Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
ha vi nu fått och det så det förslår. I går uppgick temperaturen i skuggan i staden till 25 och på landet till 27 grader. En person som roade sig med att undersöka värmen i jordytan. der solen gassade, fann en hetta af 57 grader.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
afresa i dagarne arkeologen dr Stolpe och dr Kolmodin för att fortsätta de gräfningar, som der ett par år fortgått med för forskningen om nordens äldsta befolkning så gynsamma resultat.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
höllo sin distriktkonferens i härvarande metodistkyrka midsommarafton och midsommardagen. Första mötesdagen hade ombuden från de särskilda församlingarne sammanträde kl. 4—7 e.m. Midsommardagen börjades förhandlingarne kl. 8 f. m., då ombuden för söndagsskolorna bade sammanträde och öfverlade om verksamheten på detta område. KI. 10 f. m. predikade pastorerna Joh. Roth och vik. professorn i hebreiska vid Bostons universitet A. Hallén. Efter dessa predikningar hölls rast till kl. 2 e m., då rapporter från de olika församlingarne npplästes. Kl. 5 e. m. predikade pastorerna V. Andersson från Slite och E. Runfeldt från Follingbo.
I distriktskonferensens förhandlingar, hvilka leddes af pastor J. Roth, deltogo 28 ombud från 8 församlingar. Bland beslut som fattades anteckna vi följande: 1:o Gotlands sändebud skulle, såvida ett större prenumerantantal kunde vinnas, nästa år utgifvas i 16-sidigt format till samma pris som i år; 2:o i inre missionens tjenst skulle nästa år anställas ytterligare en predikant, och för söndagsskolverksamheten anställas en söndags skolmissionär, så snart medel till hans unaderhåll blefvc tilgängliga. Till komité för inre missionen valdes: J. Roth, K. A. Hägg, J. O. Andersson, N. Hejdenberg i Visby, J. P. Öberg, Slite J. Lundström, Träkumla och J. E. Henriksson, Tofta.
Af rapporterna framgick, att något öfver 100 personer under året anslutit sig till. samfundet på Gotland och att tillståndet inom församlingarna var godt. Till predikanternas underhåll hade samlats för året nära 3,000 kr. Alla löpande utgifter hade af insamlade medel blifvit betalde och skulderna å kapellen minskade genom amorteringar. Under fåret hade två nya kapell blifvit så färdiga att de öppnats för gudstjenst. Af dessa är ett byggt vid Broa i Halla och ett å Burgsvik.
Midsommardagen var åhörareantalet så stort vid predikan på f. m. att en del måste återvända af brist på rum i kyrkan. — Äfven e.m.-predikan var så talrikt besökt att extra sittplatser måste beredas.
Nästa sammanträde skulle hållas i kapellet vid Broa i Halla.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
hölls midsommaraftonen och midsommardagen i Garda och Etelhems pastorat.
Folkskolorna inspekterades och fann biskopen att undervisningen i Etelhems skola lemnat ett försvarligt resultat samt i Garda skola ett godt. Orsaken till det förra torde ha varit, att undervisningen bedrifvits af en lärare såväl med folksom småskolorna. Särskilda småskolor skulle dock enligt församlingarnas beslut med snaraste inrättas.
Båda kyrkorna befunno sig efter nyligen genomgångna reparationer i prydligt och fullt värdigt skick, med undantag deraf att golfvet i Garda kyrka vore i någon mån bristfälligt. Kyrkogårdarne voro tämligen välhållna, I öfrigt gaf ingenting inom församlingarne anledning till anmärkning.
Efter Gudstjenstens slut midsommadagen talade biskopen från altaret öfver Höga Visan 8 kap. 2 v. ff., hvarefter förhör anstäldes med nattvardsungdomen.
Hölls så kyrkostämma. Rörande tillståndet inom församlingarne meddelade pastors embetsmemorial:
Gudstjensterna hade i allmänhet varit flitigt besökta, såsom ock fallet varit med d. s. k. veckopredikningarne under fastlagan, som åtföljts af husförhör med någon af de fyra rotar hvari hvarje soeken varit indelad. Pastor påpekade hurusom de s. k. Insttågen kommit att menligt inverka på söndagens helgd, särskildt inom Etelhem, i det många församlingsmedlemmar ofta dragits ifrån gudstjensten och förvandlat hvilodagen till en uteslutande förlustelsedag. Husandakt öfvades ännu inom många hem, särskildt under söndagseftermiddagarne, Dopet förrättades i allmänhet i kyrkan. Kommnunionförhör hade under senare tiden hållits. Bibelförklaringar hade i regeln icke hållits. Beträffande dryckenskapen trodde sig pastor märkt att en fortskridande förbättring gjorde sig gällande inom båda församlingarne, men hade inom Etelhem otuktssynden tagit fart. Konfirmationsundervisniog meddelades hvartannat år. I fråga om okyrkliga rörelser, räknade metodismen och baptismen några anhängare, men valdenströmska riktningen, hvars bekännare kallades frikyrkliga, hade flere anhängare. Dock hade inom de sistnämde på senare tiden en brytning inträdt, som tydde på en önskan hos flere att åter sluta sig till kyrkan.
Med anledving af hvad i memorialet förekom lemnade biskopen en del varningar och förmavingar. Då mot det inbördes förhållandet slutligen intet fans att anmärka, afslöts visitatlonen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
syntes i förgår qväll öfver Gotland. Han upptäcktes nära zenit kl. 9,41 e. m. kommande från nordvest och gående mot sydost, beskrifvande en hvit glänsande eldstrimma och sänkande sig långsamt.
När han hunnit 20 grader nära horisonten sprang han ljudlöst sönder i tre delar, hvilka hvar för sig en kortare stund fortsatte samma bana, men med olika sken, blått, rödt och hvitt.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
ha vi haft, det är det minsta man kan säga, om än värmen har varit allt för tryckande. I någon mån har hettan dock mildrats genom den ganska starka blåst, som rådde midsommarafton och midsommar dag, och som i tisdags krånglade till telefonledningarne på landsbygden rätt betydligt.
Lungt och fridfullt har helgen förflutit. Stadsborna ha rest till landet, landsborna till staden. Med lusttåget härifrån och till Etelhem midsommardagen följde 130 personer samt med tåget från Hemse och öfriga stationer in till staden 170 personer.
Det lifligaste folklifvet har dock, som vanligt rådt ute på lägret, der en högrest, flaggprydd majstång, samlat i synnerhet ungdomen omkring sig. Och der tråddes dansen såväl midsommaraftonen som midsommardagen af hjertans lust, tills den obevekliga disciplinen föste kavaljererna till kojs. Midsommaraftonen tog man också en sväng uppe på gamla artillerigården vid Söderplan.
Våra Stockholmsbåtar ha naturligtvis i dessa dagar hitkommit alldeles proppfulla af passagerare, och badgästernas antal i staden börjar blifva ganska skönjbart.
Man möter nu rätt ofta nya ansigten.
Den midsommaraftonen arrangerade lustresan till Norrköping hade inte slagit an på Visbyborna, ty passagerarne härifrån på den turen voro mycket lätt räknade.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
höll sitt sommarmöte i Ala skolhus 19 dennes.
Lektion hölls i bibelläsning i förening med morgonbön af läraren på stället.
Skoll. Carlsson, Gothem, höll lektion i satslära och skoll. Jakobsson, Östergarn, om växterna, Sedan de hållna lektionerva kritiserat, företogs diskussion om frågan: »Skall Torsburgskretsen ingå som krets i Sveriges allmänna folkskollärareförening?» Efter någon öfverläggning besvarades frågan genom omröstning med ja. Derefter höll skoll. Herlitz, Halla, ett lärorikt föredrag om skoltukten. Nästa möte bestämdes att hållas i Kräklingbo, då lektioner komma att hållas af skoll. Lindström, Gammalgarn, i aritmetik, skoll. Höggren, Ganthem, i bibl. historia och i gymnastik af läraren på stället.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
installerades midsommardagen i Garda kyrka utnämde kyrkoherde Sundblad i Garda och Etelhems pastorat. Den högtidliga akten, som öfvervars af en så talrik folkmassa, som det vackra templet kunde rymma, förrättades af biskopen, biträdd af kontraktsprosten Alfvegren, prosten Öfverberg kyrkoherdarne Kalström, Uddin, Åsberg och Friberg samt konsistorienotarien Öfverberg.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
hade i går årsmöte härstädes. Detta begynte kl. 10,30 f. m. med gudstjenst i kyrksalen vid Mellangatan, dervid kyrkoherde Gadd i Öja predikade öfver 1 Kor. 2: 1—9 samt altartjensten sköttes af komminister Söderberg och pastor Beckman i Endre.
En stund efter gudstjenstens slut samlades de omkring 25 i mötet deltagande presterna å läroverkets högtidssal, under biskopens presidium. Först valdes till revisor i presterskapets enke- och pupillkassa prosten O. Öfverberg i Stenkumla och till hans ersättare kyrkoherde Nyberg i Rute. Sedan härefter till mötets sekreterare utsetts pastor Beckman och komminister Ekman samt en vers af ps. 307 afsjungits, öppnade biskopen förhandlingarne med ett kortare tal.
Han tackade deltagarne att de trots brådskan af två helgdagar nära hvarandra lyssnat till hans kallelse. — Allt mer och mer höjdes det ropet attkristendomen ej längre behöfde något rum.
Detta var ett dåraktigt tal och man behöfde blott se sig omkring för att få det vederlagdt, och sant vore yttrandet att det vore lättare att bygga en stat i luften än en stat utan religion. Men denna måste vara positiv, annars kunde den ej tillfredsställa. Och positiv vore just den kyrkliga kristendomen. Till detta resul: tat komme hvarje tänkande menniska. Och historien pekade åt samma håll, Men om man medgåfve detta, ville man kanske ej gå in på att kristendomen behöfde vara en statsreligion. Här finge erfarenheten gifva sitt vittnesbörd och den gaf vid handen att Jesus haft rätt då han anbefalde folket åt lärjungarne. Ty flertalet menniskor hinna ej någon högre utveckling. De bli exemplar, få bli individer. Då vore af vigt ett owmgifningen vore god. Och för den skull borde man tänka sig för, inaan man upplöste bandet mellan stat och kyrka.
Detta samband, denna samfundsanda vore det som genom möten sådanna som deita skulle stärkas.
Första frågan på programmet: Om nya födelsens rätta ställning till rättfärdiggörelsen — inleddes af lektor Lemke med en afhandling, hvari han uttalade, att nya födelsen vore en af Gud verkad lifeförnyelse, så att menniskan försattes i ett nytt lifsområde, och att detta påvyttfödande vore en frukt afrättfärdiggörelsen. — Pastor Lagerman undrade, om ej nya födelsen vore något föregående rättfärdiggörelsen. — Biskopen förklarade sig stå på referentens ståndpunkt. Omöjligt vore att göra gällande ett tidsmoment mellan Kristus som lifsprincip och lifvet i Kristus. Causa vore rättfärdiggörelsen, effectus nya födelsen.
Andra frågan: Hvad förstås med att Kristus skall vinna gestalt hos menniskorna såsom mål för det själasörjarens andliga födsloarbete, hvarom ap. Paulus Gal. 4: 19 talar? — ioleddes af kyrkoherde Ehrenström, som i ett längre föredrag påpekade vigten af det i frågan omtalado målet. Pastor Lagerman: Jag bör arbeta på, att Kristus måtte uppenbara sig i fulla kraften af sin död och uppståndelse. Folk måste tvingas att läsa bibeln på så sätt att presten blefve en lefvande bibel. Man finge ej pruta af på kristendomen för att få så många kristna som möjligt. Det inre lifvet skulle skapa de yttre formerna.
»I hvad mån äga skriftens förutsägelser om amtikrist särskild tillämpning på våra dagars förhållanden?» lydde tredje frågan, som inleddes af kyrkoherde Jacobsson. Tal. fann att anknytningspunkten mellan bibelns skildringar af antikrists tider och våra dagars förhållanden icke vore svåra att uppleta. Man behöfde ej vara pessimist för att finna att bland oss fans mångt och mycket antikristiskt. Man sträfvade efter att på våldsamt sätt införa en ny tingens ordning, man pockade på fullständig frihet, som urartade till tygellöshet, man ville ej veta af den gu domliga auktoriteten, förnekelsen gjordes populär, ullt gjordes för att gifva sanningen det minsta möjliga rum, litteraturen predikade på ett bedårande listigt sätt köttets evangelium, undergräfde moralen, Man borde akta på tidens tecken. Biskopen påpekade att uppenbarelseboken i sin skildring af de yttersta tiderna skilde på två perioder. — Kyrkoherde Odin: Man borde vara vaken, tiden jäste. Men måhända jäsningen kuade taga gestalt till det bättre. Bildningslusten ökades, dermed ökades också sjelfständigheten. Något berättigande hade det att tänka sjelfständigt; det tillhörde endast presterna att leda tänkandet. Mycket af detta sjeltständighetssträfvande kunde te sig mer avtikristiskt än det i sjelfva verketjär. Biskopen instämde i att bildningen kunde bli ett medel i det godas hand, men ock i det ondas. Men det oaktadt stälde han sig på den ståndpunkten, att bildning måste bibringas, vare sig den blef till fall eller upprättelse. — Pastor Lagerman trodde att antikrist vore en konkret person. Vårt århundrade hade nog sett flere sådana. Napoleon! Man ville i hans namn se ett bevis härpå. Vidare satanisternas samfund. När den siste och värste antikrist kom, skulle han ej presentera sig och lemna sitt visitkort, utan säga sig vara den som sutte inne med den rätta tron, vore Kristus. Han skulle framträda som profet och ha många förelöpare. Bland dessa senare nämde talaren ett samfund i vår norra universitetsstad, bestående af både studenter och professorer, utilistsamfundet m. fl. — Biskopen påpekade faran för hänsynslöshet, mot andras tankar och känslor. Sådana som likasom af någon slags galenskap tala mot bättre vetande borde man behandla med kärlek. Det goda vore kanske ej så godt och det onda ej alldeles fullständigt ondt. — Komminister Söderberg påpekade hurusom nykterhetsrörelsen, om den ej bedrefves på kristlig grund, blefve ett ondt och arbetade antikrist i händerna. Det samma vore förhållandet med qvinnans uppträdande i församlingen och då man trädde upp emot svenska kyr: kans försoningslära.
Sista frågan: Hvarför pläga de religiösa striderna föras med större häftighet än andra strider, som bero på skiljaktighet i åsigter menniskor emellan? — besvarades af kyrkoherde Kullin i korthet så, att häftigheten berodde på stridens öfver måttan höga och dyrbara föremål. Det gälde ju något gudomligt, ej något menskligt.
Härefter afslutades mötet med afsjungande af ps. 226 vv. 3—4.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96
Sedan stadsfullmäktige antagit plan för reglering af sydöstra hamnområdet, i syfte att alla magasin och andra bygnader å vissa tomtplatser skulle borttagas, att till nybygnadsplatser skulle anordnas vissa områden, att ett angifvet område skulle afses till plats för en varuhall, derest en sådan framdeles komme till stånd m. m., så har k. m:te bef. i länet öfverlemnat en till k. m:t stäld skrift, deri stadsfullmäktige anhållit, dels att k. m:t måtte fastställa omförmälda regleringsförslag jämte den derpå grundade tomtindelning, som dermed stode i omedelbart sammanhang, dock att beträffande tomtfigurerna 1 till och med 6 högst två jämte hvarandra liggande tomtfigurer med dem emellan befiatlig portöppning eller tomtskilnad finge förenas till en magzasinstomt, dels att k. m:t måtte dervid bestämma, att & ifrågavarande tomter icke finge uppföras bygnad med eldstad, dels ock att k. m:t täcktes medgifva stadsfullmäktige rättighet att med full äganderätt afyttra regleringsområdet till härvarande stadsjord, som icke vore till gata eller allmän plats afsedd, emot det att staden tillförbundes att icke använda köpeskillin: garne derför till andra ändamål än till gäldande af i första rummet nu ifrågavarande. och om tillgången det medgåfve annan erforderlig reglering af stadsplaneområdet, har k. m:t funnit godt fastställa den understälda regleringsplanen, med rätt för stadsfullmäktige att vidtaga den iansökningen begärda sammanläggningen af vissa tomter äfvensom förklara att den sålunda faststälda planen skall tjena till efterrättelse vid verkställighet i den mån sådant utan förnärmande af någons lagliga rätt kan ske samt med iakttagande, att inom ifrågavarande området icke må uppföras bygnader med eldstäder. Vidare har k. m:t förklarat hinder icke möta för staden att på föreslagna vilkor försälja sådan till området hörande stadsjord, som icke till gata eller allmän plats erfordras.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96