Skjutningen från vågbrytaren

härstädes, då under tjocka något af våra fartyg inväntades, hade lotsstyrelsen, såsom vi på sin tid omtalade, slagit red på såsom olaglig. Styrelsen ville ville nämligen, att, om skjutning skulle äga rum, den skulle ske efter de instrukt oner som fionas för fyrinrättningarna, nämligen att skott med vissa mellantider skulle lossas under hela den tid tjocka varade.
Hamndirektionen och ångbåtsbolaget förklarade sig häröfver genom länsstyrelsen och anförde, att skjutninger från vågbrytaren dels icke, såsom lotsstyrelsen förmenat, kunde blifva missledande för andra fartyg, dels icke borde vara underkastad samma bestämmelser som den från fyrarne, då inseglingsfyren till Visby vore stadens, icke statens.
K. m:t har nu medgifvit hamndirektionen tillstånd att, utan hinder af stadgandet i gällande lotsförordning avgående signalering under tjocka, vid de tillföllen, då fartyg under tjock och disig luft genom signal gifvit sin ankomst utanför Visby hamn tillkänna, vägleda fartyget till hamninloppet medels signalskott, aflossade från vågbrytarens pirhufvud.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Februari 1893
N:r 18

I Gotlands länsfängelse

har under år 1892 följande anlal fångar förvarats:
Qvarvarande från år 1891 3 män 3 qvinnor. Under kret tillkomna 64 män 11 qvinnor. Summa 67 män 14 qvinnor.
Under året afgåogoa 62 män, af hvilka 4 frikände, 49 efter utståndet straff, 3 afsände till hospital, 1 öfverlemnad till militära myndigheter inom riket, 3 förflyttade, af hvlika en till Långholmens Centralfängelse, 1 till Kronoarbetsstaticnen å Tjurkö, 1 till Tvångsarbetsanstalten i Landskrona och 2 insatta i förasörj ningsinrättning I orten; symt 13 qvinsor, af hvilka 12 efter utståndet straff och 1 förflyttad till Centralfängelset å Norrmalm. Vid årets slut qvarvarande 5 män, af hvilka 1 under transport, och en 1 qvinna.
Angående straffarten hafva varit dömda: till straffarbete 11 män, 8 qvinnor, till urbota fängelsestraff 4 män 2 qvinnor, till fängelse i st. för böter 36 män 4 qvinnor, och till tvångsarbete 3 män.
Under de senaste 10 åren har fångantalet varit 1882 143, 1883 154, 1884 132, 1885 126, 1886 94, 1887 102, 1888 90, 1889 104, 1890 117, 1891 71.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Februari 1893
N:r 18

Fridlyst

är den mark, som, belägen emellan s. k. fältförrådet i öster och ringmuren i väster, blifvit upplåten åt kungl. majt. och kronan; och är det på grund häraf såväl enligt allmän lagsom enligt ordn:sstadgan för rikets städer enkvar förbjudet att å nämda plats upplägga vare sig snö, isieller något slag at affall och orenlighet, m. m.
Visby den 1 Februari 1893.
Fr. Schartau.
t.f. kårchef.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Februari 1893
N:r 18

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt. Vräkning yrkade folkskolläraren P. J. Gerdén å f. landtbrokaren Karl Mentzer, Svaranden har bebott ett rum i lägenbeten nr 44 öster om staden, hvilken lägenhet kär. innehar sedun 1 Okt. i fjor. Vid kärandens ditflyttande aftalades muntligt att svaranden skulle få bebo rummet till I Jan., men då nyår kom nekade svaranden likväl flytta.
Svaranden genmälte, att han bott der i sex år och vid Gerdéns inflyttande fått tillstånd att bo IR till 1 April, hvarefter han rättat sig. Nu hade han emellertid skaffat sig annan bostad och stod i begrepp att flytta.

Försummad renhållning. Allmänna åklagaren yrkade ansvar å handl. Aug. Johansson såsom vice värd för egendomen nr 7 i Strandrotens 2:a qvarter för att nämde egendoms renhållning varit försummad. Svaranden nekade i inlemnad skritt. Målet uppsköts för bevisnings anskaffande till 13 Febr.

För öfverdådig framfart å gata var åkaren J. Söderberg instämd. Han skulle en dag kommit i stark fart körande nedåt Hästgatan med ett sädlass, hvarvid han kört ihop med och ramponerat ett handl. J. Sandelius tillbörigt åkdon, lastadt med eldfarliga oljor.
Svaranden bestred åtalet. Han hade ej kört fort, utan i stället gått bredvid lasset. Sammanstötningen orsakades genom vårdslöshet å Sandelii körsvens sida. Målet uppsköts för bevisnings förebringande.

Sprutmönstringsmål. För underlåtenhet att infinna sig vid sprutmönstring i höstas voro följande personer åtalade: Läderhandlare Sedelius (hade trott sig vid 55 års ålder vara fri från sprutmönstriogarne; då han blifvit upplyst att så ej varit förhållandet, hade han infannit sig), arbetare Alfred Pettersson (som arbetade på landet vid tiden för mönstringen, men infann sig på stora öfningen), statdrängen C. J. Andersson (hade trott sig vara vattenkörare och bade alltid tjenatgjort som sådan), V. E. Pettersson (var kallad till sprutan ur 4 och hade öfvat der), skomakare Alfr. Cadergren (hade varit närvarande vid vattenlangarne; hade ej fått underrättelse att han blifvit öfverflyttad till sprutan nr 1), E. Klint (som genom sjömansbo styrkte att han seglat vid tiden för mönstringarne), drängen Magnoosson (hade aldrig fått någon kallelse, men likväl varit närvarande vid mönstringarne, eburu ban ej vetat, hvart han skulle ta vägen), stenhuggare Björkqvist (hade arbetat i Tofta och anmält sitt förhinder till sprutsehefen), bagare Bergström (som sade sig fått permission af sprutschefen) och bleckslagare F, Johansson (som ej då varit i staden, men låtit anmäla förhinder hos brandschefen.
Sedelius dömdes att böta 1 krona, Målen mot C. J. Andersson, V. E. Pettersson, Alir. Cedergren, E. Klint och Magnusson nedlades. Björkqviste, Bergetröm och Johanssons mål uppskötos till 18 Febr. för att de skulle få tillfälle styrka sina uppgifter.
Som vittne i djurplågerimålet mot målare Th Dufberg hördes i dag snickare N. P. Svensson. Han hade sett Dufberg vid omstämda tillfälle köra I vild fart utåt Lummelundsväg och tilldela hästen upprepade piskslag.
D. fick böta 20 kronor.

I utskänkningsmålet mot Anna Blom hördes flere vittnen som intygade, att öl serverats och förtärts i hennes lokal midsommardagen. Utslag faller nästa måndag.

Norra Häradsrätten.
Ransakning har i dag å länsfängelset hållits med för hemfridsbrott och våld häktade f. gardisten Johannes Petter Julius Fohlin.
Enligt polisrapport och vittnesberättelser hade saken tilldragit sig sålunda:
Sistlidne juldag kl. 10 på qvällen hade Fohlin i annan persons sällskap kommit in till drängen Karl Bergström, Aumunds i Källunge. Till en der varande person Karl Adolf Pettersson hade han i tysthet sagt, att han kommit för att »randa» Bergström. Efter en stund hade F. gått ut, men då han kort derefter åter ville in, höllo de i Bergströms rum varande igen dörren, hvilken F. dock lyckades sparka upp. Inkommen, gaf han Bergström ett slag för munnen, så att denne tumlade baklänges mot ett skåp. Fohlin hade knif i handen och hotade att skära halsen af Bergström, hvilket dock Karl Adolf Pettersson förhindrade.
De gingo slutligen alla sin väg, så att Bergström, blef ensam. Då gick Fohlin tillbaka in till honom och dängde honom i hufvudet med en väckarklocka, så att ett sår uppkom vid venstra tinningen.
Längre fram på morgonen, inträngde Fohlin till drängen Karl Oskar Karlström, Medeby i Ekeby, för att få logis. Då man nekade honom detta, hotade han Karlström med knif och förföljde honom, då han sprang undan.
Efter några undanflykter erkände Fohlin hvad som lades honom till last, utom att han velat skära halsen af Bergström. Att han hotat med knif ville han ej bestrida, då han varit mycket öfverlastad.
Fohlin, som är född i Visby 1861, har en snygg meritlista. Sedan 1881 har han varit dömd 2 gånger för snatteri, 1 gång för knifskäring, åtskilliga gånger varnad och dömd för lösdrifveri, 1 gång för subordinationsbrott (som gardist), 3 gånger för stöld, deraf 1 gång med inbrott.
Fohlin dömdes till 2 månader och 8 dagars fängelse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Januari 1893
N:r 17

Från sjön.

— Stavangerångaren Ino, kapten Svele har drifvit i land på Orkeney-öarne. Manskapet, tio gifta och tre ogifta män, saknades.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Januari 1893
N:r 17

Gotlands jernvägs trafikinkomster

under sistlidne December månad jämförda med intägterna under samma månad de 10 föregående åren, utvisa:

Totalinkomsten under 1892 jämförd med helårsinkomsten under samma antal år som här ofvan, visar:

Sistlidet år har sålunda hittills vari jernvägens allra bästa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Januari 1893
N:r 17

Konserten

i går afton i domkyrkan bjöd på ett alltigenom fint program och hade ej rummets helgd lagt hinder i vägen, skulle publikens tacksamhet säkerligen ha tagit sig uttryck i lifliga applåder. De vackra sångerna sjöngos med stor precision och fin nyansering, något som länder icke minst sånganföraren till stor heder.
Särskildt anslående var den här aldrig förr hörda Ave Maria af Abt. Det var en genomgående stämningafull komposition, och hänförande vackra äro de båda solopartien för tenor och baryton, hvilka vid konserten också fingo ett ypperligt utförande. Skulle man ba något att anmärka mot sången, vore det, att sångarne ej togo den dacape. Man hade så gerna velat höra dén en gång till.
Sista numret på programmet utgjordes af Wennerbergs ståtliga O Gud, som styrer folkens öden, hvilken hymn bildade en värdig afslutning på den lyckade konserten.
Kyrkan ver fyld af folk. Ej mindre än 825 biljetter voro sålda.
Man klagade öfver kyla under konserten, Den Iåga temperaturen berodde på, att man måste redan på e m. afstänga värmelelningen, som ej fungerar riktigt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Januari 1893
N:r 17

Dödsfall Carl Emannel Bergström

Att min ömt älskade son Sjömannen Carl Emannel Bergström på sjöresa emellan Sydamerika och England den 2 Oktober sistl, år afled i tyfusfeber efter en lefnad af 29 år, 10 mån.
och 15 dagar, djupt sörjd och saknad af mig fader och styfmoder samt fyra syskon, det varder härmed deltagande slägtingar oeh vänner tillkännagifvet.
Bräntings i Rute den 28 Januari 1893.
P. E. Bergström.
Uppenb.-b. 14: 13 v.
Sv. Ps. nr 471, 3, 4 vv.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Januari 1893
N:r 17