Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Förenade klockare-, kantors- och organistbefattoingarne i Källunge församling af Visby stift kungöras härmed lediga till ansökan, och kunna kom petenta sökande före 15 västkommande Mars insända sina af i lag förskrif na betyg och borgensförbindelse åtföljda ansökoiogshandlingar till pastorsembetet i Källunge under adress: Visby. Årliga lönen för dessa befattningar är genom skedd regleriog bestämd i ett för allt till sjuttio (70) kronor jämte fri bostad och ladugårdsbus, Blifvande klockare är pliktig dels att ställa sig till efterrättelse hvad såväl i lag som ock i högv. domkapitlets i Visby stadga för kyrko tjenst är eller varder föreskrifvet, dels att verkställa sedvanliga riogningar såväl morgon och afton å söckendagar som vid Gudstjenster och begrafoingar samt at mot skälig ersättning och på anmodan ombesörja graföppningar. Platsen kan tillträdas nästa 1 Maj. Källunge, Visby stift, den: 28 Januari 1891. Er. Eriberg.
Gotlands Allehanda Fredagen den 30 Januari 1891 N:r 17
som förrättas vid Vike i Boge nästa onsdag den 4 instandande\’ Februari och börjas kl. 9 på dagen, låta sterbbusdelegarne efter aflidne hemmansägaren Petter Vedin Vike till den högstbjadande försälja boets lösa qvarlåtenskap, bestående af guld, silfver, nysilfver, koppar, malm, jern- och blecksaker; möbler, såsom byrå, schiffonier, sängar, soffor, bord, skänkär, stolar, speglar och väggur; träkärl och andra busgerådssaker; glas och porslin; sävgkläder och linne; den aflidnes gånogkläder; kreatur, deraf 1 par hästar, 2:ne mjölkkor, 1 tjur och 1 årskalf; kör. och åkerbroksredskap såsom res- och arbetsvagnar, ressläda, foder- och vedhäckar, kälkar, vänd- och spetsplogar, mullfösa, jeropionhart, tröskverk, vindmaskiov, grepar, spador, hackor och andra småredskap; diverse snickareoch smedjeverktyg; fiskredskap, 1 parti läder och skinn jämte annat, som ej närmare specificeras. Med betalningen lemnas godkände inropara 3:ne månaderg anstånd. Othem den 24 Januari 1891. JOHAN SMEDBERG.
Gotlands Allehanda Fredagen den 30 Januari 1891 N:r 17
Att vår älskade fader förre handlanden och postexpeditören Johan Walfred Ekman efter ett kort lidande stilla afled på Slite tisdagen den 27 Januari 1891 kl. 1/2 1 f. m. efter en lefnad af 79 år, 2 mån. 13 dagar, djupt sörjd och saknad af oss, barnbarn, slägtingar och många vänner, ha vi härmed den sorgliga plikten tillkännagifva. Den aflidnes barn. Sv. Ps. nr 275, v. 8, 9.
Gotlands Allehanda Fredagen den 30 Januari 1891 N:r 17
Vänge, 26 Januari. Ett rätt vackert slädparti hade man anordnat härstädes i söndags med Bjerges station som utgångspunkt. Derifrån stäldes färden till Battle kyrka, der man vände om. Vid hemkomsten togs in hos orgelbyggare Cedergren, och sedan man inmundigat en kopp kaffe tog man sig en liflig dans, som öppnades af den ovanligt raske och liflige, svart 86-årige kyrkovärden Petter Hägg Bjerges samt fru Edmark från Abla.
Rone, 26 Jan. Olyckshändelse. Då i fredags fjerdingsman D. Sjöström skulle efter i ladugården uträttadt ärende gå in till sitt halkade han och föll med den sorgliga följd att en glaskarott, som han har i handen, slogs sönder och trängde in i tinningen och der afskar pulsådern. En stund fick han ligga förr än hans nödrop, som voro svaga, bemärktes, och under starkt blodflöde måste han begifva sig till en gård, der det dröjde en stund innan skjuts kunde fås till läkaren i Hemse, Då Sjöström ändtligen framkommit, skulle det troligen endast dröjt ett par minuter till innan det varit för sent. Nu fins dock, ehuru svagt, hopp om räddning för mannen, som allt fortfarande vårdag i Hemse.
Snöskottning ha vi haft både i lördags, i går och i dag efter yrvädret, som var starkt både i lördags och igår. Mildt töväder ha vi dag, 2 gr.
Doktor Berg har nu om qvällarne några gånger hållit andliga föredrag för falla hus.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 28 Januari 1891 N:r 16
uppletver 3 april Gotlands läng hushållningssällskap, det äldsta i Sverige. Sällskapet har beslutit att fira dagen med en enkel fest, hvars anordningar uppdragits åt förvaltningsutskottet, hvilket också äger att utfärda inbjudning till hedersgäster. Bland sådana nämdes vid gårdagssammanträdet excellensen Bildt, landtbruksstyrelsens och landtbruksakademiens ledamöter.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 28 Januari 1891 N:r 16
hade hushållningssällskapets förvaltningsutskott ingått med anhållan, att dr. Sätervall i Hemse måtte förklaras kompetent till föreståndare för frökontrollanstalt, hvadan alltså den i Hemse belägna anstalten skulle blifva likstäld med dem, som åtnjuta statseanslag. Då härför fordrades att ställa sig till efterrättelae det för frökontrollanstalterna faststälda reglementet, förklarade sig hushållningssällskapet i går villigt att rätta sig efter det samma i fråga om anstalten i Hemse.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 28 Januari 1891 N:r 16
hade i måndags afton sin sedvanliga årssammankomst, hvilken var besökt af omkring ett 30-tal ledamöter. Förhandlingarne leddes at jägmästare Sylvan. Till att börja med upplästes den af sekreteraren sammanfattade årsberättelsen, hvilken i hufvudsak innehöll: Af styrelseledamöterna har under året i följd af afflyttning från orten afgått majoren H. Hedenblad, som under en tid af nära 18 år tillhört styrelsen, i hvars göromål han alltid med lifligt intresse deltagit. Enligt gillets vid senaste årssammankomst fattade beslut har styrelsen till stadsfullmäktige ingått med anhållan om rättighet för gillet att kostnadsfritt få begagna skjutbanan, hvilken anhållan af stadsfullmäktige bifallits. Likaledes hafva jagttabeller, upptagande fridlysnings- och jagttiderna för här inom provinsen förekommande villebråd samt korta meddelanden ur jagtstadgan, blifvit tryckta och i flere exemplar sända till kommunalnämdens ordförande i hvarje kommun med anhållan, att tabellerna måtte anslås å lämpliga platser inom socknen, hvarjämte ett icke obetydligt antal exemplar af dessa tabeller till enskilda personer utdelats. Då af samtliga under äret täflande skyttar smeden A. Bäckström kommit centrum närmast är han sålunda enligt stadgarne gillets skyttemästare för året och berättigad till erhållande af v. Hohenhausens minnespris. Gillets genom konungens befallningshafvande gjorda framställning till landstinget om anslag till skottpengar för säl har bifallits, i det landstinget för en tid af tre år anslagit 300 kr. årligen att för sådant ändamål användas; och har styrelsen ansett sig böra föreslå gillet, att skottpenning för säl måtte bestämmas till 3 kr., och att sökande af dylik premie skall förete af kommunalordföranden utfärdadt intyg om, att framfötterna af den dödade sälen i friskt tillstånd blifvit afskurne i kommunalordförandens eller tvänne andra trovärdiga personers närvaro, och skall för utbekommande af premien sagda intyg jämte framfötterne, hvilka böra befinna sig i fullt torkadt tillstånd, hos utbetalaren af premierna företes. Sälen bör vara skjuten inom tiden 1 Maj till årets slut. För ändamålsenlig rapphönsvård hafva belöningar utdelats åt följande personer: Arbetaren Johan Stenberg, Odvalls i Linde 10 kr., arb. Ludv. Österberg, Sojdebys i Fole 10 kr., arb. Aud. Lundin, Etelbos i Lummelunda 7 kr., landtbr. Oskar Nilsson, Malgårds i Hejnum 7 kr., husbonden Oskar Pettersson, Kaungs i Veskinde 7 kr. Samma 41 kronor hvartill gillet och Visby jagtsällskap hafva bidragit med hälften hvardera. Af landstingsmedlen hafva under året utbetalts:
I fråga om årets villebrådstillgång kan sägas, att den å hare i allmänhet varit under medelmåttan och mycket ojämn, i det hare på vissa trakter förekommit någorlunda talrikt men på andra mycket sparsamt; å gräsand mycket ringa; å beckasin medelmåttig, dock något bättre än under de näst föregående åren, å orre ringa och å rapphöns rätt god. Vid jagttidens slut fans öfverallt inom provinsen en mycket stark rapphönsstam qvar, som, om förhållandena under vintern blefve någorlunda gynsamma,lkunde ingifva grundade förhoppningar att innevarande år skulle komma att erbjuda en särdeles rik tillgång. Tyvärr hafva dessa förhoppningar redan i betänklig grad blifvit rubbade såväl derigenom att väderleksförhållandena visat sig mycket ogynsamma som ock derigenom att skytte under förbjuden tid i tämligen vidsträckt skala blifvit bedrifvet. Genom vidtagandet af ändamålsenliga åtgärder kan det menliga inflytandet af agynsamma väderleksförhållanden, om icke förebyggas så dock i någon mån minskas, deremot är tjufskyttet ett så djupt inrotadt ondt, att alla yttre åtgärder, som vidtagas att förhindra detsamma, synas vara i det närmaste fruktlösa? Att en person som kämpar mot fattigdom och brist, hvilket väl ofta är förhållandet med tjufskytten, söker att genom ett i hans ögon tämligen oskyldigt lagbrott skaffa sig sitt uppebälle eller åtminstone ett icke ovigtigt bidrag dertill är, om icke förlåtligt, så åtminstone mera naturliga och mindre egnadt att väcka förtrytelse och harm, än att personer i en samhällsställning, som förutsätter ett klarare begrepp om rätt och orätt, med vett och vilja och endast för att tillfredsställa gommens njutningar vilja göra icke blott sig sjelfve till lagöfverträdare utan ock förleda andra dertill, hvilket blir så mycket lumpnare som straffet i de allra flesta fall icke drabbar brottets upphofsman, utan verktygat för dess utförande — den stackars tjufskytten, hvilken i detta spel vågar en insats, som är tio, ja hundrade gånger större än den vinst som han påräknar. Skärpta lagbestämmelser och noggrannare kontroll kunna nog i betydlig mån försvåra tjufskyttet och sålunda bidraga till dess förminskande, mer det verksammaste medlet härvidlag är utan tvifvel öfvertygelsen om, att jagtstadgan liksom hvarje annat lagbud måste respekteras och hållas i helgd, öfvertygelsen och medvetandet om att den, som förleder en annan till öfverträdande af dess bud, sjelf begår ett lika stort ja ofta större fel än den som utför brottet. Blir denna öfvertygelse fallt lefvande hos alimänheten, är man i hvarje hushåll medveten om det orätta och förnedrande i all handel med tjufgods, ty så kan verkligen handeln med förbjudet wvildt kallas, då kommer ock tjufskyttet att upphöra af sig sjelft, och vi skola för framtiden slippa att blitva vittne till sådana skamligheter, som helt nyligen timat, och hvilka med harm och förtrytelse upptylt hvarje fättänkande menniskas sinne. Sedan ansvarsfrihet beviljats styrelsen för 1890 års förvaltning, beslöt sällskapet att till trycket låta befordra den historik öfver gillets verksamhet från dess uppkomst, som af dr Kolmodin föredrogs vid femtioårsfesten 1886. Styrelsen, som nu fungerat i 3 år, var i tar att afgå. Till ordförande återvaldes enhälligt för nästa treårsperiod jägmästare Sylvan, till v. ordförande landssekreterare Hembreus samt till sekreterare dr Kolmodin. Skattmästare efter kapten Aspegrev, som afsagt sig förtroendet, blef kamrer Bergenstjerna och rustmästare fortfarande kapten Lindström. Till ledamöter i styrelsen utsågos dr O. Klintberg, godsägare Wöhler, fanjunkare Visselgren, löjtnant Engström och handl. Schenholm, de två sistnämde nyvalde efter kamrer Bergenstjerna och major Hedenblad. Revisorer blefvo trafikschefen Cederström och jägmästare Nyman med underlöjtnant Ström till ersättare. Skottpenningarne för dödade rofdjur beslöt gillet i år skola utgå med enahanda belopp som i fjor, eller kr. 2:50 för räf, 2 kr. för örn, 1 kr. för dufhök, 50 öre för sparfhök och 6 öre för kråka, hvarjämte nu tillkommer 3 kr. för säl, skjuten efter 1 Maj och till Brets slut. Skulle det af landstinget beviljade anslaget till sälpremier, 300 kr., icke åtgå, fick styrelsen bemyndigande att använda återstoden till särskilda belöningar åt säldödare. Till belöningar för vård af rapphöns samt angifvelse för oloflig jagt anslog gillet 75 kr. Täflingsskjutningarne skulle under året äga rum efter samma plan som i fjor. Likaledes beslöt gillet, att deltaga i täflingen om Göteborgs skyttegilles vandringspokal, och på förslag af löjtnant Sellergren och dr Klintberg, anslogos 3 kronor till öfningsammunition åt hvarjo i denna täfling deltagande skytt. Styrelsen fick i uppdrag att, derest omständigheterna det påkallade, söka ny fridlysningstid under 5 år för de hit importerade rådjuren, af hvilka, ursprungligen 8, nu 2 återstodo. Till ceremonimästare för året utsåg ordföranden literatör Sandberg. Förhandlingarne voro härmed afslutade och gillesledamöterne samlades kring glasen, der skålar utbragtes för gillet, för ordföranden, för styrelsen till årets segerskytte o. s. v. Till major Hedenblad afsände gillet ett helsningstelegram. Festen fortgick under angenäm stämning till midnatt.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 28 Januari 1891 N:r 16