i Näs har under sommaren fort satts af kandidat H. Hansson, som förlidet år påbörjade densamma. Såväl fjorårets som detta års fynd förete rätt stor likhet med dem från grottan på Stora Karlsö. Ytterst sällan har dock här bittats något helt föremål. De vanligen rätt små fragmentev af redskap o. dyl., som ligga bär och der, gifva osökt anledning till den förmodan, att de, när de ej längre kunnat förnyas eller ombildas till ett annat verktyg, af ägaren bortkastats. Utom stycken af harpunspetsar af ben eller elgboro, benprylar, yxor och små mejslar af grönsten, till prydnader eller redskap förarbetade tänder af vildsvin och säl (kut), flere tusen skärfvor af lerkärl, i allmänhet försedda med orsa: ment i ganska många olika mönster samt fliotskärfvor, hafva påträffats djurben (knut, nöt, får, fågel, fisk) dock ej i så stor mängd som förra året. Då hittades bland annat ben af räf, hare och igelkott.
Något helt menniskoskelett har ej i år påträffats men väl enstaka sönderbrutna ben. Huruvida de blifvit genom afsiktligt våld sönderslagna, har ännu ej kunnat afgöras. Af det fornsakshaltiga området, som utgör omkr. 2 hektar, har ungefär hälften ou blifvit undersökt. Möjligt är, att undersökningen kommer att fortsättas nästa år. Åtminstone måste en uppmätning och afvägning af området företagas. Vid bestämmandet af fornlemniogens ålder kan arkeologien här helt visst erhålla god ledning af de intressanta geologiska undersöknivgar, rörande nivåförändringarna in om det s. k. baltiska området, som docenten H. Munthe utfört.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1892
N:r 137
