Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla f. d. kyrkovärdareenkan Maria Katharina Björkegren vid Gräne i Stenkyrka fredagen den 11 Mars 1892 kl. 3 f. m. i en ålder af 85 år, 2 mån; och 20 dagar, sörjd och saknad af mig barn, barnbarn och barnbarnsbarn, får jag härmed. tillkännagitva.
Lovisa Björkegren.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Mars 1892
N:r 40
VISBY TORGPRIS.
10 Mars.
Fisk, färsk Gädda och Aborre 50 till 60 öre kg. Torsk 60 till 75 öre för 8 1/2 kg. Strömming 80 öre och Sill 1 kr. valen. Kött, färskt: Svin, utan hufvud och fötter i hela och bhaltvor 6: 25 till 7 kr. för 8 1/2 kg. i mindre bitar 70 till 1 kr. kg. Nöt i tjerndelar och halfvor 4 till 4: 50 för 8 1/2 kg. = 20 skålp., styckadt 30 till 60 öre kg. Får i hela och halfva kroppar 4: 50 till 5 kr. för 8 1/2 kg. i mindre bitar 45 till 60 öre kg. Kalf 40 till 50 kg. Hästkött benfritt 30 till 40 öre kg. — Kål hvit 5 till 15 öre hufvudet, grön och blå 6 till 8 öre trysan. Lök 40 till 60 öre kg. Morötter 5 kr. för 165 liter, = 1 tunna. Potatis 5 till 5: 50 för 165 liter = 1 tunna. Ärter och Linser 75 kg. Mjölk söt oskummad 10 öre litern. Mjöl af hvete siktadt 26 till 28 öre kg. Smör 1: 40 till 1: 50 för kg. Ägg. 75 till 80 öre tjoget.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
Från Stockholm med Polhem 10 Mars: baron Åkerhjelm, hrr Herrlin, Sellman. Almstedt, Lindbom, Boman, Kolmodin, Nosin, Laurin, Hoffman; frök:na Dahlin, Gotberg, Hjertson, Lindroth, 7 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
Om i någon bransch af affärsverksamheten det tarfvas enighet affärsmännen emellan, så är det i trävarubranschen. Hvad en sådan på förtroende grundad enighet kan uträtta, har svenska trävaruexportföreningens medlemmar i förening med finska trävaruexportörer visat, då de nu, efter att vintern 1890—91 samtlige hafva minskat sina skogsafverkningar med cirka 1/5, för innevarande försäljningsår hafva glädjen se sin sträfvan krönta med framgång, i det att prisen & deras trävaror betydligt stigit i sand ordning, hvilken prisstegring lofvar att blifva beståndande lika länge som enighet exportörerna emellan är rådande.
Se vi nu återigen på vår gotländska plankskeppning, så ter den sig jämmerlig; samma låga prisnotering i försäljningen år ut och år in; om också för tillfället en del affärsmän på Gotland anse sig kunna betala bonden något högre pris än vanligt, så blir följden endast den, att desse förtjona mindre på varan, ty någon efterfrågan i marknaden, särskildt i år större än vanligt, röna icke gotlandsplankorna. Men hvad är anledningen till att vår i sig sjelf ganska goda gotlandsplanka så litet är eftersökt och så svårsåld, ehuru dess qvalitet öfver hufvud taget godt kan jämföras med 3:dje sort af Hudiksvalls och Hernösands distrikters sortering? Följande fyra orsaker och rätteledningar kunna uppställas:
1:o. Plankorna försågas här ej, hvad dimensioner, torkningsmån och kantrispor beträffa, med den noggranhet, som är absolut nödvändig för att sända dem uti marknadstäflingen; detta kan skrifvas på sågställarnes konto och på likgiltigheten hos skogsägaren, som bör forsla sina timmerstockar till den såg, der han får desamme bäst föreågade, vore det än aldrig så långt, och belöningen derför uteblir icke, i det att köpmannen då kan och bör betala högre pris för varan.
2:o. Sedan nu plankorna kommit i köpmannens händer, bör han vid staplingen noga sopa plankorna fria från sågdus, ty eljest blånar plankan lättare och kommer i en lägre qvalitet; — i Norrland användas tvänne framför sågklingan roterande qvastar, som sopa plankan ren omedelbart efter den lemnat klingan. Hvad staplingen angår, är den af synnerlig vigt: bäst är att använda ribbor emellan lagren, men man bör då noga se till, att plackan har fullt stöd öfverallt, eljest slår den sig; plankorna böra staplas efter hand som de emottagas och icke, såsom det sker på flere ställen af ön, ligga ostaplade under veckotal; — dessutom skola staplarne takas och de ändar, som äro utsatta för solen, väl täckas. Fel mot denna punkt skrifvas på köpmannens konto.
3:o. Före skeppningen skola plankorna noga justeras i längder efter det mått, engelskt eller franskt, hvilket af utrikesköparen angifves.
4:o. Nu är det vår och plankorna skeppningsbara, — men hvilka pris hafva af köpmannen erhållits: en spottstyfver af plankans egentliga värde, hvilket gör, att han ej heller nästa uppköpsår vågar betala bonden högre pris. — Men hvilka äro då de ytterligare anledvingarne till, att varan ej betingat fullt pris i marknaden? Jo, förutom de ofvan påpekade den, att enighet och förtroende köpmännen på Gotland emellan ej är rådande, hvad trävaruskeppningen från ön beträffar; — ty så fort någon ljusning i trävarun: marknaden inträffar, skyndar en och annan köpman på ön fortast möjligt att kasta sig i armarne på första anbudsgifvare och dymedelst slumpa bort sin vara för rampris; men icke nog med att denne sig så beteende köpman förstört priset för sig sjelf, han har åfven åstadkommit ett prisfall under hela löpande året för alla sina medbröder i trävaruskeppningen, — Hederlige affärsmän emellan borde dock en öfverenskommelse om minimipris o. s. V. kunna komma till stånd; men det skulle vara en öfverenskommelse, som at samtlige kontrahenter skulle hållas, ty eljest skadar den mera än gagnar.
Detta är i korthet hvad som i anseende till plankskeppningen från Gotland bör komma till vederbörande skogsägares, sågställares och köpmäns vetskap. Säkert är, att, huru ringa bidrag af furuplankor Gotland än lemnar till verldsmarknaden, många faktorer tyda på, att detta bidrag dock räknas med i den stora förbrukningen, hvarför vi skola vara måna om denna icka obetydliga biflod till öns inkomstkällor. Om vi vårda skogen rätt och ej hugga för mycket balkar och slipers, utan hellre spara skogen tills den blir fullmålig, så kunna vi och våra efterkommande i ännu många generationer hafva en ganska god och säker inkomst af skogens förvandling till plankor. — Tyvärr är gotländske bonden så godt som nödsakad att anlita skogen för att skaffa medel till skatt, hvilken således utgör den indirekta skogssköflingen på Gotland; — men som detta för oss in på nationalekonomien, ötvergifva vi nu detta ämne och lemna åt lämpligare bhjernor att fiona ut sättet för afbjelpandet häraf.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
Norra Gotland, 7 Mars.
Tingstäde mejeribolag hade i dag sin ordinarie bolagsstämma, hvarvid de utsedde revisorerna hrr K. Stare och A. Malmros aflemaade revisionsberättelse för det förflutna året, hvarefter ansvarsfrihet beviljades styrelseledamöterna för år 1891. Revisionsberättelsen upplästes och meddelade, att under året inköpts 156,029 liter mjölk för 9,963 kr. 25 öre, utgörande i medeltal 6 1/3 öre för liter. Af detta har tillverkats 5,904 kg. smör, alltså omhring 26 8/4 liter mjölk till hvarje kg. smör. Detta smör har försålts till Malmö, Göteborg samt vid mejeriet för 10,587 kr, 33 öre, eller till ett medelpris af 1 kr. 78 öre för hvarje kg. Ost, skum- och kernmjölk samt vassle har sålts till ett värde af 1,284 kr. 94 öre, Iokommit desenutom för försålda svin 739 kr. 50 öre. Således under året försålda produkter för 12,611 kr. 77 öre.
Vid bokslutet 31 December 1891 visar mejeriet en förtjenst af 1,896 kr. 88 öre och efter afdrag af omkostnads- och intressekonto 1,021 kr, 84 öre visar således en slutvinst af 874 kr 99 öre. Löner och arvoden bestämdes lika med \”föregående år nämligen: verkställande direktören 150 kr. Till ledamöter i styrelsen valdes utan röstning kyrkoh. Reuser ordf., A. Hederstedt verkställande direktör, J. Hägbom, Bryor, K. Hederstedt, Grahamston, K. Anschitz, Binge, P. Högberg, Myrväller, vice ordf.; ersättare: P. Bergström, Myrväller, samt A. Nyberg, Lunds. Revisorer blefvo hrr K. Stare, Furubjers samt A. Malmros, Medebys; till deras ersättare utsågos N. Olofson, Lunds, och J. Engström, Furubjers.
Från loftet och ned i stentagaten föll härom dagen statkarlen O. Löfvenberg, anstäld hos grossh. Malmros vid Ihre i Hangvar, då han skulle nedkasta från loftet befintlig halm.
Mannen svimmade och blef liggande på stället, men måste inbäras i sin bostad. Löfvenberg undslapp, enligt hvad berättats eder meddelare, med endast några hårda stötar i ansigtet samt på ena armen.
Laga skiftet i Hangvar, som för en tid sedan blifvit af en person begärdt, är nu instäldt.
En råget har fångats och införpassats i ett stall, tillhörigt landtbrukaren Nils Olofsson vid Lunds i Tingstäde.
Insättandet af värmeledning i Tingstäde kyrka pågår med full fart.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
— Till Slite inkom i onsdags på f. m, ångf. Marie Louise, kapten Nachtwey, hemma i Lübeck, på resa från hemorten till Reval med atyckegods. Allt väl ombord. Fartyget afgick söndags morgon från Lübeck.
Om isförhållandena forfara torde flere ångare vara att vänta hit, meddelas Gotlands Allebanda från Slite.
— Den 29 Januari på morgonen stötte engelska skeppet Frendale, kommande från Australien och destineradt till Portland, på grund några mil från Grays Harbours mynning. Vid olyckstillfället rådde stark storm, under hvilken skeppet kommit för nära land. När man varseblef dess farliga läge, befalde kaptenen att man skulle ändra kurs. Då styrmannen Erik Sundberg åtlydt befallningen och svängt skeppet sidvis mot stormen, öfverspolades det af en väldig våg, som kastade honom från rodret och bort mot relingen. Fartyget vräktes derefter in bland bränningarna, der det om några ögonblick stötte på grund. Besättningen försökte rädda sig i båtarne, men de rycktes bort af vågsvallet. Nio personer sprungo upp i förmasten, kaptenen sökte rädda sig upp i mesanmasten, medan fem äntrade upp i stormasten. De öfriga fem eller sex hade vid grundstötningen sköljts öfver bord.
Förmasten med de nio männen i dess tackling störtade efter några minuter ned i djupet, der de alla omkommo. Kaptenen och de fem männen i stormasten höllo ut till följande morgon, då de beslöto att simma i land och kastade sig i de sjudande vågorna. Endast tre utaf alla de olycklige uppnådde stranden och blefvo räddade. Dessa voro Erik Sundberg, Charles Karlson och Petter Pettersson.
Bland namnen på den omkomna besättningen synas följande tillhöra skandinaver: C. Johnson, John Anderson och August Holmes.
— Ångaren Messina, som 18 Februari afgick från Cardiff med kol till Medelhafvet, har enligt den ende öfverlefvandes, kocken Hansen, utsago 19 Februari under storm totalt förlist vid Scillyöarna. Det öfriga manskapets öde är okändt. Hansen fördes till Port Said af ångaren Coutham.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
har af rådhusrätten under Februari månad beviljats å nedannämda fsstigheter:
Hus och bygnader på tomterna under nr 20 och 21 i St. Hansrotens 1 qvarter jämte samma tomter, för så vidt de utgöras af fri jord, hvilken fastighet sockerbagaren Gustaf Florin för 6,000 kronor köpt af aflidne sjökaptenen V:m Svenssons sterbhusdelägare;
Hus och byguader på stadsjordstomterna nr 24 och 25 i Norderrotens tredje qvarter, hvilken fastighet, dels i giftorätt efter aflidna hustrun Georgina Elisabet Maria Gardell, dels genom testamente, tillfallit sjökaptenen C. O. Gardell;
Hälften i hus och tomt under nr 4 8/4 i St. Hansrotens 3 qv. å fri grund, hvilken fastighetshäift husägaren C. J. J. Pettersson för 2.500 kr. köpt af handlanden C. J. Ohlson;
Hospitalsskatteåkrarna under nr 18—19 1/2 i nya stadskartan om 2 hektar, 62,4 ar och or 66—70 i samma karta om 1 hektar 73,5 ar äfvensom å en ladugårdsbygnad å stadsjordstomten nr 33, belägen å ägofiguren nr 210 i nämda karta, hvilka fastigheter målaren C. J. Lindgren för 4,400 kr. köpt af trädgårdsmästaren J. May;
Hus och tomt under nr 15 i St. Hansrotens 1 qv. å fri grund, hvilken fastighet stadsfiskalen Sixten Jonzon för 4,500 kronor köpt af telegrafkommissarien Per Johan Herman Lutteman;
Hus och tomt under nr 26 i Norderrotens 8 qv. å fri grund, hvilken fastighet efter ogift aflidna Vilbelmina Dionysina HElisabet Nyström i arf tillfallit hennes moder enkan Brigitta Katarina Nyström;
Hus och bygnader å stadsjordstomten under nr 48 i Klinterotens 1 qv., hvilken fastighet dels i giftorätt efter aflidna hustrun Elvira Konstantia Lindelöf, dels på grund af testamente, tillfallit bildhuggaren Viktor Mauritz Lindelöf;
Samma fastighet, hvilken dels i giftorätt efter aflidne bildhuggaren Viktor Mauritz Lindelöf, dels på grund at testamente tillfallit enkan Karolina Lovisa Lindelöf;
Hus och tomter under nr 3 1/2 och 4 i St. Hansrotens 4 qv. samt hälften i hus och tomter under nr 5 och 6 1/2 i samma rote och qvarter, allt å fri grund, hvilka fastigheter tillfallit handlanden Olof Niklas Johansson dels såsom giftorätt i boet efter hans aflidna hustru Maria Kristina Olivia Johansson och dels på grund af ett emellan makarne upprättadt testamente;
Hus och tomter under nr 3 1/2 och 4 i St. Hansrotens 4 qv. å fri grund, hvilka fastigheter handlanden Karl Adolf Hägg för 11,500\’ kronor köpt af handlanden O. N. Johansson;
Hälften af hus och tomt under nr 5 i St. Hansrotens 4 qv., å fri grund, hvilken fastighetshälft handlanden Karl Adolf Hägg för 2,250 kronor köpt af meddelägaren i firman Hägg & Johansson handlanden O. N. Johansson;
Hälften af hus och tomt under nr 6 1/2 i St. Hansrotens 4 qv., å fri grund, hvilken fastighetshälft handlanden Karl Adolt Hägg för 3,250 kronor köpt af meddelägaren i firman Hägg & Johansson handlanden O. N. Johansson;
Hus och bygnader på tomterna under nr 24 och 29 i Norderrotens 1 qv., jämte samma tomter, för så vidt de utgöras af fri jord, hvilken fastighet metodist-episkopalförsamlingen i Visby enligt transport för 4,000 kronor köpt af Gotlands enskilda bank.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
Södermanlands läns tidning har tagit till orda för öfverflyttande af vintertrafiken å traden Visby—Vestervik till traden Visby—Oxelösund.
Tidningen framhåller ej utan skäl den oreda och tidspillan, som vållats deraf att Vesterviks hamn ligger tillfrusen en stor del af vintern, så att båtarne måste angöra antingen Idö lotsplats, minst två mil från Vestervik, eller Horns brygga, en mil från staden. Flere!gånger under vintern inträffar, att ångaren icke kan bryta sig in ens så långt, utan blir nödsakad att aflemna passagerare och post vid iskanten.
Oxelösunds hamn tillfryser nästan aldrig under vintern.
Jernvägsförbindelsen är också lättare och snabbare öfver Oxelösund.
Om en båt afgår från Visby kl. 8 e. m. är den efter 7 timmars resa under vanliga fall i Oxelösund. Från sist nämda plats afgår tåg kl. 3,45 och anländer till Stockholm kl. 9,45 e. m.
Tåg, som afgår kl. 7,25 f. m. från Stockholm, är i Oxelösund kl. 1,37 e. m. och kan således afgå kl. 2 och vara i Visby kl. 9 e m., medförande samma dags morgontidningar från Stockholm.
En förbindelse Stockholm—Visby öfver Oxelösund skulle sklunda draga en tid af 12 till 13 timmar. För samma resa öfver Vestervik åtgår för närvarande 26 till 27 timmar, och detta är under gynsamma förhållanden.
Så långt vår kollega i Nyköping. Denpa fråga är långt ifrån ny och mycket talar för att den bör hållas vid lif, icke minst för att — hm — förebygga all missbelåtenhet i Vestervik.
Kapten Höggren på Sofia hade en gång i tiden order att, då Vesterviks hamn var stängd, angöra Oxelösund, om der var isfritt. Men han brydde sig aldrig om att försöka den traden.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
äger rum i dag kl. 1/2 5 e m. och åtföljes han till sitt sista hvilorum af allmänna läroverkets såväl lärare som lärjungar.
I sammanhang härmed kunna vi omnämna, att läroverkets rektor mottagit ett i Visby afstämpladt bref med inneliggande 10 kr. och undertecknadt en för adjunkt Berglunds nit och välvilja tacksam målsman, hvari afsändaren anhåller att rektor vid afslutningen i vår som minne af adjunkt Berglund ville som ett eller två premier utdela da inneliggande penvingarne. Brefskrifvaren säger sig föredraga detta sätt att hedra den aflidnes minne framför att lägga en krans på hans kista.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39
hade vid sin första konsert i går afton å stadshotellet att glädja sig åt en särdeles talrik publik, som med syn- och hörbart nöje lyssnade till hvad den värderade sångaren bjöd på. Och det må ej väcka undran, ty från den platsen i den salongen ha vi aldrig hört något liknande. Herr S. äger en hög, och klangfull tenorstämma, som han förstår att använda ypperligt. Hans sång flyter ren och klar och det är, der så skall vara, fart i föredraget, på samma gång rent lyriska ställen komma till sin fulla rätt.
Att döma af gårdagens program, förstår hr S. att välja sina. nummer så, att de kunna tillfredställa allas smak. Der saknas icke de svårsjungna, konstnärliga ariorna lika litet som mera melodiösa romanser och visor. Denna omväxling gör att hr Sellman ensam, utan att på minsta vis trötta, kan utfylla en hel aftons program. I går afton sjöng hr S.
»Stridssång» af Pnoyet, Aria ur »Josefi Egypten» af Mehul, »Bland fjällen», af v. Heland, »Gondoliererna», romans at Sullivan, Aria ur Trubaduren och en burlesk »Studentaria» af Ahlström.
Hr S. ackompanjeras förtjenstfullt af af fröken Lindroth, känd här sedan Palkauska soarés ällskapets besök. Äfven i några solonummer dokumenterade sig fröken L. som en god pianist.
Vi förmoda, att ingen, som vill njuta af verkligt konstnärlig sång, skall försumma tillfället att under de få aftnar, hr S. gästar oss, göra ett besök i i hotellsalongen. Det ångrar man icke.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1892
N:r 39