En Son.
Visby den 9 December 1891.
Lotten och Herman Gardsten.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192
Borgenärerna
uti hemmansägaren C. J. Ohlsson från Buters i Veskinde socken och bans hustrus vid Gotlands norra häradsrätt avhängiga kookura kallas till sammanträde å handlanden Axel Luodbergs kontor i Visby den 23 i denna månad, klockan 1 middagen, för att bestämma underhåll åt gäldenären samt besluta om andra konkursboet rörande frågor, som kunna förekomma.
Visby den 10 December 1891.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192
Gotlands medeltidskonst.
Fattigbössor.
Det är mindre vanligt att finna fattigbössor så arbetade, att de förtjera beaktas af dem, som studera Konstens historia. Att man mångenstädes, af helt naturliga skäl, varit angelägen att till fattigbössan draga de förbigåsndes uppmärsamhet och att man derför kunnat i nyare tid gifva den bildlig utstyrsel; är väl sant, men dessa försök tillhöra icke konstens område. Af en helt annan art äro de fattigbössor, som under medeltidan ufördes för de gotländska kyrkorna.
Sex sådana afbildas här, för att gifva ett ytterligare prof på huru angelägen man på Gotland fordom var att dekorera allt, som börde till kyrkorna.
Orginalet till figuren längst ned till venster förekommer i Björke lilla kyrka.
Det är skuret i trä och stympadt: en upprätt drake med vingarne slutna till kroppen samt afskaren hals; just vid öfvergången från halsen till bålen ligger ett lejon, liksom på vakt vid hålet, i hvilket penningarne instuckos.
Originalet till fig. längst ned till höger förekommer i Dalhems kyrkas; här är orneringen lånad från arkitekturen.
Originalet till fig. mellerst i öfre raden förekommer i Stånga kyrka, Å den nedre delen äro skurna bladornament i romansk stil,. Äfven här ligger ett lejon liksom på vakt.
Originalen till fig. till höger och venster i öfre raden förekomma i Vallstena kyrka, det förra, med de något för långa figurerna under de tredslade bågarne, är skuret i öfvergångatidens smak. Bladornamenten å det andra originalet synas vara något senare.
Originalet till fig. mellerst i nedre raden, af sten, står f. n. utanför Bunge kyrka.
Djurbilderna — synas tillhöra början af 1300-talet. En runskrift, inbuggen längs ena öfverkanten, dessvärre skadad, med delar, att denna fattigbössa huggits af en man vid namn Lourens.
Gamla fattigbössor äro ytterst sällsynta i det svenska fastlandets kyrkor. I Gamla Upsala kyrka finnes en mycket grof, hvilken gör skäl för det syuonyma uttrycket fattigstock.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192
Från landsbygden.
Eskelhem, 7 Dec.
Ett om särdeles groft okynne vittnande spektakel utspelades vid Simonarfve för några dagar sedan. På stället arbetade samtidigt smeden Tomson med tillhjelp af tjugoårige ynglingen Anton Vahlgren och en skomakare med sina lärpojkar. Under dagens lopp utkom en af skomakareläringarne, Axel Liddin från Sanda, hvarvid på lek en täflan uppstod medelst snöbollskastning nämde ynglingar emellan. All denstund täflingen troligtvis blef något långvarig uppmanade smeden, Vahlgren — en skicklig skytt och som för tillfället hade sitt bakladdvingsgevär med sig ismedjan — skjut efter Liddin så blir du af med honom, hvilken uppmaning Vahlgren ej drog i betänkande att efterfölja, utan lydande sin mästares befallning laddar han bössan löst och springande efter Liddin en 50—60 steg, aflossar han på omkring 2 fota afstånd från den flyende skottet, som träffar Liddin i höften och hvilket enligt rådfrågad läkares utsago kunnat förorsaka ganska menliga följder, om det träffat endast ett par tum högre. Vahlgren uppmärksammad på förhållandet lofvade helt gemyntligt pojken 1 krona blott han ville tiga med det skedda; men troligtvis blir nöjet eller okynnet honom ganska dyrt, alldenstund andra akten i detta drama kanske kommer att utepelas vid Gotlands södra häradsrätt.
På tal om vårdslös skjutning kan äfven nämnas att på ett bröllop härstädes för en tid sedan den utanför posterande ungdomsskaran var så ifrig i sina hedersbetygelser medelst skjutning att de ej aktade för rof att sönderskjuta rocken på flera ställen för en af de härvarande marskalkarna.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
Från sjön.
— Det forenede Dampskipsselskabs ångare Etna har på väg från Medelhafshamnar och Lissabon till Sverige med en dyrbar last af vin i torsdags eftermiddag under regntjocka strandat vid Husby nära Ringkjöbing på Jutlands vestkust. Fartyget står vid lågvatten nästan på det torra.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
Lagfart
har af rådhusrätten under November månad meddelats å:
hos och tomt ar 14 i Norderrotens 2 qvarter, som genom arf tillfallit adjunkt G. F. Hallenberg
hus och bygnader å kronotomten nr 30 i Strandrotens 1 qvarter, som genom testamente tillfallit handl. K. J. V. Andersson, samt å
öster om staden belägna frijordsåkern ur 917 i nya stadskartan om 14,15 ar, som trädgårdsmästare Ch, V. May för 1,000 kronor köpt af sin fader hr J. May.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
En kort öfverläggning
upp stod i går hos stadsfullmäktige i samband med statens uppförande för nästa år.
Hr Jeurling ville begagna det enda tillfälle som bjödes att i sammanhang med staten yttra sig om en fråga sådan, att den på samma gång kunde sägas vara Visby stads raison d\’&tre och dess akilleshäl, nämligen hamnen.
Utan att denna hålles i ett så vidt möjligt tidsenligt skick skulle väl snart handel och samfärdsel tyna, Här vore begärda 7,000 kr. till reparation af det gamla mudderverket. Men i våra dagar talade man om mudderverk, som icke blott underhålla hvad som finnes, utan äfven skapa nya hamnar. Vår hamn hölle nu i inre bassängen omkr. 12 fot, i den yttre omkr. 14. Men på grund af den tröskel, som finnes vil hamnens inlopp, kunde hända, att fartyg, som en gång kommit in att lasta, endast med svårighet kunde ta sig at. Och huru det går att här taga sig in under svåra vestliga och nordvestliga vindar, derom hade våra ångbåtsbefälhafvare en lång och mindre behaglig erfarenhet. — Under sådana förhållanden kunde frågas: är det ???? att nu i reparation på det gamla mudderverket lägga ner en summa så stor, att med den samma skulle kunna bestridas en icke oväsentlig amortering på ott nytt verk af den effektivitet att hamnen skulle kunna fördjupas till 21 fot? Väl kunde tal. förstå att hamndirekliopen tvekat inför der summa af 75,000 kr., som ett sådant verk skulle koeta. Men då fråga är om anslag till allmänna ändamål är det icke summans storlek i och för sig som bör vara afskräckande, förutsatt att det ändamål, hvartill den samma användes, är sådant att samhällets existens och utveckling kräfver det. Som bekant komma utgifterna för hamnen aldrig på debetsedeln. Hamnen bestrider sjelf sina atgifter gonom inflytande afgifter. Och dessa voro gavska gifvande, mellan 30 och 40 tusen om året. Med sädansa inkomster syntes det som skulle ett nytt mudderverk lätt nog kunna amorteras. Ett skäl som tal. hört och som han icke kunde annat än tillmäta en viss giltighet vore att frågan om muddring nu vöre så pressant att dermed icke kunde anstå tills ett nytt verk hunne anskaffas. Men dermed borde icke frågan om ett sådant nytt verk slås ihjäl. Ett uttalande från hamndirektionen vore derför högligen önskvärdt.
Hr Björkander medgaf sanningen af att hamnen måste fördjupas. Hamndirektionen hade också hört sig för hvad ett för sådant ändamål lämpligt mudderverk skulle kosta, och hade Munktellska sverkstaden uppgifvit omkring 78 tusen kr. Men ett sådant verk kunde ej blifva färdigt förr än nästa höst, och här vore alldeles nödvändigt att muddra redan i år. En olägenhet följde med ett stort nytt mudderverk, nämligen att det arbetade mycket fort, hvadan man jämte ett sådant måste skaffa nya pråmar och bogserångare. Att reparera det gamla mudderverket vore ej bortkastade penningar, då verket då säkerligen kunde användas omkring 8 år till och nnder tiden finge man höra sig för hur de Munktellska mudderverken i Helsingborg och Kalmar arbetade. Möjligen kunde man för en djupare uppmuddring få hyra ett af dessa. Yrkade bifall till utgiften såsom mycket angelägen.
— Det till skrifmaterialier åt magistraten utgående beloppet af 350 kr. ansåg hr Palm alltför drygt samt ville ha detsamma nedsatt till 200 kronor. Sedan Borgmästaren förklarat att anslaget ej vore för stort, då magistraten äfven plägade för detsamma inköpa nödiga böcker, beviljade fullmäktige det höga beloppet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
Tjenstledighet
har beviljats kronofogde Bokström från och med 13 januari till nästa riksdags slut och har v. häradshöfding V. Cramer förordnats att under tiden bestrida kronofogdetjensten i södra häradet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
Till en ledning
med 6-tums rör fram till kloakbrunnen i Norra Smedjegatan och i syfte att från domkyrkans materialbod bortföra vattnet anvisade stadsfullmäktige igår 211 kr. 29 öre, under det domkapitlet för samma ändamål bidrager med 549 kr. 64 öre.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191
Befrielse från hamnafgifter
till staden beviljade hrr stadsfallmäktige i går, i enlighet med drätselkammarens förslag, för ångarne Polhem och Klintehamn under tiden 15 Nov. 1891—15 April 1892. Ångfartygsbolaget Gotland hade, som bekant, sökt sådan befrielse för alla de 5 år, som bolagets kontrakt med postverket rörande vinterpostföringen afser.
Drätselkammaren hade räknat ut, att med den nuvarande hamnafgiften at 6 öre för ton årliga vinterafgifterna för de båda båtarne med 4 turer i veckan belöpte sig till kr. 1,986, hvilken samma dock något skulle minskas under följande år, derest den nya hamntaxan, der tonnageafgitten är 4,5 öre, blefve faststäld. Kammaren insåge väl behofvet för hamnen af alla möjliga inkomster, men då Gotlandsbolaget åtagit sig vinterpostföringen mera med utsigt till förlust än vinst och Stockholms stad redan i viss mån lemnat bolaget befrielse från liknande umgälder i hufvudstaden, hemstälde kammaren om befrielse för ett år, så att erfarenhet af trafikens resultat kunde vinnas.
Vid frågans föredragning hos fullmäktige hemstälde hr Ekman om bifall till bolagets ansökning i dess helhet. Bolaget vore förtjent af tillmötesgående från stadsfullmäktiges sida, Det hade sommartiden anordnat i det närmaste daglig ångbåtsförbindelse med hulvudstaden och bade nn ej heller tvekat att, hufvudsakligen för att tillmötesgå allmänhetens kraf åtaga sig vinterpostföringen, om hvars ekonomiska resultat direktionen åtminstone ö hyste några sangviniska förhoppningar. Under sommaren betalade bolaget till staden i hamnafgitter 7,500 kr. Fattade fuallmäktige sitt beslut i öfverensstämmelse med drätselkammaren, skulle detta kunna skadligt verka på annat håll der bolaget sökt liknande förmån. Till sist ville talaren påpeka, att det ekonomiska resultatet af vintertrafiken läte sig beräknas icke efter en vinter, som nog kunde vara bra, men följas af flere dåliga. Först efter en femårsperiod kunde en sådan beräkning göras.
Drätselkammarens förslag bifölls, såsom nämts, och efter votering med 16 röster mot 6, hvilka senare afgåfvos för befrielse under 5 år.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191