Märkliga nya Karlsöfynd.

Gräfningarne i Stora Förvar å Karlsö, hvilka under en tid af nära tre veckor verkstälts under ledning af doktorerna Stolpe och Kolmodin gemensamt, och som ännu af den förstnämde fortsättas, utförag hufvudsakligen efter samma plan som de föregående åren — således medelst horisontala afschaktoingar. Hvarje schakt, som är af omkring 3 decimeters mäktighet, kartlägges, hvarigenom fyndens plats eåväl i borisontal som vertikal riktniag anpgifves. Liksom i de förut utgräfda delarne af grottan utgöras kulturlagren hufvudsakligen af kol och aska, och hafva de tillsamman en mäktigbet af omkring 3,5 m. De nu gjorda fynden äro likartade med föregående års; sålunda hafva i tämligen rik mängd anträffats benprylar, krukbitar, knackade flintstycken o. s. v., men äfven ett och annat nytt har kommit i dagen. Sålunda anträffades i öfversta lagret ett schack- eller brädspelsbord och en bricka, Bordet utgöres af en slät kalkstensflisa omkring 4 decimeter i fyrkant, på hvilken man med kol uppritat rutorna, hvilka på hvarje sida af qvadraten äro tolt — således inalles 144. Försök att medelgs fixeringasprit för kolritningar bevara teckningen hafva gjorts och torde kanske lyckas. Brickan är gjord af en hästtand, som planslipats på toggytan och afrundats på sidorna, så att den har en nära halfsfärisk form. I samma lager funva små, flata, ruoda stenar torde kanske hafva varit begagnade som brickor. På samma djup erhölls en trissa af obränd lera med ett hål i midten. Den är af samma form och utseende som de lertrissor, hvilka i mängd hittats på Björkö. Några stenyxor af samma material och på samma djup com den för två år sedan funna hafva äfven anträffats, hvarjämte der äfven fuaonits nålar, en benharpun och en af fågelben förfärdigad hvisselpipa samt ett platt benstycke med två i midten borrade håla träffats.
Af här förut icke funna eller observerade däggdjurslemningar må anföras: ett par bitar af elghorn, kranium af igelkott samt en del af öfverkäken af ett rofdjur — möjligen lo. Ben af får, svin, get, häst och oxe finnas talrikt i synnerhet i Bärbeten af grottans väggar; deras mängd aftager dock i de djupare lagren, der sälbenen äro förherskande. Ben af flera arter fåglar och af fiskar fianas såväl i närheten af grottväggarne som i midten af grottan, der lemningar af härdarne, som utgjorts af flata kalkstensflisor, förekomma.
Af menniskoben bafva anträffats i 2:a schaktet (således på ett djup af 3—6 decimeter) främre delen af ett kranium med en stor del af pannbenen och alla ansigts benen i oskadadt skick, samt öfre delen af ett lårben. I flera af de andra lagren hafva äfven bitar af hufvudskålsben erhållits. — Kraviet visar icke någon så starkt utvecklad ögonbrynsvalk som det förlidet år i bottenlagret funna kraniet hade, utan är af vanlig form och har nästan samma utseende som det kranium, hvilket vid förra årets gräfningar erhölls på ungefär samma djup omedelbart utanför grottans mynning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Juli 1891
N:r 110

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Stenkyrka och Tingstäde församlingars pastorat, dervid biskopan biträddes af kontraktsprosten S. V. Gustafsson och folkskolelnspektören kyrkoherde J. Odin.
På lördagen inspekterades först Stenkyrka församlings folk- och småskola.
Biskopen förklarade efter anetäldt förhör, att resultatet af undervisningen i småskolan kunde anses medelgodt och i folkskolan öfverhufvud otillfredsställaude. Skolgången hade varit högst bristfällig. Vid detta tillfälle voro i folkskolan 9 och i småskolan 12 barn förfallolöst frånvarande, och ett af folkskolans barn aflägsnade sig utan vidare under förrättningen. Då dertill barnen icke plägade infiona sig i skölan på bestämd tid, gaf allt detta biskopen anledning att på det högsta beklaga detta sorgliga, nästan exempellösa förhållande samt att uppmana skolrådet och pastor att för framtiden egna barn och lärare en allvarlig tillsyn. Hvadundervisningsmaterielen — beträffade, befans skolan äga blott 1 helbibel dertill ofullständig samt 1 illa medfaret testamente och påvisade biskopen att redan detta vore bevis på oordning och vanvördnad för Guds ord. Nya bänkar förklarade skolrådet sig vilja anskaffa. Trädgårdsland för skolans behof fans. . Undervisning i slöjd hade meddelats flickorna. Påvisande vigten äfven af manlig slöjd uppmanade biskopen skolrådet att i sinom tid egna uppmärksamhet äfven åt denna angelägenhet. Bibliotek fans men saknade regelbundet underhåll. Skolrådet beslöt till stämman göra framställning om 2025 kr. årligen till bokinköp.
Kyrkan besigtigades och befaus så utsom invändigt i godt och prydligt skick.
Kyrkogården, hägnad och väl hållen, lemnade tillräckligt utrymme, Mot begrafning å kyrkogårdens norra del hyste folket inga betänkligheter. I dess n. ö. hörn vore sockenmagasinet beläget. Härvid ville biskopen låta bero, om ingång bereddes från vägen utmed kyrkogårdsmuren. Inga gamla minnesmärken funnos. Kyrkans arkiv och inventarier befunnos i ordning. Några förslitna och odugliga persedlar, några tennljusstakar, en pall, några tafvelramar m. m. beviljades till afskrifning. Kyrkans sjukbudskalk med patén borde repareras och förklarade pastor sig vilja draga försorg derom eller ännu hellre anskaffa en ny. Kyrkans messkrud vore obrukbar. Pastor och kyrkoråd ville tillse att bristen blefve afbjelpt på enskild väg, derest församlingarne ej ville, proportionelt till annexförsamlingen, anslå medel ur kyrkkassan, Dopskålen borde omses och påpekade biskopen att densamma borde användas äfven vid hemdop. Väcktes fråga om kyrkans uppvärmning och beslöt kyrkorådet hos församlingen göra hemställan om inköp af för ändamålet lämplig apparat. Kyrkans och skolans räkenskaper föranledde ingen anmärkning.
Tingstäde kyrka befans jämväl både till det yttre och inre i godt och prydligt skick. Likaledes kyrkogården var väl hållen. Med nöje fann biskopen att begrafning redan börjat i dess norra del samt påpekade lagens föreskrift om grafvarnes djup af 7 fot, kullen inberäknad.
I kyrkogårdsmuren åt norr fans en gam: mal obegagnad port utan alltantiqvariskt värde och borde den antingen undarhållas eller igenfyllas. Kyrkans och skolans räkenskaper föranledde ingen anmärkning.
Arkiv och inventarier funnos i skick. Äfven här beviljades några obrukbara persedlars afskrifning. I atrid med rätt liturgisk ordning hade dopfunten sin plats i koret, innanför altarskranket. Borde flyttas till en plats, strax till venster om korportalen. Rörande dopkärlet gjordes samma erinringar som i moderförsamlingen. Messekruden var obrukbar. Om bristens fyllande afgafs samma förklaring som i Stenkyrka. Sedan förra visitationen hade kyrkan erhållit ny orgel, som afprofvades och befans i godt och pryd ligt skick. I fråga om kyrkans uppvärmning, förklarade sig kyrkorådet vilja vidtaga alla på detsamma ankommande åtgärder för dess förverkligande.
Till sist visiterades Tingstäde församlings folk- och småskola. Upprop verkstäldes och visade sig att ett barn var utan anmäldt förfall frånvarande. Efter verkstäldt förhör tillkännagaf biskopen, att undervisningen kunde anses i småskolan ha fört till ett mycket tillfredsställande och i folkskolan till ett rätt godt och försvarligt resultat. Ändock skolgången här vore bättre än i Stenkyrka, återetode dock åtskilligt öfrigt att önska.
Frånvaro med lof hade i nästan öfveraskande myckenhet förekommit. Biskopen ställde till skolråd och lärare de förmaningar, hvartill förhållandet föranledde. Skolrådet förklarade sig vilja gå i författnviog om dels åtskilliga nya bänkars anskaffande, dels samtliges målning. Trädgårdsland fans. Äfven bär hade blott flickorna fått slöjdundervisniog. Då emellertid lämplig lokal för gossarnes slöjd ansågs kunna inredas å skolans vind och läraren befans villig att för undervisningens meddelande genomgå nödig kurs beslöt skolrådet vidtaga åtgärder för att undervisningen i fråga måtte komma till stånd från och med 1 Febr. 1893. Sockenbibliotek fans men saknade underhållsmedel. Rörande sådanas anskaffande beslöts detsamma som i Stenkyrka.
De i bruk varande ministerialböckerna granskades och befunnos med ordning och noggranhet förda.
Efter gårdagens högmessogudstjenst steg biskopen för altaret och höll derifrån till församliogarne ett längre tal öfver Davids 75 psalm. Sedan förbördes nattvardsbarven öfver kyrkoårets indelning med ledning af 1 Tim. 3: 16 och samtalade slutligen med de äldre församlingsmedlemmarne öfver Åttonde trefaldighelssöndagens episteltext.
Härpå hölls kyrkostämma, hvarvid föredrogs pastorsembetets memorial, som i hufvadsak innehöll:
Den allmänna gudstjensten besöktes tämligen flitigt. Husandakten öfvades icke så allmänt dagligen som den borde. Dock brukades Guds ord i hemmen mera allmänt än förut, Det sedliga tillståndet visade sig vara i tilltagande till ett bättre. Dock saknades ej exempel på att dryckenskapslasten af en och annan öfvades äfvensom att okyskheten hade siva offer. Passionsgudsterna besöktes mera allmärt i Tingstäde än i Stenkyrka, hvartill orsaken måhända vore, att i förstnämda församling husförhör hölles omedelbart efter de samma. I öfrigt besöktes husförhören i båda församlingarhe ganska allmänt. I Stenkyrka voro de 5, i Tingstäde 3. Bibeltörklaringar höllos ibland i kyrkan, dock mest i skolsalen, och då tillfälle dertill gafs. Bibelförklariogar hade ock hållits af lutherskt sinnade lekmän. Kommunionförhören höllos i form af förmaningstal,. Nattvardsgångarne voro årligen 6 i hvarje församling. Det hade märkts att bruket af detta sakrament förminskats; dock att det allmänt begagnades en gång om året, men af många flere gånger. Kyrkans nattvardsgångar besöktes ej af de frikyrklige, som hade s. k. nattvardsföreningar under ledning af lekmän. Konfirmationsundervisning meddelades årligen, hvaivid afgångsbetyg från skolan fordrades, utom i några ömmande fall. Dopet förrättades dels i kyrkan, dels i hemmen. Inga odöpta barn funnor inom \’församlingarne. Pyrkikgningen skedde allmänt i kyrkan. Sektväsendet, som för något öfver ett år sedan började vinna insteg i Stenkyrka genom kringresande frikyrkliga predikanter, hade vunnit några anhängare. Samtlige visade sin okyrklighet genom att uteblifva från den allmänna gudstjensten. I Tingstäde hade för flere år sedan fannits några baptister, som dock förlorat] mycket af sitt svärmeri och ej förökats till antalet. Ingen hade begärt utträde ur statskyrkan.
Med anledning af memorialet inskärpte biskopen än ytterligare hvad han under specialvisitationen framstält såsom anmärkniogar och önskningsmål, dervid särskildt betonande det oförnuftiga i all seperatism. Då intet fans att anmärka mot boställsjordarnes häfd eller mot det inbördes förbållandet mellan församlingsborna, pastor och skollärare, afslöts visitationen med nedkallande af Guds välsignelse öfver de församlade.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Juli 1891
N:r 110

Genom offentlig stämning

hafva borgenärerna uti hemmansegaren Petter Klintbergs från Hartvigs i Ganthem socken denna dag började konkurs förelagts att sist före kl. 12 middagen den 5 nästkommande Oktober intör domhafvanden i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar i laga ordning bevaka.
Visby den 15 Juli 1891.
På Domare-Embetets vägnar:
AXEL OLIVECRONA.

Genom offentlig stämning hafva borgenärerna i hemmansegaredottern Selma Klintbergs från Hartvigs i Ganthem socken denna dag började konkurs förelagts att sist före kl. 12 middagen den 5 nästkommande Oktober inför domhafvanden i Gotlands nörra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar i laga ordning bevaka.
Visby den 15 Juli 1891.
På Domare-Embetets vägnar:
AXEL OLIVECRONA.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Juli 1891
N:r 110

Badtidning.

Varmbadhuset hålles tillsvidare öppet kl. 10—2 f. m. och 4—6 e. m.
Kallbadhuset kl. 7 f. m.—7 e. m.
Kamrerarekontoret är öppet för utdelning af post kl. 8,45 f. m. samt för expedition kl. 10 f. m.—1 och 4—5 e. m.
Mottagning för badgäster 9: 45—12 f. m.
Morgonbön hålles i badhussalongen hvarje söckendag kl. 8 f. m. och aftoubön hvarje afton kl. 7. Söndager gudstjenst kl 5 e. m.
Vattnets temperatur var i middags kl.2 + 9 grader, luftens + 23.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1891
N:r 109

I sken

råkade i förmiddags vid Björkanderska magasinet vid Mellargatan exa häst, förspänd ett lass med bark och tillhörig en landtman i Tofta. Hästen fasttogs dock genast utan att någon skada skedde. Landtmannens hustru, som befann sig sittande på lasset, råkade falla af, men fick ej något men af kullerbyttan. Hästen blef skrämd af skramlet med en mjölkflaska.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1891
N:r 109

Från Visby

innehåller den ansedda tyska tidningen »Berliner Börsen-Courir» för 14 dennes ett bref, sgigneradt »E S»., utgörande jaitialerna för en af bladets redaktörer, dr Erik Salzmann, hvilken uppe hållit sig här under förra hälften af denna månad. Brefvet är hålet i en ganska panegyrisk stil som nogsamt visar huru förtjust den tyske turisten blifvit i vår gamla stad. Han Iåter först sina resande följa med på en vandring genom ruinerus, lofprisar botaniska trädgården samt omvämner sällskapet D. B. V., »som kraftigt bistår borgmästaren och stadsfullmäktige i det ansvarsfulla värfvet att styra staden.» Derefter skildrar han kungafestligheterna och nämner särskildt, att vid »galamiddagen i paviljongen höll biskop von Schéele ett särdeles anmärkningsvärdt tal, hvarvid han hufvudsakiigen betonade den vänskap som råder mellan Sverige och Tyskland. I sitt svar lät konsngen förstå att detta hade särdeles angenämt berört honom.»(!)
Vårt militärväsen tycks särskildt ha slagit an på den tyske tidningsmannen.
Han säger:
»Gotland äger en nationalbeväring med vidt utsträckt allmän värnplikt, men med kort öfningstid. Öas 53 tusen invånare kunna i krigstid uppställa 7,000 man och att man uppfattar militärinstitutionen såsom fullaste allvar och ej såsom en blott lek, visar den ifver, hvarmed såväl officerare som manskap begagna öfningstiden. I lägret rådde den största disciplin och den lilla afesan visade såväl i handgrepp som rörelser en precision, som man näppeligen kunde hafva väntat i betraktande af den korta öfningstiden. Detsamma var förhållandet med dåen i staden förlagda artillerikåren. Den smärta, smidiga svensken, hos hvilken de militära traditionerna aldrig slumrat in, erbjuder också ett utomordentligt krigarmateral.»
Dr Salzman slutar med följande ord:
»När det bara blir allmännare kändt, hur lugn och stilla den gamla staden hvilar vid Östersjövåg, och hur snart man lär sig att älska land och folk, skall Visby säkert blifva ett mycket besökt hafsbad, Redan nu har det i Sverige intagit en bemärk; plats bland kurorterna. En vid stranden belägen badanstalt under en skicklig läxgares ledning behandlar efter ett kompliceradt af varma och kalla bad sammansatt system särskildt röjmatieka åkommor. Jag undrar, om det käns så svårt för alla som för mig att skiljas från den angea staden och så lätt att förkunna dess of? «

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1891
N:r 109

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Polhem» 18 Juli: lektor Dahlgren, greive Seth, doktor Lönnbom, medicinalrådet Bolling, hrr Prien, Sylvan, Hederblad, Fries, Vesterdahl, Berggren, Åkerbjelm, Måbrbeck; fruarna Vinroth, Fries, Ström, Danielsson, Hallin, Sjöberg, Schelanp; fröknarna Ström (2 -st.), Vinroth, Jönsson, Berg, Envall, mr Carle, Teckan samt 15 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1891
N:r 109

Sedan enkan Carolina Viman

från Stenstagu i Kräklingbo sökt att på grund af trenne skuldebref hos hemmansägaren Oscar Alfred Viman från Ekebys i Gothem utbekomma trettiotre kronor med ränta och ersättning för lagsökningskostnaderna, samt styrkt blilvit, att Oscar Alfred Viman numera afrest till Amerika utan att hos domaren eller häradsrätten i orten hafva uppgifvit person, som eger för honom emottaga stämningar eller lagsökningar, så varder Öscar Alfred Viman härigenom förelagdt, att inom nittio dagar, efter det denna kungörelse blifvit gezom sökandens försorg, i allmänna tidningarne tre gånger, minst en vecka mellan hvarje gång införd, å ansökningen skriftligen svara, vid äfventyr att om det försummas, målet ändock afgöres å förbanden varande skäl.
Visby i Landskansliet den 17 Juli 1891.
På Landshöfdioge-Embetets vägvar:
Johan Hambræus.
Oscar Melin.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1891
N:r 109

Passagerarelista.

Från Stockholm med Visby 16 Juli: bibliotekarien Dahlgren, lektor Cajander, grosshl. Molander, hrr af Petersens, Harmens, Löfgren, Svensson, Atner, Heintz, Olsson, Danielsson; fru:na Eriksson, Olsson, Facht; fröken Alfvengren, 16 däckspassagerare. — Från Stettin med Tjelvar 16 Juli: regeringsråd Wickman, brr Tamm, Schmidt, Jacoby, Cronberg, fru:na Pamm, Jacoby, Heiden, fröken Medberg. — Från Norrköping med Gotland 17 Juli: disponent Lindvall med familj, kyrkoh. Andersson, kapt. Zimmerman, hrr Leonard, Christoffersson, Lindqvist, Kintzall, Gumprecht, fru:na Luodblad, Hernlund, Löthman, Thomseon, frök:na Reuterskjöld, Carlberg, Jansson, Lundberg, 7 däckspassagerare. — Från Stockholm med Klin tehamn 17 Juli: häradsh. Hägg, byggmäst. Eriksson, hrr Edlund med fru, Nilsson, Pettersson, fru:na Andersson, Adamsson, frök:na Sandqvist, Eklind, Andersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1891
N:r 108