Dag: 13 mars 2024

Akebäck, 11 Mars.
Sjelfmord, Drängen Olof Björkqvist, 19 år gammal, i tjenst hos hemmansäg. Lars Jakobsson, Folkedarfve, påträffades 8 dennes död i en lada med en revolver i ena handen och ett skottsår i högra tinningen samt ett annat längre ned midt öfver kindknotan. Vid förhör om saken upplystes att B. dagen före sjelfmordet fått ett bref, som han strax efter genowläsandet sönderhuggit i små bitar, hvarefter han anhållit om tio kronor för att med anledning af brefvet begifva sig till Visby, der han ock varit synlig rusig, hvaremot han icke synts hemma förr än han död påträffades söndags e. m.
En vid Glammunds tjenande dräng meddelade att B. på fredags qväll kommit till Glammunds och der tillbragt natten, hvarunder ban visat en revolver och vid afskedet på morgonen fullt nykter förklarat, att »nu bär det till evigheten eller förtappelsen». Ryktesvis hade sports att en vid Folkedarfve tillsammans med B. tjenande, enligt uppgift mindre vetande piga, nu tjenande i Hejde, vore hafvande och vore anledning antaga, att B. är fader till hennes foster. Vid undersökning af bitarne efter det sönderbuggaa brefvet påträftades ett frimärke, hvars stämpel tycktes vara Klintehamn, och en bit med ordet »Hejde». Någon anledning antaga att B. omkommit genom annans åverkan finnes icke.

Norra Gotland, 14 Mars.
Lärkor, starar och vildgäss ha synts flerstädes.

Apropå sistnämde slags fåglar vingsköts för ett par år vänd vildgås (hane) vid Myrvälder i Tingstäde. Hon intogs bland gårdens tama gäss, såret läktes snart, me idag lefver hon qvar der, utan att gifva min af att vilja öfvergifva kamraterna. Det är ett ovanligt vackert exemplar, vida mera majestätiskt än tamgåsen. Isynnerhet imponerar den långa, smärta halsen.

Ej mindre än 30 läsbarn besöka innevarande års nattvardsskola i Stenkyrka pastorat, 17 från Stenkyrka, 13 från Tingstäde.

Stölder igen. Tre särskilda inbrottsstölder ha sedan vårt sista bref skrefs begåtts härstädes. På 2 ställen vid Moos, der som vanligt fisk och potatis annekterades och hos en hustru midt i Stenkyrke socken, hvilkens man vistas å Furillen, Här gjordes inbrott i källaren, men som det snöat under natten ringade man spåren, som förde till en mycket ökänd person, hvilken är starkt misstänkt att ha föröfrat åtminstone de fleste af å sista tiden här begångna stölder. Af fruktan för hämd lär dock ej anmälan gjorts om stölden, en sak, som naturligtvis förvärrar i hög grad den redan förut oangenäma saken. Samma person var det som för en tid sedan så ogästvänligt bemöttes i Lummelunda. Han är aldrig ute om dagarne, blott om nätterna, arbetar veterligen ej och existerar ändå. Sannerligen vore det tid att kommunslordf. tog saken om hand, då inga målsägare göra det. Osäkerheten här är ej vidare treflig och åtminstone kuude en polisundersökning ej skada. Sorgligt nog måste flere personer vara i »nattverksamhet» då partierna af stulet i flesta fall äro för stora för en enda, och ändå sorgligare är, att man måste befara tjufgodsköpare, enär det stulna är allt för mycket för en eller ett par personers behof.

Torskfisket har på sista tiden, ja hela året för resten, varit det mest lönande i mannaminne. Fångsten har ibland varit tusentals kilo om dagen.

Rone, 13 Mars.
En olycka, som nu i veckan och de senaste dagarne sorgligt berört granuskapet här, är att en ung husbondeson blifvit hvad man kallar mindre vetande — men detta är för litet sagdt, ty ynglingen (öfver 20 år gammal) är mycket oregerlig. Så ville han härom qvällen sent som det var ha en bäst och vagn och resa »sta och fria» som han sade, När detta af busfolket afstyrdes, blef han ond och vild, hvarför ock husbonden i huset med hugg och slag öfverfölls af honom och måste värja sig hos grannarne. Sedan sprang karlen istrumpfötterna och utan tröja från hemmet midt i sena natten — som han sedan sjelf berättade — till Alfva; men anlände lyckligt hem igen tillbaka. Dagen derpå — då man gömt seldonen för honom — sprang han till grannarna och ville låna och när de sade sig ej ha reda på sakerna eller hvad de nu hittade på, så öfverföllos äfren de med slag utan afseende på person. Dagen derpå tog han ut ett par oxar, öste omkring 1 lop hafre i en säck, klöf i raska tag en granstubbe och lade allt samman i vagnen samt körde till bygnaden fram, mengick sedan helt lugnt in för att sätta sig och äta.nMen när detta dröjde allt för länge, satte man in oxarna i stallet. Då visade sig åter mannen beväpnad med en stor yxa, hotande alla. Nu voro goda råd dyra. Dock lyckades man få honom att lägga ifrån sig vapnet, hvarpå man band samman händerna för att göra honom oskadlig. Vakt står hvarje natt och i går var läkaren der från Hemse, Det blir nog ej bra förr än mannen i fråga kommer in på någor lämplig vårdanstalt. (Ealigt senare underrättelser är nu plats beredd på Visby hospital.)

Tillbud till olyckshändelse. Då en häck halm skulle transporteras från en gård härstädes, inträffade den olyckshändelsen att hästarne bletvo rädda och den körande personen kom kull under vagnen, hvarvid hjulen gingo öfver honom. Dock blefvo endast fötterna allvarsamt skadade men ej värre än han kan gå och stå, hvilket rent af kan anses, enligt närvarandes utsago, som ett under.
För ett par veckor sedan skulle en person köra till Hemse, då hästarne plösligt skyggade i diket, hvarvid den ena hästen bröt af sitt ben så att han måste nedslagtas. Den var ej försäkrad, hvadan det för ägaren var en stor förlust.
På tal om försäkring kan nämnas, att många här börja gå in i Gotlands kreatursförsäkringsbolag, oaktadt afgiften ej är så billig. Och flera kommo nog, om premierna nedsattes. Ty att de små sockenföreningarna som här och der uppstått ej mäkta fylla sin uppgift vid inträffande farsot bland djuren, inses nu mer och mer af de fleste, Önskvärdt vore att bolaget äfven garanterade mot brand och åskslag. Derpå beror dess framtid.
I sin qvarn hade en person härom dagen nära på malt stenen ut, som det heter, under de vestliga stormbyarna. Den var allaredan tre tum i lyftning och låg mot gafveln, söndersargande omhöljet, då »pärsen» lyckades hejda qvarnen i farten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1891
N:r 43