Visby borstfabrik.
Visby borstfabrikl — höra vi någon utbrista. Hvad månne det vara för en tillställning?
Ja, så skulle säkert vi sjelfva tänkt och kanske yttrat för någon tid sedan. Visserligen hade vi reda på, att här fans en borstbindare med namnet Otto Engström, vtt han till och med köpt en fastighet från Gerleska konkursmassan. Men en borstfabrik!
Men så kommo vi för omkring en månad sedan att af en händelse göra en titt in i tullens nederlagsmagasin och fingo der syn på väldiga balar af borst och hår och rot, gula balar, svarta och gråa balar.
— Hvarifrån komma dessa? — frågade vi.
— Från Tyskland.
— Och hvem kan bär förarbeta detta myckna materiel?
— Herr Otto Engström:
Godt. Och så beslöto vi att göra ett besök hos hr Engström, innehafvaren af Visby borstfabrik.
Denna är belägen utanför Söderport i f. d. Gerleska egendomen. Går man der förbi, kan man iote gerna se utifrån, att i de oansenliga husen drifves en för våra förhållanden rätt betydande fabrikation. Möjligen kan man litet förvåova sig öfver att oe ett par duktiga hästar gå i rundel ute på gården. Och gör man sig då omaket att fråga hvarför de traska der, skall man få veta att de f. n. utgöra borstfabriksmaskineriets två hästkrafter.
— Jag har egentligen iote mycket att visa ännu — sade hr Engström — ty allt är ännu i sin början, men affären har redan arbetat upp sig på de knappa två år jag innehaft den, och jag hoppas än ytterligare kunna utvidga densamma. Men var god och stig in i verkstaden.
Den bestod ännu blott af två tämligen små rum. I det ena var en borrmaskin uppstäld. Den drifves ännu med handkraft.
Borrningen är en mycket integrerande del af borstbindarens arbete. Allt trä till borstarne — det är uteslutande ek som användes — skall genomborras, mången gång med hundratals hål, för att gifva fäste åt borst- eller rotknippena. För närvarande var man sysselsatt med en beställning på Norrland af -12,000 rotborstar. Det är ett arbete som går jämförelsevis undan. Bredvid arbetaren, som fermt borrade sina trästycken omkring 50 dussin om dagen medhinnas — var en annan sysselsatt men borstträens putsning. Ytterligare ett par höllo på på med borstarnes klippning.
I rummet näst intill voro en del qvinnor och halfvuxna flickor och pojkar i full sysselsättning med borstens och rotens fästande vid ekämnena. De sutto vid långa bord. Hvar och en hade framför sig en i bordet neddrifven pinne, fyld med starkt segelgarn af olika tjocklek, allt efter som borstarne voro fina eller grofva. Med en krok, som var uppträdd på högra handens långfioger drogs sedan garnet i ögla genom hålen i ekämnet, borsten eller roten togs i små knippen, öglan placerades på midten af den lilla bundten och så drog arbeterskan till ett duktigt tag. Borsten vek sig och satt fastkilad i sitt hål i ekträt. Det gick ganska fort detta arbete. Af rotborstar kan en skicklig arbetare förfärdiga ända till tre, fyra dussin om dagen.
En annan afdelniog af fabriken var belägen i ett stort magasin. Der förarbetades träämnena med bandsåg och yxa. Det var der hästarne voro den drifvande kraften.
När borstarne sedan hunnit detta första stadium, d. v. s. så långt att borsten är fästad vid träet, återstår ännu mycket. Borstar med rot på båda sidor skola hoplimmas, en del skola faneras, så putsas och de finaste skall poleras. Detta arbete voro vi icka i tillfälle att se, men de prof på finare arbeten som visades oss, ådagalade, att allt arbete utfördes noggrant och väl.
Da råämnen, som användas vid fabriken, komma nästan uteslutande från Tyskland. Det är rot af olika tjocklek och färg, gröfre och finare borst, hår och fibrer o. s. v. På hösten intages ett större förråd, som sedan förarbetas på vintern för att om våren skeppas ut. Ty naturligtvis fiones ej tillräcklig marknad på Gotland. Till dess landsbygd levererade fabriken i fjor för omkring 2 tusen kr., under det till Norrland och Stockholm, de hufvudsakliga försäljningsorterna, afyttrades för bortåt 8 tusen kr., en ganska vacker omsättning för en affär, som ännu kan sägas vara i sin linda. För närvarande sysselsätter fabriken ett tjugutal arbetare och arbeterskor, men hr Enogström anser sig, då han till sommaren får hit nya maskiner för ångkraft och till nästa år får åtskilliga pybygnader färdiga, kunna fyr-, ja femdubbla antalet. Ty marknaden för denna tillverkning är ännu långt från fyld.
Som sagdt, voro vi i tillfälle att se ett rikt sorteradt lager af fabrikens tillverkningar. Der funnos från de största till de minsta slag af borstar: fotborstar, piassava eller däcksqvastar, damborstar, risviskor, ryktborstar, klädesborstar, klädesviskor, möbelborstar, penslar, tand- och nagelborstar o. s. v. i oändlighet.
Fabriken är sålunda i stånd att tillfredsställa de mest olikartade behof. Hvad man genast vid ett besök der får ett intryck af är, att här arbetas lugnt och förståndigt, men på samma gång så att det hela går framåt och man har ingen anledning att betvifla br Engströms ord att han inom en icke aflägsen framtid skall kunna sysselsätta ett bundratal arbetare. Fabriken skulle då kunna ge bröd åt många, som nu förgäfves söka efter arbete. Ty detta göra kan utföras af hvem som helst, blott vanan gifvit den nödiga färdighetev, och i många fattiga familjer kan borstbinderiet blifva till en husslöjd, som ger sysselsättning åt både små och stora.
Det är icke allt för ofta man i våra orter stöter tillsammans med företagsamheten. Derför bör den tagas vara på och uppmuntras, der den förefinnes. Det är ur den syopunkten vi i dag känt oss manade att med denna lilla skildring konstatera tillvaron af Visby borstfabrik.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1891
N:r 9
