Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
F. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten vid Göta artilleriregemente Karl Edvard af Chapman afled i Mariestad i fredags, i en ålder af 72 år. Öfverste af C. tjenstgjorde såsom artilleribefälhafvare härstädes från 1868 till 1880.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
som i förra veckan bhöllos i Grötlingbo, Burge, Sproge och Sanda ha alla, utom det i Sproge rörande de ofta till behandling uppstälda frågorna, instämt i hvad föregående möten uttalat såväl i afseende på öfningstidens utsträckning som de dermed förenade vilkoren och beväringsålderns flyttande till 20 år som i afseende på önskvärdheten af en befästad punkt i det inre af ön.
I Sproge uppstod en ganska liflig diskussion, i hvilken deltogo hrr Pettersson och Jacobsson i Ejsta, dr Sätervall och nämdeman Hailbom, hvarefter mötet enhälligt beslöt, att såsom svar på frågan om öfningstidens längå med fullt troende åt länets representanteri andra kammaren öfverlemna att allt sfter omständigheterna omfatta det förslag, som af dem ansåges lämpligt.
I öfrigt föllo uttalandena lika med de här ofvan omnämda.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
Sedan visitationen i Eskelhems pastorat i går afslutats, hölls i moderförsamlingens kyrka bibelförklariog af kyrkoherde R. Uddin Sanda, hvarvid kollekt upptogs till inköp af en orgel för Eskelbem tolkskola. Derefter invigdes högtidligen den från kyrkoherdebostället afsöndrade tillökade kyrkogården, hvilken invigning förrättades af biskop von Schéele, assisterad af kopotraktsprosten Budin, kyrkoherdarne Eneqvist från Roma, Uddin Sanda, Öfverberg Stenkumla, Nyberg Rute, Söderström Rone samt pastorerna Ekman Mästerby och Timander Hejde.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
väcktes till nytt lif vid senaste gillessämmankomst i Sproge skolhus. Landshöfdingen framhöll nämligen den stora betydelse myrena utdikning skulle hafva för de kringliggande sju socknarne och hoppades att man för en lägre kostnad än den af landtbruksingeniören Steinmetz beräknade skulle kunna torrlägga myren till nöjaktigt djup. På begäran af landshöfdingen yttrade sig äfven landtbruksingeniör Sylvan angående den föreslagna utdikningen. Han hade undersökt nuvarande utloppet från myren och funnit det lämpligare att framdraga den blifvande afloppskanalen i &ådalen och ej såsom ingeniör Steinme\’z föreslagit att från Eske träsk draga den norr om Stenbro ned till Saoders qvarndamm. Vidare föreslog han användandet af en s. k. diskontinuerlig sektion för afloppskanalen; man skulle bärigenom kunna nedbringa den dyrbara sprängningskostnaden, då man undveke att i kalkhällen upptaga hela den föreslagna bottenbredden utan endast i hällen ginge ned med en djupare ränna och & ömse sidor om denna utvidgade sektionen i ofvanliggande jordlagret. En lämplig sektion skulle sålunda erhållas, större wuoder den tid vårflödena påginge, och mindre under den öfriga och större delen af året, då en jämförelsevis ringa vattenqvantitet framrinner. Dessutom framhöll ingeniör Sylvan möjligheten af att ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet, måhända ända till 1/3 af utdikningskostnaden, skulle kunna erhållas dels på grund af myrens frostspridande läge, dels jå grund af att den vidsträckta myrens afdikning ej uteslutande afsåge vinnande af odlingsbar jord.
Enär de närvarande intre8senterna voro för få att beslusa något i denna vigtiga fråga, hemstälde de till herr Landshöfdingen om han skulle vilja utlysa ett allmänt sammanträde vid Burge i Levide, hvilket ock Landshöfdingen lofvade göra i slatet af Oktober detta år och skulle till detta sammanträde samtlige intressenter i företaget kallas.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
Vid Hoburgs och Grötlinge tings hushållsgilles sammanträde i Grötlingbo 8 Juli utsågs, likasom vid föregående sammanträden, personer för att insamla jordbruksstatistiska uppelfter. Till gillets ordförande återvaldes handlanden V. Hansén å Burgsvik.
— Vid Hejde och Fardhems gilles möte å Burge i Levide i torsdags framhöll landshöfdiogen betydelsen af Mästermyrs utdikning och voro de till ett 30-tal närvarande ledamöterna intresserade af en blifvande undersökning. Gillet önekade att nästa års sammankomst måtte hållas i Klinte. Utsågos insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter. Till ordförande omvaldes hr W. Wöhler, Klintebys.
— Hablinge och Hemse hushållsgille sammanträdde i Sproge i fredags. Äfven här framhöll ordföranden betydelsen af em blifvnnde utdikning af Mästermyr och uttalade gillet den önskan att landshöfdingen måtte i slutet af Oktober utlysa ett möte vid Burge i Levide, till hvilket alla intressenter i Mästermyrs utdikning borde kallas. Insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter valdes och lemnades af de närvarande upplysningar om foderbetsodlingen. Gillets ordförande blef åter dr Sätervall i Hemse.
Vid detta möte voro utstälda 2 tjurar, 28 kor, 5 qvigor och 60 får, af hvilka prisbelönades:
Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Bellman, L. Rosendahl, Ejsta 3:e pris
Knut, J. Melin, Sproge 3:e pris
Kor:
Beda, B. Berg, Sproge 2:e pris
Blomma, K. A. Hemnander, d:o 2:e pris
Netta, J. Melin, d:o 3:e pris
Stjerna, d:0 d:o 3:e pris
Gunilla, J. Johansson, d:o 3:e pris
Tyra, O. P. Olofsson, Silte 3:e pris
Juli, J. Hallbom, Sproge 3:e pris
Beata, J. Levander, d:o 3:e pris
Berna, J. Mårtensson, d:o 3:e pris
Johanna, N. Melin, d:o 3:e pris
Bina, B. Siltberg, d:o 3:e pris
Tycka, O. Krusell, Ejsta 3:e pris
Stjernan, O, Larsson, Sproge 3:e pris
Beda, d:o d:o 3:e pris
Qvigor:
Albertina, J. Hansson, Sproge 3:e pris
Bella, H. Olsson, Silte 3:e pris
Minna, O. Krusell, Ejsta 3:e pris
Får:
1 bagge, gotlandsras, J. Haneson, Snoder 10 kr.
1 bagge, bl. chew., B. Berg, Butvie 5 kr.
1 bagge, gotlandsras, O. Hansson, Snoder 20 kr.
1 bagge, chevioth, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
9 hamlar, 3 rag, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
3 hamlar, gotlandsras, J. Hansson, Snoder 20 kr.
— Vid Stenkumla och Banda tings hbushållsgilles sammanträde i lördags i Sanda voro omkr. 40 ledamöter närvarande. Rörande mejerihandteringen upplystes, att mjölktillgången vid Sanda mejeri var rioga och att orsaken härtill vore de låga mjölkprisen; att det föreslagna åogmejeriet i Atlingbo ej ansågs kunna komma till stånd på grund af den stora anläggningskostnaden. Landshöfdiögen framhöll, att mindre mejerier lämpligen kunde anläggas efter den billigare ismetoden. Af upplysningar framgick, att foderbetsodlingen gått framåt. Gillet önskade nästa års sammanträde i Hogrän. Till ordförande &tervaldes kyrkoherpe M. Kolmodin i Vall.
Vid detta möte voro utstälda 3 tjurar, 23 kor, 5 qvigor och 59 får, af hvilka prisbelönades;
Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Munter, A. P. Törnvall, Eskelhem 3:e pris
Kor:
Linda, A. P. Lundberg, Sanda 2:e pris
Rosa, Joh, Hansson, d:o 2:e pris
Vira, A. J. Bergman, d:o 2:e pris
Netta, d:o d:o 3:e pris
Rödan, F. O. Pettersson, d:o 3:e pris
Lilly, K. Karlsson, Vestergarn 3:e pris
Hjerta, Alfr. Johansson, Sanda 3:e pris
Marta, P. Sandell, d:o 3:e pris
Blomma, A. Anglöf, d:o 3:e pris
Blända, L. G. Modin, d:o 3:e pris
Blända, A. Olsson, d:o 3:e pris
Bengta, K. Olsson, d:o 3:e pris
Rosa, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Stjerna, G. Gottberg, Stenkumla 3:e pris
Bella, d:o d:o 3:e pris
Netta, A, Sandberg, Sanda 3:e pris
Qvigor:
Beda, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Rosa, Fr. Johansson, Sanda 3:e pris
Stjerna, d:o d:o 3:e pris
Får:
1 bagge, eheviot, Fahlstedt, Bander 20 kr.
1 bagge, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
1 bagge, bl. ras, Jacobsson, Eskelhem 5 kr,
1 bagge, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
6 tackor, bl. ras, Törnvall, Eskelhem 5 kr.
4 tackor, bl. ras, Gahnberg, Tofta 10 kr.
3 tackor, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Fahlstedt, Bander 5 kr.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
förrättades i lördags och i går i Eskelhems och Tofta pastorat af biskop von Schéele, dervid biträdd af kyrkoherde Söderström i Rone.
Inspekterades Eskelhems folk- och små skola. Biskopen uttalade sin synnerliga belåtenhet med det anstälda förhöret och det sätt hvarp& undervisningep bedrifvits.
Särskildt i folkskolan hade lärarens arbete krönts med mindre vanlig framgång, särskildt hvad modersmålet beträffade. De brieter, som möjligen kunde vara att anmärka, tillförsåg sig biskopen skola genom lärarens samvetsgrannhet efter hand fyllas. I småskolan hade undervisningen lemnat godt resultat. Den egentliga anledningen till att allt ej var fullständigt tillfredsställande, vore säkert den ej alldeles ordentliga skolgårgen. Emellertid ansåg biskopen att användandet af de medel, mildare och strängare, som låge i kyrko- och skolrådens hand, skulle komma att verka ytterligare förbättring här i dag. I slöjd meddelades i folkskolan ingen undervisning, något som biskopen beklagade. Skolrådet bestred att om sådan undervisnings anordnande göra förnyad framställning till stämman. För trädgårdsskötsel vore visserligen jordland afsöndradt, men ej för ändamålet tjenligt. Framställning skulle göras om dess torrläggande. Undervisningsmateriel fans till god del; hvad som braste skulle man söka anskaffa. Folkskolan saknade orgel. En enskild insamling för sådans anskaffande hade lemnat obetydligt resultat. Med glädje mottog skolrådet folkskoleinspektörens förslag att vid gårdagens aftongudstjenst kollekt skulle upptagas för ändamålet. Sockenbibliotek fans bestående. af 300 band med årligt anslag af 40 kr. Det begagnades flitigt. Skolans räkenskaper och kassa funnos i skick.
Eskelhems kyrka besigtigades och befans till det yttre i godt skick. Dock borde vid de båda portalerna på sydsidan fyra felande kolonner anbringas, hvarom kyrkorådet ville gå i författnirg. Kyrko gården var väl hållen, hägnad och planterad samt tillräcklig, då församlingsmedlemmarne ej hyste någon betänklighet mot begrafning på dess norra sida.
Äfven till sitt inre var kyrkan i godt skick. Tvänne ljuskronor borde höjas. En prydlig dopskål, som ock använder vid hemdop, fans i kyrkans dopfunt. Messkruden var obrukbar. Biskopen ansåg för anskaffande af en ny frivillighetens väg vara den värdigaste och ville församlingsborna häri bistå pastor. Kyrkans orgel var vieserligen användbar, men en py vore önskvärd. Biskopen föreslog en årlig uttaxering, hvilket förslag, preciseradt till 1 öre på fyrk, kyrkorådet upptog. Kyrkans räkenskaper- arkiv och inventarier befunnos i god ordning. Inga gamla minnesmärken funnos.
Tofta folk- och småsk ola inspekteredes. Med undervisningen inom folkskoleafdelningen var biskopen mycket nöjd och hans tillfredsställelse skulle varit odelad, om ej förfallolös frånvaro förekommit. Undervisningen. i småskoleafdelningen fann biskopen mönstergill. I slöjd undervisades folkskolans — flickor och slöjd skulle anordnas äfven för gossarne, om det kunde ske utan församlingens betungande. Då läraren, som åtagit sig att inreda lokal, äfven förklarade sig villig att ikläda sig ansvar för underhållet af verktyg, tillförsåg sig biskopen att det redan fattade beslutet åtminstone till nästa år måtte träda i verkställighet. Nödtorftigt förråd undervisningsmateriel. vore af skolrådet reqvireradt. Sockenbibliotek fans, men underhölls ej. Skolrådet ville dock göra framställning om ett årligt anslag af 15—20 kronor. Ingen anmärkning mot skolräkenskaperna.
Tofta kyrka var prydlig. Tre kolonner i vestliga portalen borde ineättar samt tornet putsas. Härom ville kyrkorådet eå i författning. Kyrkogården var väl hållen och tillräcklig. Biskopen uttalade sitt ogillande af att sockenmagarinet fans inrymdt i tornrummet och enades man om att uppsäga det till atflyttning inom 2, högst tre år. De inflytande medlen borde bilda en fond. Kyrkans inre var särdeles prydligt. Men den saknade orgel. Rörande denna fråga beslöts detsamma som i moderförsamlingen. Likaså i fråga om den obrukbara messkruden.
Inventarierna voro i ordning. Rörande några grafstenar och ett par helgonbilder skulle riksantiqvariens yttrande infordras. Träbilderna kunde lämpligen lemnas till fornsalen. Ministerialböckerna voro med god ordning förda.
Vid den i går hållna kyrkostämman, hvarvid biskopen ytterligare betonade hvad han vid specialvisitationen påpekat, föredrogs äfven pastors embetsberättelse.
Den offentliga gudstjensten besöktes tämligen talrikt. Barnen frambades i föreskrifven tid till dopet, som i regeln skedde i kyrkan. Nattvarden brukades allmänt. Kommunionförhör höllos. Med söndagens helighållande hade blifvit bättre på senare tiden. Öfvandet af husandakt saknades ej helt och hållet. Äfven i sedligt afseende hade församlingarna förbättrats. Inom Tofta föddes i fjor intet oäkta barn. Dryckenskapslasten hade aftagit. Passionsgudstjenster och bibelförklaringar höllos. Söndagsskolor höllos, i Eskelhem af skolläraren, i Tofta af småskollärarinnan. Husförhören besöktes tämligen talrikt.
De okyrkliga rörelserna, som än till än aftagit, voro dels af baptistisk, dels metodistisk art. Metodisterna hade kapell i Tofta. Separatisterna höllo sina gudstjenster här och der i husen. De förde i allmänhet ett fridsamt lefverne. Nattvardsföreningar funnos. I Tofta voro 17 barn odöpta och och 17 okonfirmerade. Kringresande predikanter uppträdde ej sällan. Några uppenbara kristendomsfiender hade ej visat sig. Eskelhems kyrka var brand försäkrad för 34,622 kr. och Tofta för 19,479 kr. Fattigdomen hade aftagit något, som torde ha sin grund i tilltagande nykterhet, i större arbetsförtjenst och i den stora utvandringen till Amerika, der många förbättrat sin ekonomiska ställning. Några donationer funnos ej.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
var den, som i lördags afton å tingsstället Alleqvia af en del häradsbor i norra häradet gafs för afghende domhafvanden, häradshöfding Alfred Waldenström.
Vid 5-tiden på e. m. samlades de till nära ett 50-tal uppgående festdeltagarna, bland hvilka märktes kronofogden och häradsskrifvaren, länsmännen, nämdemännen samt dessutom representanter för de flesta socknar inom norra häradet, i den bakom tingshuset belägna trädgården, der festbordet stod dukadt.
Hedersgästen helsades välkommen af riksdagsman Per Larsson i Fole, hvilken i några ord uttryckte den saknad man kände öfver att mista en domhafvande, som så förstått att vinna allas deras bjertan med hvilka han kommit i beröring. Han bad att få höja sitt glas för häradsböfding Valdenström samt önska honom lycka på hans nya verksamhetsfält. Minnet at honom såsom den erfarne, redlige, oväldige och städse tillmötesgående domaren skulle sent förblekna inom häradet.
Härefter fortsattes festen under gladt samspråk i det gröna, der man på äkta gotländskt sätt flitigt roade sig med varpkastning. Kl. 1/2 10 serverades i tingssalen en utmärkt supé, och efter densamma möttes man åter i trädgården, som nu belystes af kulörta lyktor.
Vid bålen begärdes först ordet af kapten Broander, som ännu en gång bad att få tacka häradshöfding W. för hvad ban som domare inom häradet uträttat, tillörskande honom lycka och framgång i hans fortsatta arbete, Skålen tömdes under hurrarop.
Häradshöfdiog Waldenström svarade synbarligen rörd: Under de snart 14 år han suttit som domare i norra häradet, hade han lärt sig att sätta värde på dess innebyggare. Innan det blef okterkalleligen beslutadt, att han skulle lemna Gotland, hade han icke så mycket tänkt på hvad detta innebar, men nu kände han, hura han fäst sig vid hvad han nu gick att lemna. Han hade här lärt känna en fridsam, rättänkande befolkning, som alltid kommit honom till mötes med förtroende. Han tackade den härför. Han framförde också sitt tack till de tjenstemän af landtstaten, med hvilka han som embetsman kommit i beröring och hvilka alltid gått honom till handa af vänskap långt utöfver hvad plikten fordrat, han tackade nämden för troget och godt samarbete i domarevärfvet och uttalade till slut en hjertlig lyckönskan för häradets framtida välgång samt bjöd de närvarande, af hvilka han troligen aldrig mera finge återse de flesta, ett sista farväl.
Efter detta tal stod rörelsen att läsa i allas ansigten och det var säkert med känslor af den uppriktigaste sympati, som ett lefve härpå höjdes för talaren.
Kommissarien Smedberg utbragte ett tack till häradshöfding Waldenström från landtstatens sida och riksdagsman Larsson tolkade den nuvarande nämdens känslor af saknad öfver att mista en nitisk och I ordets bästa bemärkelse human domare. Nämdeman Granberg, Granskogs i Dalhem, talade å f. d nämdemännens vägnar, hr Larsson, Endregårda, framförde sitt tack till hr W. särskildt såsom ägodelningsrätters ordförande och hemmansägaren Jacobsson, Nors å Fårön, bad att få säga häradshöfding Waldenström ett tack och ett farväl. Litteratör Sandberg talade till den afgående domaren & den gotländska pressens vägnar, betonande att häradshöfding W. genom sitt under inga omständigheter svikande tillmötesgående mot densamma förtjenade icke blott dess, utan hela den gotländska allmänhetens bjertliga tacksamhet.
Gång efter annan under dessa i sanning stämningsfalla, vemodiga timmar upplystes parken af bengaliska eldar, bland hvilka flammade hedersgästens namnsehiffer.
Klockan hade emellertid blifvit öfver midnatt. Hr M. Larsson å Skäggs tackade nu i ett humoristiskt anförande festens båda värdar, riksdagsmannen Larsson och kommissarien Smedberg. Ännu en gång bjöd häradshöfdipg Valdenström de församlade ett tacksamt farväl. Det vore vänners sed att i afskedets stund se blott till de ljusa sidorna och glömma de mörka. Men han kände, att hvad som i afton sagts honom hade gått från bjertat och derför hade all denna vänlighet också kraftigt berört honom. Han tog med sig från denna fest ett minne af Gotlands Norra härad som sent skulle förblekna. Tack och farväll
Härmed afslöts den särdeles angenämna och lyckade afskedsfesten.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
Från Stockholm med Tjelvar 12 Juli: redaktör Jeurling, ryttmäst. von Strussenfelt, notarien May, hrr Herlitz, Krook, Lundell, Lagerström, Svederus, Englund, Björkegren, Classon, Jehansson, Pettersson, Rosengren, Johansson; fru:na Herlitz, Lagerberg, Hultberg, Andersson, Johnson; frök:na Berglund, Åkerman, Lagerberg, Svensson, Holst, flickorna Nilsson. — På genomresa till Stettin: hrr Langtranke, Scheuman, Scharping, Behoman; frök:na Sjöblom, Micaelis, — Från Kalmar med Visby 12 Juli: kapt. Dröös, apotek. Wendahl, hrr Qvarfa\’z, Nysell, Lindahl, Johansson, Witt, Nyström, Dahlqvist, Lundberg, Mogensson, Persson, Myrén Carlsson, Lingström; fru:na Hoffman-Bang, Meurling, Lundberg, Kullberger; frök:na von Strussenfelt, Kjellin, Nilsson, Key, Hoterdahl, Engdahl, 37 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
Fredagen den 17 Juli från kl. 10 f. m. låta hrr sysslomännen i spegelfabrikören Hellmans konkurs genom offentlig auktion, som förrättas i Siltbergska gården vid Adelsgatan försälja massans qvarvarande lager bestående af: Ett större parti cigarrer, såväl ordinära som fina, rök- och tuggtobak, snus, en mängd korta varor, såsom parfymer, tvåler, portmonnäer, snusdosor, käppar, större och mindre speglar, taflor, ett större parti ramlister i moderna, smakfulla mönster, möbler, hvaribland: 1 utdragssäng, 1 salongsbord, bokskåp af valnöt, stolar, kommGder, ett piano, en ny orgel, on telefon med ledning, 1 aktie i Visby spritbolag, 5 st. i Visby Badhusaktiebolag, 13 st. i Gotlänningens tryckeribolag, 81 häft, af Linders konversationslexikon jämte mycket annat.
Aktierna utbjudas kl. 12 och derefter telefonen samt möblerna.
Kände, vederhäftige inropare erbålla 2 månaders anstånd med betalningen, andra betala kontant.
Visby i Juli 1891.
Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106
Från Stockholm med Polhem 11 Juli: pastorerna Vinberg, Nyberg, häradsh. Ekman, kanelisekreter. Hagberg, hrr Sivert, Lundegård, Lind, Åckander; fruarna Wadstein, Weiss, Wrede; frök:na Kolmodin, Rydgren, Klintberg, Kahl, 19 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 Juli 1891
N:r 105