Burgsvik, 8 November.
God äring. En hemmarsägare härifrån socknen har i år efter utsatta fem tunnor potatis erhållit ej mindre än etthundra tunnor af nämda sort, af bästa qvalité.
Flockar af svan synas dagligen styra kosan mot söder.
En ung mans väg till ena pigo. En yngling härifrån trakten skulle häromqvällen besöka sin hjertans kär, en flicka från en bondgård i närheten. Som hennes fader ej gillade förbindelsen och förbjudit flickan gemenskap med sin älskare, måste mötetske i hemlighet, hvadan han spejande uppehöll sig i närheten af flickans bostad. Sedan alla ljus blifvit släckta i bygnaden började han för att gifva sin närvaro tillkänna kasta småsten och dylikt mot fönstret till den lilla vindskammaren i bygnadens gafvel — hennes sängkammare — med verkan att fönstret öppnades och hans flicka visade sig deri och vinkade honom välkommen. En i närheten varande stege restes mot fönstret, men visade sig vara ett par alnar för kort, Men kärleken är sällan rådlös: Raskt klädde hon af sg’g sin klädning och vred tillsammans och räckte mot sin älskare, hvilken fattade deruti samt vig och stark, som han är, svart svingade sig upp och befann sig i hennes egna lilla kammare. Men den unge mannen hade förglömt det förrädiska månskenet, som visat hans figur för käre far, då han spejande ströfvat omkriog bygnaden. Denne, som äfven varit vittne till uppstigningsäfrentyret, tog, så snart de unga tu försvunnit inom fönstret, ljudlöst bort stegen och ingick sedan tyst och obemärkt i bygnaden. De unga stördes snart i sina ljufva drömmar at tunga släpande steg i trappan, hvilka af flickan allt för väl igenkändes såsom tillbörande hennes fader. Den älskogskranke ynglingen skyndade till fönstret att få försvinna samma väg han inkommit, men o fasa! stegen var borta och &tt störta sig ut kande lätt få de ledsammaste följder. För att ändock blifva gömd sprang han in i ep till rummet vettande garderob, till hvilken flickan stängde dörren i samma ögonblick fadren trädde in i rummet. Denne, som märkte heunes förehalvande och begrep orsaken, föregaf som ärende att hämta en småsak och sadan han bekommit densamma aflägsnade sig, dervid han dock obemärkt tillegnade sig den i garderobsdörren qvarsittande nyckeln och sedan han äfven reglat kammardörren och medtagit nyckeln lemmade han de i hvar sitt rum instängda älskade åt ej allt för angenäma betraktelser. Fram emot morgonen infann sig fadren åpvyo i de ungas »våning> och höll på stående fot en straffpredikan, efter hvars slut den upge mannen föll till föga och i bevekandeordalag bad om nåd och förskoning, med ty åtföljande utsläppning ur arresten, hvilket bifölls; men väl utkommen fick han göra en allt annat än angenäm bekantskap med gubbens käpp, hvilken han så fort han kunde följa efter lät dansa å den flyende ynglingens rygg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 November 1892
N:r 173