Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
anordnade igår nationallogen Oskars Minne till Visborge slätt. Efter ett helsningstal af logens ordförande dracks kaffe, hvarefter man roade sig några timmar med lekar och dylikt. Sång och deklamation förböjde den lilla festen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
förorsakad af ena kolboxens tömmande och hög däckslast, inkom hit i morgse ångaren Meta, kapten Helgesen, på resa från Hudiksvall till Honfleur i Frankrike med trälast. Efter fyllandet af kolförrådet afgår ångaren.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
inträffade å Fårön söndagen 4 dennes. Husbondesonen Johannes Olsson från Gåsemora, dennes broder Mårten Olsson och husbondesonen Oskar Öberg utgingo samma dag i en mindre fiskbåt för att roa sig med segling hvarunder båten kantrade och alla tre kommo i vattnet. De två sistnämda räddades så godt som i sista ögonblicket af M. Godman som från land hade märkt händelsen men den förstnämde Johannes Olsson, 18 år gammal från Gåsemora, drunknade. Draggning af liket har pågått men utan resultat.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
inkom hit i morgse på återväg från inspektionsresa kring skånska kusten samt afgick omedelbart till Stockholm.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
hitkom i dag för att tillbringa någon tid på sin egendom Katthamra.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
I dag på morgonen galeas Anna Rebecka, från Bremen till Visby med risgryn. En del at lasten lossades i Rostock.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
Olof Hans Olofsson anfört emot k. m:ts bef:s i Gotlands län utslag 31 Dec. 1891 i fråga om sökt återkallande af skogsförbud å visa del af 1/2 mantal af skattehemmanet 3/4 mti Fredvalds nr 1 i Gothem har Kammarkollegium till pröfning förehaft, men dervid fonnit klaganden icke hafva anfört skäl som kunnat föranleda ändring i berörda utslag, deri k. m:ts bef. utlåtit sig, att enär k. m:ts bef. förbjudit, att växande skogen å 1/2 mtl af hemmanet Fredvalds ur 1 finge anlitas till annat än husbehof och klaganden, som icke kunnat förvärfva den af honom inköpta delen af nämda fastighet med bättre rätt än hans fånges, man haft, icke visat, att ändamålsenliga btgärder vidtagits för skogens återväxt å den afbrukade marken till samma fastighet, fann k. m:ts bef. den gjorda ansökningen icke kunna bifallas.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
har nu till landstinget inkommit med sin vidlyftiga och af flere bilagor åtföljda berättelse för 1891—92. Vi meddela derur redan i dag några anmärkningar och synpunkter.
Vid den inspektion helsovårdsvämden på eftersommaren gjorde af stadens latrinväsen, befans att de förberedande undersökningarne genom helsovårdspolisens oerfarenhet blifvit så otillförlitliga, att hela staden ånyo måste genomgås. Fem efter middagar (tillsammans 20 timmar) åtgingo härtill. Naturligtvis tog man samtidigt reda på andra förhållanden: brunnar, smutssamlingar, soplårar, stall, svinhus m. m. I skrifvelse till helsovårdsnämden betonade förste provinsialläkaren, att offentliga myndigheter och inrättningar borde gå i spetsen för helsovårdsstadgans efterlefnad, hvilket ej här vore fallet, då befogade anmärkningar kunnat göras vid landshötfdingeresidenset, rådstun, epidemiska sjukhuset, folkskolorna m. fl. ställen.
Från sina tjensteresor förmäler förste provinsialläkaren, att mot Slite apotek funnits väsentliga avmärkningar att göra. Sju sammanträden ha hållits med nämderna på landsbygden med efterföljande sanitär inspektion. I allmänhet visades intresse härför. Brunnarne voro mångenstädes dåliga och ille skyddade. Afträdena i regel bedröfliga. De epidemiska sjukdomarnes förlopp omnämnes. Hvad särskildt mässlingen beträffar, som infördes hit från Stockholm i Dec. 1890, och grasserade i 5—6 af de norra socknarne anmärkes dass hastiga hejdande. Frossan är sällsynt på ön; ett och annat fall har förekommit i socknarne kring Martebo myr, men då den blir utdikad, torde sjukdomen föreviona. Om den senaste influensaepidemien, som rasade våldsammasti Januari i år, säges att den denna gång uppträdt lika elakartad som på någon annan ort.
Dr Björkman omnämner äfven att frågan om epidemisjukhus i staden tagit ett steg framåt under året:
Med afseende på latrinerna anser han tvångsmedel oundgängliga för att få dem i ordnadt skick. På landsbygden är begreppet om snygghet sådant, att afträden stundom äro bygda intill stugväggen.
Det betonas att bad alltför litet användas på Gotland.
Öfverhufvud taget anser förste provinsialläkaren att helsotillståndet på Gotland under den tid berättelsen omfattar i allmänhet varit godt.
För antalet födda och döda 1891 redogöres.
Födda:
Visby stad 162
Slite distrikt 216
Visby distrikt 352
Hemse distrikt 286
S:ma 1016
Döda:
Visby stad 119
Slite distrikt 167
Visby distrikt 294
Hemse distrikt 201
S:ma 781
Döda barn under 1 år:
Visby stad 14
Slite distrikt 18
Visby distrikt 26
Hemse distrikt 18
S:ma 76
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
som sammanträder härstäder nästa måndag, ha i laga tid inkommit besvär öfver taxeringsnämdens beskattning från nedannämde personer: Karl Fogelberg, Mickels i Hablingbo (ang. fastighetstaxering) samt K. F. Ekvall, J. A. Nyström, A. P. Svensson, Hanna Nilsson, dr. K. E. Lénström, häradsh. A. Dömle, grossh. Molander för tullinspektör Lagerheims sterbhus och för skonert Konfidentias rederi, J. Lundmark, alla i Visby, Karl Vallin, Runne i Sanda, Lars Jacobsson, Mickels i Hablingbo J. Larsson Endregårda (för beskattning i Visby), K. F. Gullberg, Vesterhejde, kontraktsprosten G. E. Alfvegren Ejsta, K. E. Björkegren, Vestergarn, J. Cedergren, Hulte i Hemse, K. U. F. Engström, Garda, H. von Horn Fleringe, och J. N. Smith öfver R. Lindströms taxering i Hangvar samtliga dessa rörande inkomstbeskattning.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140
har under många år klagats och detta med rätta. Klagomålen hafva rört dels otillräckligheten af sjelfva ljuskällorna, de kattögonlikt flammande gasoljelamporna, dels svårigheten att afpassa det s. k. polismånskenet, hvaraf följden blifvit att lyktorna, då de bäst behöfts, förblifvit otända och stundom tvärtom. En motion föreligger hos stadsfullmäktige om åtgärder till afbjelpande af sist antydda missförhållande.
Att emellertid på de allra senaste åren ingen ändring i sättet för stadens belys ning vidtagits har tvifvelsutan sina skäl. Då stenbundenheten i den mark, hvarpå staden är belägen, endast med svårighet medgifver nedläggandet af gasrör och då för öfrigt belysning med gas alltmera trängts till sidan af det elektriska ljuset, bar skäl icke förefunnits att bär som i många andra städer anlägga gasverk. Vi få hoppa öfver gasens stadium och med detsamma ge oss in på det elektriska.
Ett förslag till stadens fullständiga be: lysning utomhus har på begäran af drätselkammaren nyligen uppgjorts af de Lavals ångturbinbolag i Stockholm. Det afser att i stället för de nuvarande 170 lamporna med en beräknad ljusstyrka af omkring 10 normalljus hvardera skaffa oss 200 st. elektriska glödlampor om 35 normalljus och dessutom 6 båglampor för belysning af hamnområdet.
Hela anläggningen skulle kosta omkring 75,000 kronor och den årliga utgiften för staden uppgå till 6 eller 7 tusen kronor mot 4,500 kr., som belysningen för närvarande kostar.
Vi ha ännu icke varit i tillfälle att taga närmare del af förslaget i dess helhet. Dock vore det beklagligt, ifall omständigheterna skulle tvinga till användande af glödlampan, som inom hus är förträfflig, men för yttre belysning mindre lämplig.
Som bekant torde vara bekostas hamnens belysning ur hamnkassan. Då denna flödar rikligt, vore ju ett tillfälle för hamndirektionen att ju förr desto hellre låta införa elektrisk belysning vid hamnen. Derigenom skulle erfarenhet vinnas om både ett och annat, då fråga uppkommer att belysa äfven gatorna med samma slags ljus.
Eno fråga härvidlag, som är ganska svår att afgöra, är huruvida staden sjelf bör lägga sig ombord med affären (med en deraf uppväxande ny tjenstemannakår) eller låta den genomföras af ett bolag med staden som största konsument. Många skäl för och emot båda dessa former för sakens utförande kunna anföras.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140