ha under det gångna året insatts kronor 244,217: 61 samt ullagits kr 263,241: 91.
Under sistlidne Decmber månad insattes kr 25,322: 47 och uttogom kr. 21,691: 66.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
Från Immanuelsförsamlingen
härstädes har inbjudning utgått till öfriga religiösa föreningar i staden om en närmare sammanslutning dem emellan i missionsarbetet. Inbjudalngen åsyftar I första hand tiden för den s. k. evangeliska alliansens bönevecka, som börjar Böndagen 3 Januari, men meningen lär ock vara, ifall det lyckas, att få samverkan ull stånd, att utsträcka tiden för denssmmas hållande till hela Januari månad, Sammanträde, för ordnandet af denna sak, hålles på Immanuelskapellet i afton.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
Med snöväder
och en temperatur något under fryspunkten ingick det nya året Nyårsaftoven på qvällen började det snögloppa, vinden sprang öfver på nord ech blåste friskt samt medförde nuder natten så mycket nederbörd att 1892 års första dag ingick med ett ej oäfvet slädföre, der vinden ej yrt upp snöa i drifvor.
I dag ha vi det klaraste och vackraste vinterväder man kan önska, och termometern står fortfarande under fryspunkten, oaktadt vinden på middagen sprugit öfver på sydvest.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
På vakans
ha försatts båtsmansrotarne ar 6 Engel och nr 84 Lindström af Gotlands andra kompani.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
Folkmängdsuppgifter
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Eskelhem: födde 192 (6 m. 6 q.); döde 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 38 (22 m. 16 q.); utlyttade 41 (26 m. 15 q.); vigde 5 par; folkmängd 31 Dec. 742; minskning 2.
Tofta: födde 11 (4 m. 7 q.); döde 10 (8 m. 2 q.); inflyttade 25 (12 m, 13 q.); utflyttade 26 (13 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 31 Dec. 719,
Öja: födde 23 (13 m. 10 q.); döde 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 37 (16 m. 21 q.); utflyttade 35 (15 m. 20 q.); vigde 5 par (lyst för 8 par); folkmängd 31 Dec. 894; ökning 20.
Hamra: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 3 (1 m. 2 q); utflyttad: 6 (4 m. 2 q.); vigda 1 par (borgerligt vigsel); folkmängd 31 Dec. 330; minskning 3.
Barlingbo: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttads 65 (32 m. 33 q.); utflyttade 70 (37 m. 33 q.); vigde 6 par; folkmängd 31 Dec. 307; minskning 9.
Ekeby: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 17 (9 m. 8 q.); utflyttade 20 (5 m. 15 q); vigda 4 par; folkmängd 31 Dec. 272; ökning 4.
Burs: födda 13 (8 m. 5 q.); döda 14 (7 m. 7 q.); inflyttade 34 (22 m. 12 q.); utflyttade 48 (22 m. 26 q.); vigde 4 par; folkmägd 31 Dec. 806; minskning 15.
Stånga: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (9 m. 4 q.); inflyttade 45 (19 m. 26 q.); utflyttade 50 (23 m. 27 q.); vigde 3 par; folkmängd 31 Dec. 643: minskning 9.
Atlingbo: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 4(3 m. 1 q.); inflytttde 16 (8 m. 8 q.); utflyttade 18 (7 m. 11 q.); vigde 0 par; folkmängd 31 Dec. 213; minskning 2.
Roma: födde 11 (8 m. 3 q.); döde 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 83 (51 m. 37 q.); utflyttade 88 (52 m. 36 q.); vigde 1 par; folkmängd 31 Dec. 564; ökving 3.
Björke: födda 0; döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 36 (21 m. 15 q); utflyttade 26 (16 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 31 Dec. 187. ökning 7.
Garda: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 35 (15 m. 20 q.); utflyttade 40 (19 m. 21 q.); vigde 2 par; folkmängd 31 Dec, 464 (211 m. 253 q.).
Etelhem: födda 13 (9 m. 4 q.); döda 11 (6 m. 5 q) inflyttade 37 (20 m. 17 q.); utflyttade 42 (24 m, 18 q,); vigde 1 par; folkmängl 31 Dec, 515 (243 m. 272 q.).
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
Den kyrkskrifna folkmängden
i Visby stad uppgick vid årakiftet till 7,136 personer mot: 7,102 samma dag 1891. Ökningen under året utgör sålunda 34 personer.
Födda äro 159 (81 män 78 qv.).
Döda: 118 (47 män 71 qv.).
Inflyttade: 570 (272 män 298 qv.)
Uflyttade: 577 (269 män 308 qv.).
Vigda: 41 par.
Norra landsförsamlingen:
Födda: 2 (1 man 1 qv.)
Döda: 3 qv.
Inflyttade: 21 (10 män 11 qv.)
Utflyttade: 20 (11 män 9 qv.).
Vigda: 2 par.
Ökning: 0.
Folkmängd: 139.
Södra landsförsamlingen :
Födda: 2 (1 man 1 qv.)
Döda: ? man.
Inflyttade: 11 (5 män 6 qv.)
Utflyttade: 29 (14 män 15 qv.)
Vigda: 0.
Minskning: 17.
Folkmängd: 52.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1
Från Amerika.
Duluth, 30 Nov. 1891.
Herr Redaktör!
Måhända skulle det intressera en del af Er tidnings läsare, att få höra något från depna aflägsna trakt på jorden, synnerligast som ett stort antal svenskar och norrmän här nedslagit sina bopålar. Dulnth är jämförelsevis en af Minnesotas äldre städer, men har under många år fört ett tynande lif, beroende på, dels att det omgifvande landet varit mycket glest bebygdt, dels på dess bristande förbindelser med det inre at Amerika. Förhållandena ha på sistone betydligt förändrat sig, och dess framåtekridande har varit utan motstycke äfven i Amerikas historia. Med en naturlig hamn, eom kunde rymma alla länders flottor, har dess sjöfart antagit gigantiska propotlor ner. De fleste af nordvesterns jernbanorutmynna bär, och hit strömma alla produkter från landet härimellan och Klipp-bergen, för att sedermera skeppas ut på den stora verldsmarknaden. Staden ligger som bekant vid Superiorsjön, den största af det insjösystem som jämte storartade kanalanläggvingar sätter dessatrakter i direkt förbindelse med Atlanten. Enligt officiel rapport utskeppades bärifrån under förlidet år 30 millioner bushels hvete, 240 mill. fot trävirke och 168 mill. ton kol. Antalet af de fartyg, som besökte vår hamn uppnådde den vackra summen af 2,534.
Hvad som i väsentlig mån bidragit till staden Duluths framgång äro de oerhördt rika tillgångar på mineraler, som finnas i trakten, För endast några få år sedan var landet i norra delen af staten en snart sagdt okänd vildmark, endast genomströfvad af ociviliserade indianstammar och den oförfärade jägaren och trappern, som här fann rik tillgång på värdefulla pelsdjur. Landet är nu till stor del uppmätt af regeringens landtmätare — jag har sjelf undersökt vidsträckta trakter deraf och fonnit dess naturliga resurser vara nära nog outtömliga. Dass tillgång på jern är omätlig och det påstås af sakkunniga personer att malmen från Tower och Hly-minorna är follt jämförlig med den bästa svenska. Dessutom hafva påträffats rika silfver- och koppar-fyndigheter och stora kapitaler användas årligen att ur jordens innandöme upphämta dessa skatter, En annan ej oväsentlig faktor i listan på denna trakts resurser äro de storartade faruskogarne, hvilkas utmärkta trävirke är så välbekant, Af jordbruksland finnas äfven väldiga sträcksiogar; det utgöres för det mesta af lerblandad svartmylla 1—2 1/2 fot djup på lerbotten och således af allra bästa beskaffenhet, Detta Eland är till största delen bevuxet med löfskog, mest arp, genomskuret af en mängd mindre floder och vattendrag. Tusentals små insjöar förläna åt landskapet ett af dessa behagliga, leende drag, som på så angenämt sätt tilltalar den recandes öga. Dessa sjöar vimla af fisk och den omgifvande skogen har god tillgång på allt slags vildt såsom elg, björn och rådjur, för att icke tala om uttern, mården och älvan: För sportsmannen är det ett riktigt Midorado och för nybyggaren en plats, der ham snart kunde skapa en oberoende framtid.
Denna uppsats kunde misstänkas för att vara en landtannons, om jag icke bifogade den anmärkningen att allt landet tillhör regeringen och utan afseende på högre eller lägre värde gifves bort som »Homestead» d. v. s. att hvarje man och qvinna som uppnått myndig ålder kan för intet erhålla 160 acres acre = 43,560 qvadratfot) deraf. Men skulle någon af mine landsmän önska att skaffa sig ett nytt hem på denna sidan Atlanten, så vill jag endast uppmana Er till att, i stället för att hänvända Er till någon af de många landagenter, som lofva så mycket och hålla så litet, hellre tillskrifva mig för tillförlitliga upplysningar.
H. Fegræus.
501 Lyceum
Dulutb; Minn.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201
Från landsbygden.
Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.
Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.
Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.
Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.
Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.
En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!
Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».
Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.
Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201
Från sjön.
— Skeppet »Nisse», kapten P. G. Nilsson, på resa från England till Kalmar med last af stenkol, grundstötte förliden söndag, under rådande tjocka, i närheten af Mörbylånga. Fartyget kom efter någon stund flott samt blef af ångfartyget Kalmarsund n:r 6, som afgått till strandningsstället, inbogseradt till Kalmar.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201
Den vidsträckta Martebo myr
synes nu verkligen komma att utdikas. Såsom ett telegram till dagens nummer meddelar, har nämligen igår för myrens afldikning och odling i Stockholm bildats ett aktiebolag med fulltecknadt minimikapital af 150,000 kronor.
Härmed torde den gotländska myrodlingen tagit ett glädjande steg framåt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201