull med spanmålslast, Vid strandningen gingo tyvärr tre menniskolif förlorade, i det förste maskinisten Vickman och en eldare Saarinen fröso ibjäl samt tredje maskinisten Lindberg spolades öfver bord. De omkomna unge männen torde alla ha varit hemma i Helsingfors. Iogen af dem var gift.
Ångfartyget »Argo», som jultiden lemnade Helsingfors, var en helt py båt, bygd våren 1889, Båten var föreäkrad för 800 tusen mk, men värd 375,000 mk.
Dagen efter strandningen var »Argo». helt och hållet sönderslagen och spillrorna hade nästan alldeles försvunnit.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Till ordförande

i Klinte sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse är vald godsägare Willy Wöhler Klintebys.
— Till ordförande i Fole sockens kommunalnämd hemmansägaren Karl Larsson Bondarfve, i Björke gockens kommunaalnämd och fattigvårdsstyrelse landtbrokaren Karl N. Stenström Smedegårda, i Vestergarna sockens kommunalnämd och fattignårdsstyrelse hemmansägaren Per Lyderg Halls, i Halla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Söderdahl Dalbo, i Hamra sockens kommunalnämd hemmansägaren Anders Andersson Norrgårda, i Endre sockens fattigvårdsstyrelse landtbrukaren Fredrik Gardell Hanes, i Roma sockens kommunalnämd och fattigvårdstyrelse hemmansägaren. H. Lundberg Timans.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Lagfart

har under sistlidne December månad vid rådsturättt meddelats å följande fastigheter:
Eus och tomt under nr 31 i Norderrotens 1:a qvarter å fri grund, hvilken fastighet apotekaren C. J. Marelius upplåtit såsom gåfva åt sin broder bokhållaren Gustaf Ferdinand Msrelius och hans hustra Lovisa Marelius;
Hus och bygnader på stadsjordstomten nr 8 1/2 i Klinterotens 4:de qvarter, hvilken fastighet handlanden L. N. Larsson för 450 kronor och öfrige vilkor köpt af arbetaren Johan Alfred Wessman och hans hustru Maria Wessman;
Hus och tomt under nr 55 i Norderrotens 2:a qvarter å fri grund, hvilken fastighet sjökaptenen Johan Emanuel Wessman för 3400 kronor köpt af hr auditör Suno Engström;
En söder om staden belägen frijordsåker, bestående af delar utaf följande ägofigurer i nya stadskartan, vämligen: af nr 1483, 2890 qvadratmeter; af or 1557, 529 qv.-meter; af nr 1558, 881 qv.-meter och af nr 1559, 1657 qv.-metér eller tillhopa 5957 qvadratmeter, hvilken fastighet Aktiebolaget Visby Cementfabrik för 3200 kronor köpt af mjölnaren Jacob Alfred Hallgren, Hans Oskar Hallgren och Per Anders Andersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Ett skydrag

observerades i morgse vid 9-tiden stryka förbi kusten härutarför på ett afstånd från land af omkr. 3 eller 4 kabellängder, rörande sig framhåti riktning från norr till söder med en hastighet af 80 till 90 minuter.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Tåghinder

har i dag inträffat på Gotlands jernväg till följd af snöstormen, hvilken vräkt upp väldiga drifvor, så att här i staden snöplogen fltigt måst användas.
Trots det att vädret redan i går var svårt gick trafiken på jernvägen sin jämna gång, men efter det förskräckliga ovädret i natt, ansåg man sig icke kunna i morgsa utsända något tåg härifrån med hopp att det skulle komma fram. Morgontåget från Hemse utgick i vanlig tid, men beordrades stanna i Etelhem såsom den i allt lämpligaste uppehållspunkten, derest hindret skulle blifva långvarigt.
Mellan kl. 10 och 11 i förmiddags utgick härifrån det nya lokomotivet med snöplogen och lyckades tack vare denna samt en del skottande manskap tränga sig igenom de på sina ställen 7 fot höga drifvorna fram till Barlingbo. Dit hade i förväg Hemsetåget beordrats, och befann sig också der, när Visbylokomotivet anlände.
Kl. 1/2 1 inkom tåget hit till staden.
Eftermiddagståget till Hemse har utgått vanlig tid, men från Hemse går gifvetvis icke något tåg förrän i morgon bittida.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

En häftig snöstorm

har rasat öfver våra nejder under senaste dagar och nätter. Snötäcket, som tövädret i början af veckan nästan bortepolade, har nu åter lagt sig i drifvor öfver jorder, och temperaturen är i allmänhet några grader uuder fryspunkten. Särskildt natten till torsdagen var stormen våldsam.
Polhem ankom hit först vid 1/2 8tiden i går morgse. Ångaren hade i vanlig tid afgått från Stockholm på onsdagen, och tack vare den omståndigheten, att Express strax förut bråkat sönder isen i skärgården, mötte der inga svårigheter. Men utkommet på sjön, fick fartyget känning af den bistra nordan. Polhem redde sig dock ypperligt som vanligt och var utanför Visby redan vid tretiden på morgonen, men måste på grund af snöyran och det upprörda hafvet hålla sjön iöfver fyra timmar. Ångaren var alldeles fulllastad med en mängd olika gods.
»Sofia» har icke kunnat fullgöra sina turer, utan har qvarlegat här sedan i onsdags middag och afgår först i morgon bittida för att, om möjligt, hitkomma på aftonen igen.
På grund af sjuklighet lär kapten Säfstén från de närmaste dagarne komma att begagna någon tids tjenstledighet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Våra skolor.

Högre allmänna läroverket har börjat i dag med allmänt upprop. Frånvarande voro ett tjugutal lärjungar. Läsningen begynoner i morgon.
— Högre flickskolan har likaledes i dag begynt vårterminen med allmänt upprop.
— Hushållvingssällskapets, slöjdskola började vårterminen i går. 25 gossar ha anmält sig till deltagande i slöjden, och ett 20-tal flickor till handarbetsundervisningen. I smedjan börjar arbetet om måndag, hvarvid 8 eleven komma att sysselsättas. Ytterligare ett 10-tal slöjdande väntas.
— I drottning Desiderias arbetsskola är elevantalet vid terminens början 30, men flere väntas i Februari.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Gotlands näringslif.

Visby borstfabrik.
Visby borstfabrikl — höra vi någon utbrista. Hvad månne det vara för en tillställning?
Ja, så skulle säkert vi sjelfva tänkt och kanske yttrat för någon tid sedan. Visserligen hade vi reda på, att här fans en borstbindare med namnet Otto Engström, vtt han till och med köpt en fastighet från Gerleska konkursmassan. Men en borstfabrik!
Men så kommo vi för omkring en månad sedan att af en händelse göra en titt in i tullens nederlagsmagasin och fingo der syn på väldiga balar af borst och hår och rot, gula balar, svarta och gråa balar.
— Hvarifrån komma dessa? — frågade vi.
— Från Tyskland.
— Och hvem kan bär förarbeta detta myckna materiel?
— Herr Otto Engström:
Godt. Och så beslöto vi att göra ett besök hos hr Engström, innehafvaren af Visby borstfabrik.
Denna är belägen utanför Söderport i f. d. Gerleska egendomen. Går man der förbi, kan man iote gerna se utifrån, att i de oansenliga husen drifves en för våra förhållanden rätt betydande fabrikation. Möjligen kan man litet förvåova sig öfver att oe ett par duktiga hästar gå i rundel ute på gården. Och gör man sig då omaket att fråga hvarför de traska der, skall man få veta att de f. n. utgöra borstfabriksmaskineriets två hästkrafter.
— Jag har egentligen iote mycket att visa ännu — sade hr Engström — ty allt är ännu i sin början, men affären har redan arbetat upp sig på de knappa två år jag innehaft den, och jag hoppas än ytterligare kunna utvidga densamma. Men var god och stig in i verkstaden.
Den bestod ännu blott af två tämligen små rum. I det ena var en borrmaskin uppstäld. Den drifves ännu med handkraft.
Borrningen är en mycket integrerande del af borstbindarens arbete. Allt trä till borstarne — det är uteslutande ek som användes — skall genomborras, mången gång med hundratals hål, för att gifva fäste åt borst- eller rotknippena. För närvarande var man sysselsatt med en beställning på Norrland af -12,000 rotborstar. Det är ett arbete som går jämförelsevis undan. Bredvid arbetaren, som fermt borrade sina trästycken omkring 50 dussin om dagen medhinnas — var en annan sysselsatt men borstträens putsning. Ytterligare ett par höllo på på med borstarnes klippning.
I rummet näst intill voro en del qvinnor och halfvuxna flickor och pojkar i full sysselsättning med borstens och rotens fästande vid ekämnena. De sutto vid långa bord. Hvar och en hade framför sig en i bordet neddrifven pinne, fyld med starkt segelgarn af olika tjocklek, allt efter som borstarne voro fina eller grofva. Med en krok, som var uppträdd på högra handens långfioger drogs sedan garnet i ögla genom hålen i ekämnet, borsten eller roten togs i små knippen, öglan placerades på midten af den lilla bundten och så drog arbeterskan till ett duktigt tag. Borsten vek sig och satt fastkilad i sitt hål i ekträt. Det gick ganska fort detta arbete. Af rotborstar kan en skicklig arbetare förfärdiga ända till tre, fyra dussin om dagen.
En annan afdelniog af fabriken var belägen i ett stort magasin. Der förarbetades träämnena med bandsåg och yxa. Det var der hästarne voro den drifvande kraften.
När borstarne sedan hunnit detta första stadium, d. v. s. så långt att borsten är fästad vid träet, återstår ännu mycket. Borstar med rot på båda sidor skola hoplimmas, en del skola faneras, så putsas och de finaste skall poleras. Detta arbete voro vi icka i tillfälle att se, men de prof på finare arbeten som visades oss, ådagalade, att allt arbete utfördes noggrant och väl.
Da råämnen, som användas vid fabriken, komma nästan uteslutande från Tyskland. Det är rot af olika tjocklek och färg, gröfre och finare borst, hår och fibrer o. s. v. På hösten intages ett större förråd, som sedan förarbetas på vintern för att om våren skeppas ut. Ty naturligtvis fiones ej tillräcklig marknad på Gotland. Till dess landsbygd levererade fabriken i fjor för omkring 2 tusen kr., under det till Norrland och Stockholm, de hufvudsakliga försäljningsorterna, afyttrades för bortåt 8 tusen kr., en ganska vacker omsättning för en affär, som ännu kan sägas vara i sin linda. För närvarande sysselsätter fabriken ett tjugutal arbetare och arbeterskor, men hr Enogström anser sig, då han till sommaren får hit nya maskiner för ångkraft och till nästa år får åtskilliga pybygnader färdiga, kunna fyr-, ja femdubbla antalet. Ty marknaden för denna tillverkning är ännu långt från fyld.
Som sagdt, voro vi i tillfälle att se ett rikt sorteradt lager af fabrikens tillverkningar. Der funnos från de största till de minsta slag af borstar: fotborstar, piassava eller däcksqvastar, damborstar, risviskor, ryktborstar, klädesborstar, klädesviskor, möbelborstar, penslar, tand- och nagelborstar o. s. v. i oändlighet.
Fabriken är sålunda i stånd att tillfredsställa de mest olikartade behof. Hvad man genast vid ett besök der får ett intryck af är, att här arbetas lugnt och förståndigt, men på samma gång så att det hela går framåt och man har ingen anledning att betvifla br Engströms ord att han inom en icke aflägsen framtid skall kunna sysselsätta ett bundratal arbetare. Fabriken skulle då kunna ge bröd åt många, som nu förgäfves söka efter arbete. Ty detta göra kan utföras af hvem som helst, blott vanan gifvit den nödiga färdighetev, och i många fattiga familjer kan borstbinderiet blifva till en husslöjd, som ger sysselsättning åt både små och stora.
Det är icke allt för ofta man i våra orter stöter tillsammans med företagsamheten. Derför bör den tagas vara på och uppmuntras, der den förefinnes. Det är ur den syopunkten vi i dag känt oss manade att med denna lilla skildring konstatera tillvaron af Visby borstfabrik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Passagerarelista.

Från Stockholm med Polhem 15 Jan.: Landshöfding Poignant, hrr Hellgren, Sandberg, Lundberg, Bolin, Wallin, Åberg, Jakobson; frök:na Lundgren, Holmström samt 4 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Arb. Karl Dekander Anderssons dotter, arb. Jakob Jakobssons son, domk.-adj. Nils Gustaf Dybergs son.

Döda:
Flickan Olga Ines Hermanna Lindgren 4 år, 11 mån. och 19 dag., enkan Margreta Johanna Odin 65 år och 14 dagar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9