Från sjön.

— Ångaren Therese Horn från Schleswig har i Nordejön borrat den norska barken Andreas i sank. Andreas sjönk ögonblickligen och af de ombord varande drunknada sex.
— Norska ångfartyget Spero, hemma i Arendal, som för några dagar sedan strandade vid Ulfön, söder om Örasköldsvik, har tagits flott af Neptun och införts i säker hamn för att der tätas och sedermera bogseras hit till Stockholm i och för reparation.
— Svenska briggen Hilda har, under resa från Skellefteå till Wismar med last af sparrar, 9 dennes inkommit till Öregrund med läcka och måste lossa lasten för att der reparera.
— Skonerten Alma, kapten Sjöström, hemma i Norrtelje, har under resa från Ortviken till Lybeck med trälast, 8 dennes, flytande på lasten, inlupit till Öregrund. Lasten kommer att lossas. Fartyget blir sannolikt kondemneradt.
— Danska barkskeppet Aurorita, i barlast, har, enligt bref från Kalmar af 15 dennes, dit inkommit med sjöskada för att reparera.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

Artilleristabskaptenen De Laval

hitkom i går för att afresa till Tingstäde och artillerikaptenen Curtz anlände samtidigt för förberedande inspektioa af artilleriförråden på Gotland.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

Till vikarierande adjunkt

tillsvidare under nästa läsår vid härvarande allmänna läroverk har antagits fil. kand. K. V. E. Jacobson och til vik. teckningslärarinna fröken Hanna Kinman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

En ruinfest,

hvars behållning tillfaller domkyrkofonden, äger om fredag afton rum i St. Nikolans. Programmet upptager solosång, mansqvartetter och deklamation, hvarjämte ruinen kommer att praktfullt upplysas af bengaliska eldar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

Domkyrkoreparationen.

Alla åtgärder med hänsyn till markens dränering kring domkyrkan komma tills vidare att inställas, enär bolaget Atlas\’ ingeniör förklarat, att grundvattnet ej beböfver ledas från materialboder, då olägenheterna för värmeledningspannan af detta grundvatten förebyggdes af den cistern, som bolaget förbundit sig att leverera.
Vidare komma de grafvar i kyrkan, som bli täckta af trägolf, att fyllas med grus äfven som de, genom hvilka värmeledningskanalerna komma att dragas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

Till grafvens ro

på nya kyrkogården fördes i går afton kl. 6 stoftet efter aflidne handlanden R. V. Molér, följdt af ett stort antal fränder och vänner från hela Gotland samt särskildt af en hel del D. B. V-ister, som så ville gifva den hädangångne, nitiske brodern ett sista farväl.
Jordfästningen förrättades af pastor Söderberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

En fransk lustkutter

med ägaren medicin. professor Louis Lenoël från Paris jämte två reskamrater ombord ankom i måndags till Klintehamn, der ägaren steg i land och med ångf. Klintehamn fortsatte resan till Stockholm och Kristiania.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127

På den nordvestra sidoläktaren

i domkyrkan beslöt måndagens stämma att placera den nya orgeln, Sågom bekant hade arkitekten Pettersson ifrigt förordat detta, och den framstående orgelspelaren G. W. Heintze i Lund hade också ansett detta konna vara fördelaktigt, om orgeln komme att stå på läktare och sidoskeppets hvalt vore lika eller nästan lika högt med hnfvudskeppets, hvadan kyrkorådet föreslagit sidoläktaren som plats för orgeln. I frågan uppstod en stunds öfverläggning.
Lektor Bergman var likasom tillförene emot orgelns placerande på nordvestra läktaren. Han yrkade fortfarande att den måtte ställas midt emot högaltaret såsom i de flesta Iutherska kyrkor, der ej i vestra gatveln fans ett vackert fönster, som man ej ville skymma.
Här vore ej så förbållandet; det lilla fönstret i tornrummet vore ej af någon dekorativ verkan. Dessutom skulle genom orgelns flyttande åt sidan brist på symmetri uppstå, så att det hela blefve tryckande för den estetiska känslan. Dessutom befarade tal. att den vigtiga, förut ganska dåliga akustiken genom den af kyrkorådet förordade placeringen af orgeln skulle blifva ännu sämre.
Rektor Jacobson instämde, Han ville gå så långt, att öfverallt i våra Iutherska kyrkor stode orgeln midt emot altaret. Då sidoskeppet vore lägre än midtelskeppet syntes talaren dir. Heintzes yttrande kunna tolkas sparare mot än för orgelns placerande på sidan, Yrkade afslag å kyrkorådets hemställan.
Landssekreterare Hambreus: Vid föregående stämma torde de flesta som röstade för ny orgel ha varit af den åslgt att i och med detsamma platsen för orgeln vore bestämd, då såväl ritningar som kostnadsförslag voro uppgjorda med hänsyn till en flyttning af orgelverket. På samma goda, fullgiltiga skäl som förut, vidhöll talaren kyrkorådets förslag.
Hvad det estetiska beträffar, tyckte den ena si den andra så. Arkitekten P. finge väl anses som auktoritet. I akustiskt afseende torde det ej inverka mycket, om orgeln stode på den ena eller andra platsen, Yrkade bifall till kyrkorådets förslag.
Biskopen: Ett af skälen för orgelns flyttning hade ockeå varit att man derigenom skulle vinna 100 åhörareplatser, Rektor Jacobson: Faktiskt vore sidohvalfvet lägre än det i midten. Fann ej arkitekten P:s ord alls afgörande och ansåg att han utan kompetens alltför kategoriskt yttrat sig om akustiken, som han sagt ej skola bli sämre.
Dr Kahl ville, i likhet med Hambreus, ha orgeln flyttad. Tornrummet hade aldrig varit afsedt för orgeln. Toges den bort, skulle detta förlänga midtelskeppet och ge ett vackert perspektiv.
Biskopen förklarade, att frågan om platsen för orgeln ännu en gåog öfverlemnats åt församlingarnas afgörande, för att ingens rätt skulle trädas för nära.
Rektor Jacobson: Då vid förra stämman i kyrkorådets förslag ej stod något om platsen för orgeln, var det paturligt att detta skulle blifva föremål för särskildt beslut. Replikerade dr Kahl.
Tullförvaltare Lyth instämde med lektor Bergman och ansåg, i betraktande deraf att ljudvågorna alltid röra sig framåt, orgelns bästa plats vara der den nu står.
Lektor Bergman: Nog blefve den akustiska effekten stor i norra skeppet, men hur det blef med den saken i midtel- och det södra, derom kunde blifva fråga. Af de 100 vunna platserna toges en del bort af sångkören. livar orgeln ståttförr år 1600 visste man ej. Men han vågade betvifla den meningen, att den stått på annat stället än pu, enär i sådant fall ovilkorligen spår skulle synas derefter.
Direktör Kolmodin: Hr Heintze hade i sitt bref skrifvit, att orgeln kunde placeras i sidoskeppet, såvida ej närmaste pelare allt för mycket hindrade ljudets framsteg. Dotta ansåg tal. vara förhållandet här. Yrkade afslag.
Kronofogde Bokström hade velat framställa en betänklighet, innan man gick vidare.
Kostnaden tör kyrkoreparationen fördubblades.
Hos k. m:t hade begärts ökadt anslag till kyrkan. På sistone hade upptäckts att kyrkans bestånd hotades at bristfälliga polare.
Begigtning hade hållits, men resultatet vore ej kändt, Vanlig förtänksamhet borde bjuda att innan orgel köptes, församlingen finge förvissniog om att icke ytterligare 8,000 kr.
kräfdes för reparationen, Önskade uppskof nen hela orgeirågan, men gjorde intet yrkande.
Sedan diskussionen förklarats afslutad, skred man till voteriog, hvarvid 1,387 röster af 29 röstande afgåfvos för orgelns flyttande till sidoläktaren, och 283 röster af 5 röstande för dess bibehållande på gamla platsen. Lektor Bergman atgal mot beslutet en läogre skriftlig reservation, hvari instämde rektor Jacobson och bankdirektör Kolmodin.
När sedan fiåga blef om orgelns inköp hos firman Lund & Åkerman, yrkade lektor Bergman om appskot med köpet, hvaremot landssekreterare Hambrens och biskopen påyrkade orgelns ioköp ofördröjligen, hvilket ock utan votering blet församlingens beslut.
Häremot reserverade sig kronofogden Bokström.
Slutligen beslöt stämman att den nya orgelns fasad skulle utföras i enlighet med af arkitekt Pettersson uppgjorda skisser.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1891
N:r 127