Ryssarne på Gotland 1808.

Ett \”varsel\” för vår tid.
Vid Rysslands angrepp på Finland i Februari 1808, ingick det i ryssarnes krigsplan att vid första öppet vatten äfven besätta Gotland, för att derifrån anfalla Sveriges södra provinser och sålunda splittra vårt lands försvarskraflter.
På tjugu år, eller allt sedan 1788 års krig, då den på ön förlagda artillerifördelningen öfverfördes till Finland, hade inga trupper funnits på öv; förråden i vapendepöterna voro tömda, och en sjuttiosexårig vice landshöfding, öfverste Erik af Klint, en i ungdomen utmärkt duglig sjöofficer, men nu mera kraftlös gubbe, förde befälet öfver Gotland.
Under sådana förhållanden landstego den 22 April 1808 två tusen man ee utvaldt infanteri med ett sexpundigt batteri, under befäl af amiral Bodisco, i Slesviken i Grötlingbo socken. Det ryska infallet väckte både förskräckelse och förbittring. Man ringde i kyrkklockorna, vårdkasarna tändes och man skyndade att gå ”man ur huse”. Vid Fardhems kyrka, vid Ejmundså i Mästerby, vid Gothemså, vid Rute kyrka och flerstädes samlade sig bönderna, beväpnade med yxor, liar och påkar. Men snart fann såväl landshöfdingen som andra erfarna personer, att med sådan beväpning och utan befäl allt motstånd skulle vara ändamålslöst och endast leda till en onödig blodsutgjutelse. Befallning utfärdades derför till allmogen att återvända till sina hem, och den lydde, ehuru motvilligt, Med en skeppare, Peter Bahr, hade under tiden ränteriets medel blifvit i en öppen båt afeanda till fastlandet, hvarjämte man hos regeringen anhöll om skyndsam hjelp i öns så nödstälda belägenhet. Den 24 April inryckte ryssarne i Visby, utan motstånd eller utan att ett skott blef lossadt, och dagen derpå, den 25, utfärdade Bodisco en proklamation, som den följande söndagen skulle uppläsas i alla kyrkor, att han för hans kejsorliga ryska majestäts räkning tagit ön och staden i besittning, samt att han hädanefter såsom rysk guvernör förde, styrelsen öfver Gotland.
Hade ryssarne utan svårighet intagit ön, så fick dock deras eröfring den gången icke någon lång varaktighet. Så snart det i Stockholm blef bekant, att ryssarne landstigit på Gotland, beordrades genast kontre-amiralen, friherre Rudolf Cederström, ett med en afdelning af den utevarande stora flottan och med 1800 man af Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och konungens eget värfvade regemente samt något artilleri begifva sig till öns undsättning. Den 15 Mej ankrade den svenska eskadern i Samnbamn i Östergarns socken. Men redan innan den svenska styrkan kommit i sigte af ryssarne, förklarade sig Bodisco villig att utrymma ön, Han förband sig icke allenast att inom två dagar med sina trupper lemna Gotland, utan ock att till svenskarne öfverlemna sina vapen, sin ammunition och alla svenska kronan tillhöriga förråd, som ryssarne bemäktigat sig, För sin personliga del förband han sig att icke på ett års tid bära vapen mot Sverige. Den 17 kl. 4 på e.m. aftågade den i Visby förlagda ryska Bataljonen, förenade sig med de öfriga ryska trupperna samt afmarscberade till Slite. Samma dag och nästan på samma timme som ryssarne lemnade staden, inryckte genom en annan port en svensk jägarbataljon under befäl af kapten Barck. Den 18 inskeppade sig ryssarne i Slite och afseglade till Liban, sedan de till svenskarne aflempat 6 sexpundiga metallkanoner med tillbehör, 88 hästar, 1,419 oskadade gevär samt åtskilliga förråd af krut och utredningspersedlar. Många af ryssarne fanno återtåget så snöpligt, att de i förbittringen sönderslogo gevär och sabler.
Så slutade denna gång den s. k. »ryska invasionen». Bodisco hade visserligen yttrat: »Kejsaren af Ryssland anser Gotlands besitt-ning för sig lika vigtig som Finlands>; men han gjorde likväl ingenting för att åt kejsaren bibehålla denna »vigtiga besittning» hvaraf ock följden vardt, att han vid sin hemkomst föll i kejserlig onåd.
Det ryska anfallet på Gotland hade emellertid inneburit en varning, som bvarken regeriogen eller öns befolkning den tiden lät gå obeaktad förbi.
Tre år senare ansågo både Sveriges regering och Sveriges folk, att ön hade fått »ett sendt försvar» i Gotlands nationalbeväring.
en kan någon ännu hysa en sådan tanke?

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Passagerarelista.

Från Vestervik »Sofia» 4 Mars: hrr Wedin, Lantz, Kaarling, Rahmn, Grundström, Naijman, fra Viman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Rättegångs- och polissaker.

Häktad för lösdrifveri blef i går af kronolänsman Smedberg f. bageriarbetaren Edvard Emanuel Lutteman från Rute född 1864.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Från landsbygden.

Vamlingbo, 3 Mars.
»Kreatursförsäkringsföreningen» har af respektive djurägare omfattats med intresse, ty de anmälda kreaturen representerar en summa af omkring fyrtiotusen kronor, och det är ju en lofvande början.

Sjöfarten tyckes nu till en del ha börjat. Så t. ex. har flera ångare synts passera Gotlands södra udde, och i går morgse, under då rådande tjocka med stark sydvestlig blåst observerades en ångbåt tätt under land å vestra kusten utanför Bjerges gård, hvarefter den sedan tjockan skingrat sig styrde kurs norrat.
Apropå sjön kan antecknas att ett särdeles lågt vattenstånd varit rådande de senaste dagarne, hvaraf kustbefolkningen flitigt vetat att begagna sig för att uppforela sin tribut från hafvet af släke som under föregående stormar vräkts till kusterna.

Fjellftsket medels ryssjor har idkats här och hvar, men med klent resultat, Dock var en fiskare från Sundre för kort tid sedan nog lycklig att vid vittjandet en morgon erhålla ej mindre än fyrtio stycken gäddor i en ryssja, men det hörer dock till sällsyntheterna i våra trakter. Häromdagen go en (antagligen) laxfiskebåt här förbi med kurs nordvart.

Norra Gotland, 1 Mars.
Stölder igen. I Lummelunda socken bortstals från en person i tisdags natt en hop potatis — antagl. var föröfvaren af inbrottet en till ligan hörande.

Skott efter sig. Då häromnatten en person i Lummelunda vaknade och tittade ut, fick han se en karl, som oupphörligt gick rundt omkring husen och liksom sökte någonting. Anande, att här var något attentat mot nästans egendom 4 färde, kastar han kläderna på sig, tar en laddad revolver och skyndar ut till den rekognoscerande. Denne upphana och måste redogöra för i hvad ändamål han vore här, men hans utsago befans vara osanning, Som dock säcken han bar ävuu var tom, släptes han, men som personen (hvilken inom parentes sagdt är mycket illa känd) började springa aflossades ett skott efter honom för att påskynda farten. Antagl, kommer han ej strax igen till detta ställe, der man på så vis håller trogen vakt gent emot hrr landsvägsriddare.

Stenkumla, 4 Mars.
En enda stare syntes här i går både på för- och eftermiddagen, och i natt har redan den första »starsnön» fallit.

F. skolläraren Sahlsten har återtagit sin afskedsansökan såsom poststationsföreståndare härstädes.

Östergarn, 1 Mars.
Länge har man härstädes tänkt på åstadkommandet af ett kreatursförsäkringsbolag, som betryggade djurägare mot förlust af både olyckafell i allmänhet och mot brand, och sålunda befriade från premier på två håll (Gotl. kreatursförsäkr.-bolag och Brandstodsföreningen). Ändtligen har nu beslutits att inom Östergarn] bilda en sådan förening (hedern häraf tillkommer i främsta rummet landtbrokaren L. Jacobson Fackla, som nitiskt arbetat för”planens förverkligande) och antogos i hufvodsak de stadgar, som Vamlingbo och Snndre socknars kreatursförstkringsförening antagit.
I nämden, bestående af 5 ledamöter, invaldes skollärare O. Jacobson, ordf., landtbrokarne Lars Jacobson, Fackla, Johan Jacobson, Rodarfve, Oskar Jacobson, Gutenviks, och Johan Qviberg, St. Hammars.
För att något så när veta försäkringssummans storlek, utsågs på ett af de förberedande mötena en tillfällig värderingsnämd, som efter LENE oppdrag kunde meddela att försäkringssumman redan uppgick till 30,000 kr. och antoges för säkert att den med all säkerhet komme att gå till minst 35,000 en rätt vacker samma, då mau besinnar, att socknen består af endast 8 hela mantal.

Hastigt dödsfall. I dag har härstädes hastigt aflidit nämdemannen Johan Vedins Bodarfve efterlemnade maka, Gumman var visserligen gammal (80 år) men ändock till dödsminnten vid full vigör. Hon hade tidigt i dag på morgonen begitvit sig ut på gården, der döden ölverraskade henne i följd af ett slaganfall, som genast ändade hennes lif. Hon utgick frisk, men inbars död.

Burs, 2 Mars.
Staren, denna vårens budbärare, har avländt till våra trakter, Han tyckes dock ha några dystra aningar om att Bore ännu tänker komma med någon snö, ty han sitter tyst på trädens grenar, Ruskväder få vi nog snart, ty norrskenen flamma rätt högt på himlahvalfvet i qväll.

Ett hastigt dödsfall inträffade i lördags vid Stenstu. Kommunalordförandens 57-åriga moder var ute på gården efter ved, men kom aldrig in med densamma, Kommen & halfva vägen med veden i famnen stannade hon och ropade sp tvi gånger och föll så död på stället. Hennes man och son åsågo händelsen och sprungo genast till stället, men då hade redan lifvet flytt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Från sjön.

— Den nya stora Wilsonåogaren »Ariosto» har i måndags morse strandat vid Gelveskär och har ännu icke kommit loss.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Haverist.

Tyske ångaren »Dora» om 245 ton, förd af kapten Bremer, stadd på resa från Lybeck till Windan, tom, råkade i måndags morgse vid 4-tiden törna på vid Hoburgen samt gå öfver grundet, med den påföljd att ångaren blef läck och halft vattenfyld måste söka hamn i Rone.
Efter verkstäld besigtning har ångaren ansetts kunna med provisorisk tätning afgå till Oskarshamn för att reparera.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

De öfverkalkade målningarne i Närs kyrka.

Domkapitlet har af kyrkoherde J. N. Kalström infordrat förklaring öfver de anmärkningar som riksantiqvarien i denna tidning med anledning af en der synlig notis gjort öfver det sätt, hvarpå ett par målningar af kulturhistoriskt värde behandlats i När kyrka.
Kyrkoherde Kalström gör föret anmärkning mot det något underliga sätt hvarpå denna fråga väckts till lif af den notis i Barometern, som först omnämde saken, och det efter 1 ½ års tystnad.
När kyrkoherden 1882 tillträdde pastoratet, var det nödvändigt att reparera kyrkan både in- och utvändigt, hvilket skedde 1884 och 1885 I öfverensstämmelse med beskrifning och delvis ritning af en arkltekt Dahl, under n. v. professor Norrbys embetstid. Under samma tid lära ock, säger kyrkoherde K. — målningar eller rättare fragement af målningar blifvit bragta i dagen. De voro rester af en stor utskrapning och öfverkalkning, som skett under århundradets förra hälft.
Det vore nu dessa svaga rester hvarom riksantiqvarien talat. De utgjordes af några fragmenter af en apostlabild på södra långväggen samt af några streck och slingor på en pelare nedtill mot fotställniogen. Den sistnämda målningen kan kyrkoherde K. kvappt minnas sig ha uppmärksammat och torde den till stor del ha varit undanskymd af bänkarne som omgifva pelaren. Då kyrkan sedan affärgades, hvilket var anbefaldt, så gafs ingen föreskrift om de blottade resterna af forntida målning. Åtminstone fick pastor ej någon sådan meddelad. Och om något förbud gifvits, borde kyrkovärdarne, som varit med sedan 1870:talet och som med pastor äro ansvariga för kyrkan, hafva gifvit upplysning derom.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Lärkan

har i går låtit höra sig i Hamra socken.
Äfven här i Visby samt på olika ställen af ön har våren i dagarne bebådats såväl af lärkan som af staren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Sällskapet D. B. V.

godkände i går den för året uppgjorda staten, visande å utgiftsidan en summa af 3,935 kronor eller omkring 550 kr. mer än på inkomstsidan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Sofia

anlände hit idag från Vestervik kl. 11 f. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36