Dag: 5 juli 2024

Nordvestra Gotland, 6 Maj.
Den sedan århundradets början mycket omtvistade, mycket omtalta, mycket dyrbara frågan om torrläggning af Martebo myr, har gjort ett kraftigt steg mot sin slutliga lösning. Måndagen 2 Maj dånade öfver nejden de första dynamitskotten i Lummelunds ström och härmed gafs lösen ör hela myrfältets torrläggning.
Detta företag, som till sitt omfång är det största i sitt slag på Gotland och som kommer att derest det lyckligen blifver genomfördt, djupt ingripa i ortens ekonomiska och sociala förhållanden, skall äfven återverka på den gotländska myrodlingsfrågan i sin helhet och öppna nya förvärfskällor på mångahanda sätt.
Af myrens hela areal äro minst 5,000 tld fullt lämpliga till odling. Jordens bördighet måste den argaste tviflare slutligen medge. Utom den mängd vetenskapliga undersökningar och försök i smått, som under många år pågått, ha äfven rätt stora arealer af myren (minst 600 tld) sedan flera år tillbaka biitvit odlade och i allmänhet gifvit en afkastning som vida öfvergått de bördigaste högmarksåkrars.
Man kan göra sig en föreställning om frågans ekonomiska betydelse för orten, då man betänker att, enligt öns äldsta, förfarnaste och skickligaste myrodiare, ett tunnland rätt skött myrjord ger netto 100 kronor årligen. Denne man, grosshandlaren D. A. Malmros på Ihre, som gifvit de gotländske myrodlarne så mången god fingervisning, bar på en förr såsom tvifvelaktig ansedd blekemyr erhållit grödor af snart sagdt häpnadsväckande rikedom. Den som gjort sig omaket att en julidag resa till Ihre, skall otvifvelaktigt nödgas erkänna att ägarens beräkningar icke äro öfverdrifna isynnerhet som de stödja sig på en mångårig erfarenhet, Kan en, förr som värdelös betraktad, blekemyr gifva detta, hvarför skulle icke den vida rikare ansedda Martebo göra detsamma?
Martebobäckenet med en total areal af omkring 20,000 tunnland skall efter detta företags fullbordan gifva bröd och arbete åt en mångdubbel befolkning. Icke blott myren utan äfven de vidsträckta, rika men vattenskadade odlingsmarkerna i myrens närhet skoIa småningom läggas under plogen och gifva sin ägare en mångdubbel profit. Der förr ett myrfölt gaf några lass magert myrfoder, skall den odlade myren i raps, hvete, korn och rotfrukter ge hundrafaldt.
I orten helsas detta företag med allmänt bifall. En och annan tviflar vissarligen på utförbarheten, tviflar på att myren kan i sin helhet fullständigt torrläggas, men de män som nu ötvertagit det gamla gotländska myrodlingsbolagets rätt och på oytt med kraftig hand satt företaget i gång, torde icke stanna vid halfgjordt arbete och allmänna önskan är nog äfven att de måtte lyckas.
För omkring 40 år sedan var detta företag mycket omtvistadt. Större delen af myrlottsägarne voro emot hela utdikningen och sökte på allt sätt motarbeta densamma.
Så är det icke nu. Myrens höga odlingsvärde har på senare tiden blifvit allt mer och mer erkänd. Myrodlaren hade för 40 år sedan intet annat sätt att göda sitt myrstycke, än att bränna. Detta kunde begripligt rog icke i längden upprepas och lika omöjligt var det att få kreatursspillningen att räcka äfven till myren. Derigenom misslyckades skördarne och myrens odlingsvärde blef underkändt.
Hvar och en vet dock nu att med några säckar artificiel gödning ersätta vi både bränning och kogödsel för en kostnad som knapt öfverstiger fraktomkostnaden för den senare.
Måtte nu hvar och en som i större eller mindre grad beröres af detta arbete inse dess betydelse för orten och raskt och beslutsamt tillgodogöra sig de konseqvenser som deraf följa. Här som vid så många andra större afdikningsföretag, betala somliga myrlottsägare med penningar och andra med att lemna vederlag i jord. Hvem af dem som drar största vinsten, får framtiden utvisa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Maj 1892
N:r 70