Lagfart

har under Juli månad af rådbusrätten beviljats å:
hus och bygnader på stadtsjordstomten N:o 23 i Klinterotans 4 qvarter, hvilken fastighet urmakaren Gustaf Johansson och hans hustru Anvna Elisabet Kristina Johansson för 5,000 kronor köpt af arbetaren T. Modin;
hus och tomter under p:r 72 och 117 3/4 i Norderrotans 3 qvarter å fri grund, hvilka fastigheter trädgårdsmästaren Charles William May för 3,000 kronor köpt af sin fader trädgårdsmästaren J. May.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Bröllop

har i dag i Etelhems kyrka firats mellan v. häradshöfdingen t. f. kronofogden i Vaxholms fögderi Edv. F?ies och fröken Tora Nordling, dotter till framlidne professorn i Upsala J. T. Nordling och hans efterlefvande maka, hvilken under sommaren vistats å Ljugarn.
Vigselakten förrättades kl. 1/2 12 af kyrkoherde Sundblad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Ruinfesten

i St. Nikolaus i afton är instäld. Den kommer att i stället äga rum första vackra dag.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Mr A. Renshaw,

advokat från London, jämte fru hafva några dagar gästat Visby. Frun, en framstående aqvarellmålarinna, tog flere vyer af vår stad, dess murar och ruiner. Båda voro de mycket intresserade af den gotländska floran och tjasades af Botaniska trädgårdens vackra blommor. Hr R. är en djerf bergstigare och har gjort bergbestigning litet hvarstädes i verlden — senast på de norska fjelltopparne. De återkomma troligen äfven nästa år för att besöka våra landskyrkor, hvilkas arkitektur tilltalade dem lifligt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Visby cementfabrik

har med anledning af allt för stort inneliggande lager utaf sin fabrikation sett sig nödsakad att afbryta vidare tillverkning af cement under två månader, samt afskedat större delen af sin arbetsstyrka under denna tid. Deremot komma kalkstensbrytningen och mergelupptagningen att fortfarande pågå.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Sångsällskapet »N. N».

jämte damer firades i onsdags afton en enkel brsfest med eftermiddagsutflykt till det vackra Axelsro invid Högklint. Sedan kaffe intagits, roade man sig under ett par timmar med varpkastning. Naturligtvis saknades ej sång. Kl. 8 skedde återkomsten till staden, hvarefter gemensam supé intogs i paviljongen och sång på sång klingade, då man väl hunnit samlas kring kaffet.
Kl. strax före 11 skedde uppbrott till St. Karin, der ytterligare några sånger afsjöngos.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Ny orgel.

I söndags invigdes i Alskog kyrka en vacker femstämmig orgel från Åkerman & Lund i Stockholm. Fröken S. Söhrling sjöng, under ackompanjemang af Dir. W:m Söbrling, aria ur oratoriet. Elias af Mendelsohn samt Hemlängtan af Josephson. Från när och fjerran hade en stor mängd menniskor infunnit sig. Orgeln är donerad af handlanden M. A. Kahl å Ljugarn och kostar 2,600 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Ännu ett tyskt skeppsgossefartyg,

briggen Musquito, korvettkapten Schmidt, ankrade sent i går afton på redden härutanför. Briggen kommer senast från Danzig, mäter 570 ton och för 160 mans besättning, deraf 90 skeppsgossar, under 7 officerare, läkaren inberäknad. Fartyget kommer, derest vädret tillåter, att qvarligga här till om tisdag.
Meningen lär vara att om söndag å stadshotellet anordna en subskriberad bal, till hvilken de tyska officerarne skulle inbjudas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128

Tyska korvetten Luise,

som ett par dagar legat förankrad härutanför på redden, men nu afgått, var ett af tyska flottans äldre fartyg, i det att detsamma räknade tjuguåriga anor.
Det har derför också en längre tid icke användts till annat än öfningsfartyg för skeppsgossarne, af hvilka funnos ombord 250 stycken. Dessutom voro som underbefäl å korvetten kommenderade en del matroser och konstaplar. Utom den civilmilitära personalen utgjorde officerarnes antal 8 med schefen.
Skeppsgossarne, i en ålder af 14—16 år, voro nu ute sedan några månader på sin första expedition, Vid hemkomsten till Kiel, som snart inträffar, få de till nästa April månad genomgå en förberedande teoretisk skola, hvarefter de afgå på en 18 månaders långtur till Vestindien, för att sedan åter skolas — och så äro de färdiga matroser.
Vid vårt besök ombord å korvetten pågick exercisen med segel som bäst. Sekonden, som ledde densamma, röt med tjock stämma fram kommandoorden, högbåtsmannens pipa svarade, och hela svärmen af pojkar rände fram och tillbaka på däck. Sedan höll officeren kritik öfver den utförda manövern.
Från däcket stego vi, beledsagade at en förekommande underofficer, som hade mycket väl reda på sig, ned på mellandäcket, der folket ombord egentligen har sin varelse. Från midskepps och föröfver sträckte sig ett stort rum med två kruppska kanoner. Här var manskapets logement. Långs sidorna hade hvarje man i ett fast fack sin numrerade låda, inneslutande hane tillhörigheter i klädväg. Här intogos måltiderna vid bord som fäldes ner från taket, här sutto i takets bjälkar krokar för placerande af hängmattorna till nattläger. Det var icke stort svängrum hvar och en hade — ungefär 18 tum tycktes det oss. Här var också korvettens verkstad. Vid en lår med trasiga skodon satt skomakaren sysselsatt med halfsulning, vid en Singers symaskin höll skräddaren på med att fiffa upp) en officerssyrtut och vid städet var smeden i färd med något plåtarbete, I en hängmatta strax intill satt en sjuk matros och skref, med armarne stödda mot ett nedfäldt bord läste en annan Marryats »Jakob Ärlig». Det var matroser, som voro befriade från den på däck pågående exercisen.
Ännu längre förut var sjukhuset beläget, ett tämligen stort rum, der dock endast lindrigare fall behandlades. De svårare sändas i land. Icke långt derifrån lågo arresterna; låga rum med träbritsar, der — såsom vår ledsagare upplyste — delinqventer kunna få sitta och lugna sig ända till 14 dagar. Här i skeppets för funnos ockeå åtskilliga förrådsram äfvensom förvaringskammare för t. ex. dykeriapparater och dylikt.
Maskinen, som hade tre pannor och fyra ugnar, bar tillverkningsårtalet 1873. Korvetten framdrefs, när den ej seglade, af en dubbel propeller på samma axel.
I närheten at maskinen fans också en Siemens elektricitetsmaskin, hvilken dock ej användes för att upplysa fartyget, utan endast för signaler. Här funnos också pumpinrättningar, luftpumpar och frysningsapperater samt en vacker apparat, medels hvilken man filtrerade sjövattnet så att det blef användbart icke blott till kokning, utan så att det ockeå kunde drickas. Också fans här placeradt vapenförrådet, bestående al magasinsgevär utaf Maurer-modell, enkla, ehuru nu föråldrade till konstruktionen. De magasinerade 9 patroner och expedierade skotten ganska hastigt.
Medels gångar förbi maskinen stod detta mellanparti af fartyget i förbindelse med akterskeppet, der maskinister och underofficerare samt slutligen också officerarne hade sina hytter, praktiskt och enkelt, men ganska komfortabelt inredda. Akterut lågo officersmessen och schefens kajota med tillhörande rum. Dessa tycktes vara verkliga helgedomar, som af besättningen betraktades med vördnadsfulla blickar. Vi stego emellertid derin, Inredningen var värdig, men ingenting att förvåna sig öfver.
När exercisen väl slutat, stego vi åter upp på däck och togo i betraktande de der placerade 4 kanonerna af Krupps tillverkning, köket, som saknade ångkokapparat, underligt nog, styrinrättningen, äfven den utan ånga, navigationsbytten med dess kartor och regulatorer för det elektriska ljuset, de nantiska instrumenten, apparater för pejling af djupet, signalflaggförrådet m. m., som kunde vara af intresse.
Såsom man torde inse, företedde korvetten Luise ingenting vare sig märkvärdigt eller nytt för den, som varit i tillfälle att taga i betraktande våra moderna krigsfartyg, men för den, som icke haft tillgång dertill, var nog en vandring genom det tyska fartyget ganska intressant.
Fartygets schef gaf i går frukostmiddag för några inbjudna från staden, samt lättade vid 4-tiden på e. m. ankar för att via Bornholm afgå till Kiel.
Aftonen förut besökte officerarne St. Karins ruin, som för tillfället upplystes med bengaliska eldar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1891
N:r 128