Kyrkostämma

hölls i måndags e. m. Skolrådet hade på folkskoleinspektörens yrkande hemstält om anställande af en ny ordinarie lärare eller lärarinna, då undervisningen i småskolans 2:dra klass med 50 lärjungar icke kunde med framgång bestridas med 1 lärarekraft.
Hr Bergman ansåg olämpligt att under det löpande året bevilja sådana anslag, då k. förordningen uttryckligen stadgar huru sådant skall tillgå. Framställning derom borde göras vid Oktoberstämman, då staten för följande året uppgöres.
Hr Biskopen: då finge man äfven för nästa hösttermin dragas med det olämpliga förhållandet att ha barn i en klass i dubbelt antal mot det högsta tillåtna. Man hade dröjt så länge som möjligt med framställningen, derför att man förut tagit församlingens krafter i anspråk, Men att nu dröja längre hade icke skolrådet varit berättigadt.
Hr Kolmodin: rätt vore att staten uppgjordes på en gång, icke bitvis; man kunde då icke öfverskåda det hela. Yrkade anställandet af en extra lärare för nästa termin, tills frågan kan på den af lag föreskrifna tiden afgöras.
Hr Biskopen: behof uppkomna under årets lopp, som icke utan skada kunde uppskjutas, vore skolrådets plikt att söka fylla.
Hr Höjer sporde, om framställningen nu närmast föranledts af dödsfall.
Hr Biskopen: nej, endast grundad på inspektörens hemställan.
Hr Bergman: ja, det var alldeles som förra gången, då en extra plats gjordes till ordinarie; då kom ockeå inspektören strax efter statens uppgörande; Den k. förordningen gälde väl lika mycket för inspektören som för skolrådet.
Hr Biskopen: Förra gången ansåg icke skolrådet klokt att skjuta upp; det vore svårt att här få passande vikarie, om inte utsigt funnes att få platsen ledig och ordinariter besatt. Nu vore förhållandet annorlunda: barnens antal i småskolan vore för stort, hvilket på det stadiet synnerligen menligt inverkade på undervisningen. På ett högre stadium kunde man fördraga ända till 100 i en klass, men det giage icke an på det lägre, En mängd blefve qvarsittare, skoltiden förlängdes och barnen komme icke så snart åter till föräldrarne.
Hr Höjer: Ehuru af samma åsigt som der förste tal., så vore här dock ett undantagsförhållande. Dock borde nu icke beviljas anslag för en ordinarie lärare, utan blott för en extra lärare med lika lön som ordinarie. Vi ha ock redan så många ordinarie, att kanske icke alla behöfvas i framtiden, om t. ex. skoI på Hästnäs sammanslås med skolan i staden.
Hr Biskopen: vi ha redan en extra lärare, som då kunde indragas.
Hr Höjer: en plats dessutom kunde möjligen komma att indragas på grund af minskadt barnantal.
Hr Jacobson ansåg bättre med god ordning öfverenstämmande om staten uppgjordes på en gång; men finge man intet fullständigt program öfver skolväsendet. Blir inspektören van vid att Visby församling vill ha hans förslag på en gång, så torde han ställa sig till efterrättelse.
Hr Biskopen satte formen högt, men sak dock högre än form.
Hr Waldenström: fans verkligen detta behof, då staten uppgjordes i fjor? Har det tillkommit sedan, så kan man anse det såsom tillfälligt.
Hr Biskopen: barnantalet har ökats; ansåge man det tillfälligt så kunde man instämma i hr Höjers yrkande.
Hr Waldenström instämde med hr Bergman; det ginge icke an att oupphörligt rubba staten; för tillfälligt behof borde extra lärare anställas, icke ordinarie.
Hr Söderberg: inspektören gjorde sin inspektion så sent, att han icke hann komma in till Oktoberstämman med förslag. På ett år hade barnen ökats med:\’öfver 100. Na vore de öfver 1,000 tillsammans.
Hr Kolmodin stod fast vid eitt yrkande om anställande af en extra småskollärarinna; en sådan skulle, om hon funnits, upphäft anmärkningen.
Hr Biskopen: få vi blott 500 kr., så ha vi svårt att få hit någon från fastlandet, men utgår lönen efter 900 kr., det vill, efter hr Höjers förslag, säga en utgift för församlingarna af 160 kr. för nästa termin, så kanske det lyckas.
Hr Bergman: sant att barners antal ökats, men äfven lärarekrafternas. Uti allm. lärofå lärjungarne vara 35—40 i en klass. Lärarne kunna nog sköta så många, helst som inspektören nog äger förmåga att rycka upp dem.
Hr Biskopen: lärarne och lärarinnorna stode öfver hans beröm, de ha fördubblat sitt arbete blott för att dela sina afdelningar. Barnantalet har ökats genom skärpt tillsyn.
Hr Jacobson: att afdelningarne delats visar att behofvet funnits förut och att således iaspektören kunnat ge förslag i fjor. Nu synes han ha tänkt att bitvis få det igenom.
Hr Biskopen: om någon försummelse här vore begången, vore hårdt att derför strafta lärarne.
Sedan derefter vid votering om kontra: proposition hr Kolmodins förslag med 542 röster (af 11) segrat öfver hr Bergmans 191 (af 4), antogs i hufvudvoteringen hr Höjers förslag med 451. röster (af 11) mot 282 (af 5).— Förslag om att hädanefter borde väljas ersättare i kyrkorådet hade väckts af hr Bergman och i skolrådet af hr Höjer. Båda råden hade afstyrkt förslagen.
Hr Bergman: det vore förmånligt att vid förfall för ordinarie kunna tillkalla ersättare; man finge flere med vid besluts fattande och ledamöterna finge både sin börda och sitt ansvar lättade.
Hr Höjer: skolrådets förklaring att svårighet icke funnits att samla fullt ledamotsantal för beslut, hölle icke streck, Flere gånger hade det varit nödigt att skrifva personer som närvarande som icke varit närvarande. Under t. ex. 1890 hade hållits 26 sammanträden och under 1891 10, men intet fulltaligt. De två ledamöterna från landet vore endast undantagsvis närvarande. På 3 år hade af 69 sammanträden endast 2 varit fulltaliga. Så att kontinuitet funnes icke heller nu.
Hr Schéele: om någon antecknats som närvarande, som icke varit det, så hade den personen antingen förut meddelat hvad han tänkte eller ock meddelades honom beslutet innan protokollet skrefs. Att införa ersättare skulle skada kontinuiteten. i ärendenas gång och göra förbandlingarne onödigt långa. Om man bad ersättare, så skulle antalet alltid vara fullt, och då kanske det blefve värre än nu att få sammmanträden till stånd.
Hr Jacobson: yrkade afslag; intörandet af ersättare slappade de ordinaries ansvarskänsla och minskade kontinuiteten, då ju knapt ett sammanträde skulle hållas, der samma personer vore närvarande. Äfven som det nu vore funnes alltid en grundstomme ledamöter städse tillstädes.
Förslagen förkastades derefter med 539 röster mot 146.
— Ansvarsfrihet för 1890 beviljades af stämman åt såväl kyrkorådet som skolrådet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Stadsfullmäktige

hade i går ordinarie sammanträde, hvarvid. förat på föredragningslistan stod hr H. Lindströms bordlagda ansökan om infäste å ett jordområde norr om. staden. Hr L. hade nu dels, modifierat sin ansökan derhän, att han förklarat sig villig låta gränsen för det på infäste sökta området sträcka sig i norr intill kronans mark på samma gång motsvarande minskning skulle ske i arealen söderut, dels bifogat ett intyg från förmannen vid Visby hamnarbeten J. L. Törnqvist, hvari denne förklarar att efter hvad han har sig bekant likartadt stenmaterial som på den sökta platsen finnes flerestädes, bland annat i ett gammalt brott söder om det nu sökta infästet, i bergväggen vid kyrkan och vid Cementfabriken.
Hr Ihre önskade remiss till drätselkammaren och ansåg att frågan nu tedde sig gynsammare. Dock vore arealen, 7 tunnland för stor. Om någon minskning af densamma borde öfverenskommas mellan kammaren och sökanden.
Hr Kolmodin hade vid basöket på platsen fäst sig vid tre omständigheter: 1:o) den smala remsan mellan gränseh för stadens mark och kronans borde tagas med i infästet; 2:o) långt söder om det sökta infästet funnos två djupt liggande brott; som uppgåfvos innehålla lika god sten (hvarför icke då lägga stenbrottet dir, så ju transportkostnaden blifvit mindre?) samt 3:o) den ofantliga arealen, som icke ens tillnärmelsevis borde vara behöflig. I stället för 7 tunnl, borde 3 vara nog. Att så stör areal önskades hade emot sig, att det nästan båge ut som vore en sträfvah å bane att slå under sig stenrörelsen som ett personligt monopol.
Önskade remiss under uttryckligt vilkor att arealen måtte begränsas till. inälles 3 tunnl.
Hrr Bergman och Engström instämde. De senare aneåg den sökta platsen iåsom närå nog det enda stenbrottet för till Huggning tjonlig sten.
Äfven hr Warfvinge ansåg arealen väl stor.
Utan votering biföllo derefter fullmäktige hr Kolmodins förslag.
— Infästesnsöknvingar af garfvare Odin, hand, J. W. Fornell och Julius Kristiansson samt urmakare G. Johansson biföllos.
— Vid justeringen af mantalslängden anmärkte hr Lindell att der borde upptagas stenhuggaren And. Johansson och en arbetare Johansson vid Cementfabriken. Efter ett kortare meningsutbyte mellan mellan hrr Ihre, Jeurling, Höjer och Bergman beslöto fullmäktige godkänna längden, men uppdrogo åt sekreteraren att den gjorda anmärkningen hos vederbörande anmäla.
— Hr Bokströms afsägelse af ledamotsskapet i drätselkammaren godkändes.
Nytt val anställes i Juni.
— Från mägistraten infordrad förklaring öfver besvär rörande vinterunderhållet af Hejdebyväg fick drätselkammaren i uppdrag att å fullmäktiges vägnar afgifva.
— Då nu vore offieielt kändt att konuogen 1 Juli kommer att här[göra besök, hade ifrågasatts att fullmäktige borde vidtaga några åtgärder för hans mottagande. Då pästa fullmäktigesammanträde inträffar redan 9 Juni ansåg man att beslut i ämnet kunde tillsvidare anstå.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 10 Maj: skonert Falk, Olsson, Klintehamn, tegel; 11 Maj: skonert Margareta, Boman, Rone, barlast. Till Klinte 5 Maj: skonert Kepler, Björkman, Vestervik, barlast; 8 Maj: skonert Falk, Olsson, Visby, tomt fartyg.

Utgångna: Från Klinte 5 Maj: galeas Margareta, Nyman, Lybeck, trävaror; 6 Maj: skonert Aktiv, Schönberg, Harnäs, slipers; skonert Laura, Söderström, Apeorade, trävaror; jakt Två Bröder, Sandelin, Mecklenburg, kalk och trävaror; 8 Maj: skonert Fritjof, Afvelin, Homacht, trävaror; 9 Maj: skonert Kepler, Björkman, Trelleborg, slipers; skonert Falk, Olsson, Visby, tegel.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Från landsbygden.

Sundre, 9 Maj.
Om de närmare detaljerna vid å Barshageref hårdt grundstötte skeppet »Merkurs» flottagning sistlidne torsdags qväll, då bergningsångaren »Poseidon», kapt. Wolf, visade ett glänsande prof på kraft och förmåga, torde följande vara af intresse att antecknas: Sedan Poseidons ångpump blifvit förd ombord å haveristen och länspumpningen verkställts, fortfor man med lossningen af lasten till omkring halfsjutiden, sedan bergningsånvgaren fört sin stora kabel ombord på skeppet och med några väldiga ryck lyckats gifva vraket en annan riktning, der det stod fast på grundet, hvarefter detsamma under åtskilliga »ristningar i kroppen» omedelbart derpå gled flott. Af lasten hade upplossats omkring 1,200 balar, och då man besinnar att den qvarvarande delen i vått tillstånd hade nära nog samma tyngd som bomnllslasten i sin helhet då den var torr, kan man ej anvat än förvåna sig öfver att Poseidon ensam kunde löstaga fartyget af grundet; dock bör tilläggas att det något sedan grundstötningen höjda vattenståndet äfven i sin mån bidraga att lätta skeppet. På fredagens förmiddag afgick Poseidon till Burgsvik med haveristen på släp. — Bergningsångaren »Argo» kapt. Höjer, som fråa Visby ankom till strandningsstället just som skeppet kom flott, afgick genast till Burgsvik med den medhafda pråmen »Ceres», men råkade i närheten af Hoburgen ut för missödet att åter få sin maskin oklar (luftpunpen sönder) så att den måste fälla ankaret och skicka sin styrman med ett par besättningskarlar i båt tillbaka till kamraten (Poseidon) för att erhålla bjeip. Poseidon afgick också strax derefter till Argo men vid framkomsten hade maskinen redan provisoriskt lagats så att resan till bestämmelseorten kunde fortsättas utan assistens. Argo återkom morgon2n derpå till strandningsstället samt tog den lastade pråmen »Ulrika» på släp till Burgsvik, dit Poseidon med haveristev, som förut är sagdt, stax efteråt äfven afgick.
En beklaglig olyckshändelse timade under det lossningen å Merkur pågick på torsdagen äfven i det att en adertonårig yngling, L. Hansson, Tomase i Sundre, af en från skeppsrommet upphissad bomullsbal ombord å Uirikas däck fick en stöt så att han hufvudstupa störtade ned i lastrummet och i fallet törnade emot en bjelke med hufvudet, så att han förlorade medvetandet. Sedan han genom vederb. befälhafvares föreorg blifvit ändamålsenligt behandlad återkom han så småningom till sans igen, sarst blef kort derpå ilandförd och forslad till sitt hem, der han fortfarande vårpas. Den skadade lär befinna sig i mycket klent tillstånd för närvarande, och man hyser tvifvel om han ej får lida men för framtiden af det ödesdigra fallet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Från sjön.

— I onsdags morgse strandade under stark dimma en fjerdedels mil norr om Simrishamn galeasen »Anamanda», kapten O. Ingvarsson från Skillinge, på väg från Karlshamn till Kjöbenhavn med vedlast. Besättningen är bergad. Fartyget blir sannolikt vrak.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

I val till landstingsmän

i dag vid södra häradet deltogo 30 valmän. Dervid återvaldes J. N. Bolin, Gandarfve i Alfva (21 röster), Jakob Olsson, Kyrkebys i Etelhem (20), Ferd. Hermansson, Hafdhem (19), Lars Pettersson, Hallbjens i Lau (16) samt nyvaldes efter J. Hägg i Gerum Lars Jakobsson, Halfvans i Garda (15).
Till ersättare återvaldes likaledes Georg Niklasson, Bjers i Löjsta (17), A. Lagergren, Kyrkebols i Garda (17), A. Bergman, Botvide i Sanda (16), Karl Hägg, Petes i Hablingbo (15), Olof Jakobsson, Skogs i Hejde (14), Jakob Jakobsson, Lillgårds i Ejsta (16) samt nyvaldes Joh.
Johansson, Gandarfve i Fardhem (16).

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Till god man

i dödsboet efter handl. G. Johansson utsågs i dag t. v. af rådhusrätten handlanden O. Ringbom i Alfva.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Landskamrer Melin

åtnjuter tjenstledighet till och med torsdag i nästa vecka. Under tiden bestrider länsbokhållare Bachér tjensten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Sin ansökan

till den vid härv. läroverk lediga adjunkturen har fil. kand. Hj. Kylén återkallat.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72

Vid arrendeauktion

i lördags å indragna länsmansbostället Björkome i Lummelunda afgafs blott ett anbud å 250 kr. af nuvarande arendatorn Svensson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Maj 1891
N:r 72