Till ledamöter

i norra häradets brandstodsförenivgs styrelse under 5 år ha vaite hrr A. Hellgren, Hanes i Endre; J. Collberg, Nygåris i Follingbo; J. P. Nordin, Veskinde; P. Högberg Myrväller i Tingstäde; O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro; M. P. Broström, Broa å Fårö; C. T. Broander, Källunge; O. J. Larsson, Norbys i Hörsne; L. Granberg, Graposkogs i Dalhem och H. Albin Botvalds Ardre.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Polhem

uppkom till Stockholm i går middag kl 1. 15. Kapten Smitterberg telegraferar, att om ej stark köld inträder, torde flere resor kunna göras.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Knifskäring.

I lördags afton kl. strax före 8 hade 20-årige arbetaren Otto Reinhold Johansson här ifrån staden jämte sin broder Viktor Johansson och en sjöman O. Johansson stannat utanför handlanden Berggrens snusbod vid Stora torget, der Reinhold Johansson ett ögonblick gick in för att göra något uppköp. Medan han var der inne kommer kakelugnsmakeriarbetaren Emil Johan Knut Dufberg jämte arbetaren John Lundgren gående förbi dem. Dervid hade Viktor Johansson sagt några skämtsamma ord till Dufberg, hvilka denne ej tog nådigt upp, utan började vredgad slå efter Viktor Johansson. I detsamma kom Reinhold Johansson ut ur boden och fick se bråket. »Slår du min bror hade han då sagt till Dufberg och knuffat undan honom, hvarpå Dufberg springande begaf sig uppåt handl. Sandelius. Johanssönerna fortsatte Kyrkogatan fram, men hade ej hunnit många steg förr än Dufberg kommer efter och ropar till Reinhold Johansson: »Hör du, kom hit skall jag klarera dig!» Reinhold Johansson vänder sig då om och med utropet »jaså du vill slåss» tar han af sig tröjan och ryker ihop med Dufberg. Men i samma ögonblick släpper han igen, ty han träffades af ett knifsting från Dufberg. Denne flydde, och Reinhold Johanssons kamrater sågo nu hur blodet innanför kläderna rann ned i snön. Vid efterseende på bröstet fans också ett djupt sår, hvarur blod ymnigt flöt.
Reinhold Johansson hade styrka nog att begifva sig gående till fältskär Prien, hvilken emellertid genast, i anseende till sårets farliga beskaffenhet, ledsagade honom till lasarettet.
Han vårdas der nu och är icke utan fara för lifvet. Hugget, tillfogadt med en vanlig fällknif, har tagit mycket illa.
Dufberg, som är född i Vänge 1874 nekade först vid med honom hållet förhör, men efter vittnenas samstämmiga intyg att han varit den, som huggit Johansson, erkände han och häktades genast.
Hände!sen hör lyckligtvis icke till de vanliga i Visby. Den utgör en hemsk varning för att låta det hastiga modet taga bort all besinning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Om postmästare Keys

jordfästning trettondagen mäla vesatervikstidningarna:
Liket anlände på fredagsmorgonen med ångaren Klintehamn till Horns brygga, derifrån det direkt fördes till grafkapellet i Vestervik i hvilket vid 1/2 1-tiden ett antal den afidnes fränder och vänner infunno sig med blommor och kransar. Kapellet var klädt med friskt granris.
Sedan begrafningsakten afslutats, fördes den med dyrbara kransar och blommor rikt smyckade kistan till familjegrafven, deri den aflidue nedsänktes bredvid sin förut bortgångna maka. Jordfästningen förrättades af pastor Villers, som, förrän den vid den öppnade grafven samlade processionen satte sig irörelse, frambar den bekanta bibliska fridshelsningen: »Salige äro de döde, som i Herren dö».
I processionen märktes flere den aflidnes barn, kammarjunkaren frih. Raab, borgmästaren Ahlmark med fru m. fl. Derjämte bade en myckenhet åskådare infunnit sig för att åse begrafningen.
Bland de kransar som prydde kistan märktes en från Kamrater i andra kammaren och en annan från Karl Ekman »med tack för mångårigt samarbete och för trofast vänskap»; kransar hade vidare kommit från andra riksdagsvänner såsom Gustaf Kolmodin, Gustaf Sparre m. f., från A. de Maré samt från en mängd andra, både slägtingar och vänner.
En stilla, högtidlig stämning, hvilade såsom sig bör, öfver den enkla men högtidliga akten.
Från några bygnader, deribland jernvägestationer, hade hissats flagga på half stång.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Gotlands kyrkskrifna folkmängd

vid senaste årskiftet uppgick, enligt de uppgifter, hrr pastorer benäget sändt oss och med antagande att invånarantalet i Alfva pastorat från hvilket vi ej lyckats erhålla uppgift, ej undergått någon förändring, till 51,001 personer, deraf på landsbygden 43,847 och i staden 7,154.
Vid årsskiftet 1892 var folkmängden 51,357 personer, alltså en fortfarande minskning under 1892 af 356 personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Dödsfall Anna Margareta Fredin

Att vår innerligt älskade moder husbodeenkan Anna Margareta Fredin i en ålder af 84 år, 4 mån. och 20 dagar stilla afled vid Verldsände i Klinte den 6 Jan, 1893, varder härmed slägt och vänner tillkännagifvet.
Barnen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Från sjön.

— Danska ångaren »Kiew», tillhörande Det forenede Dawpskibsselekab och kommande från Köbenhavn på resa till Genua, var i måndags natt och morgse under den då rådande svåra stormen och kölden utsatt för den mest öfvephängande fara att redisae. Hvad detta betyder vet endast den, som derför varit utsatt, och månget fartyg som spårlöst försvunnit med man och allt under en vinterstorm, har genom nedisning tryckts i åjupat och gått förloradt, »Kiew» var ock å på god väg att duka under, då ångaren vid half 8-tiden på morgonen lyckades få litet smulare vatten under land strax vid Skottarrefvet, ett stycke utanför Falkenbergs redd; fartyget var då nära nog redlöst cch hade ej läge kunnat fortsätta. Ångaren »Mölveby» gick ut fråh Falkenberg till det förankrade fartyget för att lemna assistens, och fann alla man ombord i färd med att bugga, bryta och bräcka det iepansar, som förvanvandlat skrofvet och nedre delen af riggen till ett oformligt isberg. Huru pass mäktigt islagret vid kan man sluta deraf, att det under de oförtrutnaste ansträngningpr åtgick inemot ett dugn, innan fartyget blef så pass fritt att det kuode åter börja sin färd, och bäraf torde man ock kunna sluta till, huru nära det varit att gå under.
— Ångaren H. Wicander från Stockholm stötte på grund i tisdags på resa från Landskrona vid Rusmandsbanken invid Läsö. Ångaren kom sevare flott genom egen hjelp.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Januari 1893
N:r 4

En norsk ångare,

Marstal, ankom hit i torsdags afton och ankrade på redden. Den hade varit på väg till Vestervik för att lasta, men ej kunnat inkomma dtt för ishinder. Han qvarlig ger här i afvaktan på att få fraktaftalet häfdt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Januari 1893
N:r 4